- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 1. A-B /
266

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergqvist, Bengt - Bergstedt, Erik - Bergstedt - 1. Bergstedt, Carl Fredrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bergstedt

266

Bergstedt

Bengt Bergqvist.

lisk grund, med en religionsliistorisk
belysning av de religiösa begreppen.
Därjämte har B. i 1905 års
läroverksstadga, som sv. ombud vid flera
skolhygieniska kongresser (1904—14) och
som led. i direktionen för
Gymnastiska eenitralinst. 1917—20 (dess ordf.
från 1919) arbetat för ungdomens
fysiska fostran. Bland hans arbeten
märkas, utom den redan nämnda
gradualavhandL, "Biblisk historia för
folkskolor och småskolor" (188S),
"Om uppkomsten af den
gammaltestamentliga sabbaten" (1891,
av-bandl. för lektorat), "Den kristna
tros- och sedeläran" (1—2, 1894—95),
"Frågans formulering vid
undervisningen" (1898) och "Metod och
personlighet vid undervisningen" (1909).
— Gift 1) 1886—98 med Constance
Flensburg; 2) 1S99 med Hilda
Charlotta Nyström. T. D.

Bergstedt, Erik, ämbetsman,
diplomat, f. 9 april 1760 i Strängnäs,
† 1 mars 1829 i Stockholm.
Föräldrar: kyrkoherden Jöns B. och Eva
Margareta Alstrin. — B. blev kansli-

sekr. 1785 och uppehöll följ. år en
tjänst som kommissionssekr. i S:t
Petersburg, varvid han lyckades
upptäcka G. Sprengtportens förrädiska
förbindelser med Katarina II. Under
fredsförhandlingarna i Värälä
tjänstgjorde B. som Gustav III:s
privat-sekr. och kom sedan till Paris, där
han hade det delikata uppdraget att
spionera på den sv. ambassadören,
friherre E. M. Staël von Holstein, som var
känd för sina sympatier för
revolutionen. Efter dennes hemkallande (1791)
blev B. chargé d’affaires, men även
han visade sig vara påverkad av
revolutionära idéer. Då parisambassaden
indrogs, förordnades B. 1793 som
chargé d’affaires i London, där han
gjorde en energisk insats för att
motarbeta de engelska kaperierna av bv.
skepp under kriget mot Napoleon.
Efter att ha företagit en längre resa
i Medelhavsländerna utgav lian en sv.
uppl. av J. B. Le Chevaliers "Resa
till Propontiden och Svarta hafvet"
(1802—05). Hans kommentar till
detta arbete föranledde hans inval i

Vitt. akad. 1803. År 1809 blev han
adlad och 1812 utnämnd till
statssekr. — Ogift H. N.

Bergstedt. Släktens äldste kände
medl. var kyrkoherden i österåkers
pastorat av Strängnäs stift Nils B.
(f. 1712, † 1798), bondson från Bärsta
i Stora Mellösa skn i Närke, varifrån
släktnamnet är taget. Bland hans barn
märkas sönerna kyrkoherden Conrad
Ulrik B. (f. 1753, † 1831),
kyrkoherden Carl Wilhelm B. (f. 1755, † 1827)
och komministern Johan Adrian B.
(f. 1757, † 1813), som blevo stamfäder
för tre ännu fortlevande släktgrenar,
samt dottern Hedvig Christina B. (f.
1760, † 1S52), som gifte sig med
biskopen Magnus Stagnelius och blev mor
till skalden Erik Johan Stagnelius.
Sonsöner till Johan Adrian B. voro
a) publicisten Carl Fredrik B. (B. 1),
far till bibliotekarien vid Vet. akad.
Jakob Adrian B. (f. 1853, † 1932),
känd som boksamlare ocli
bibliogra-fisk förf., och b) förste lantmätaren
Johan August B. (f. 1826, † 1904), far
till prof. Hugo B. (B. 2).

1. Bergstedt, Carl Fredrik,
publicist, politiker, f. 24 juli 1817 i
Lillkyrka skn, Örebro län, † 26 jan.
1903 på Skrukarp i Kristbergs skn,
östergötl. län. Föräldrar:
lantbrukaren Karl Magnus B. och Fredrika
Granlund. — B. inskrevs vid univ. i
Uppsala 1S36 och blev där fil. kand.
1841 och fil. mag. 1842 samt docent
i grekiska litteraturen 1843. Han
fördjupade sig därefter i jämförande
indogermansk språkforskning och
blev genom studier i Köpenhamn,
Bonn, Paris och London den förste
svensk, som mera grundligt satt sig
in i sanskritforskningen, samt
översatte och utgav en del
sanskritlitteratur. I Uppsala tillägnade sig B. under
studietiden en utpräglat
antiroman-tisk uppfattning i litterära frågor och
ägnade främst de engelska
berättarna, ss. Scott, Thackeray och Dickens,
sim uppmärksamhet. Deras realism
blev tongivande för hans litterära
smak. Studievistelsen i London
stärkte B: s beundran för den engelska
kulturen, och sitt väsentliga livsverk
gjorde han därefter som
inflytelserik förmedlare i Sverige av
kunskapen om engelska samhällsformer och
ideal. Han var 1844—46 och 1849
—50 huvudredaktör för kulturtidskr.
Frey i Uppsala och utgav 1851 Tidskr.
för litteratur. Där vände han sig
med skärpa mot allt vad han
uppfattade som förlegad romantik och
livsfrämmande esteticism, så i ett
angrepp på Almquists törnroslära (Frey
1850) och i en moraliserande
vidräkning med Wennerbergs "Gluntarne"
(Tidskr. för litteratur). Han var 1852
—55 delägare i och huvudredaktör

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 16:23:40 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/1/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free