Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergstrand, Wilhelm - Bergstrand - 1. Bergstrand, Carl - 2. Bergstrand, Östen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergstrand-Poulsen 269 Bergström
en tid i Svea hovrätt och Civildep.
men ägnade sig även tidigt åt politisk
journalistik. Bemärkt blev B. redan
som tjugofyraårig, då han med en
serie anonyma artiklar i Nya dagligt
allehanda understödde regeringen i
dess strid med riksdagen om anslaget
till Kommerskollegium (1874). Hans
insats ledde till, att han 1874
anställdes vid tidn., vars huvudred, han blev
1885. Bland B:s publicistiska alster
må nämnas "Den norska konflikten"
(1882), vari han ivrade för väpnat
inskridande från sv. sida mot
vänstermajoriteten i Norge, där broschyren
framkallade en oerhörd förbittring.
I "Politiska silhuetter" (1880)
karakteriserade han träffande en mängd
bemärkta sv. politiker och visade en
djup förtrogenhet med
riksdagspolitikens irrgångar. Efter denna samling
följde bl. a. "Ny samling af politiska
silhuetter" (1881) och "Från 1881 års
andra kammare" (1—2, 1881). Dessa
kåserande karakteristiker utgöra i
viss mån en ny genre i vår litteratur.
Även grundligare arbeten kunde B.
prestera, ss. "Grundskatterna, deras
afskrifning eller aflösning" (1876),
"Ministerskiftenas historia under det
nya representationsskicket" (1884)
samt ett flertal juridiska och
politiska handböcker. Hans studie
"Sista krisen" (den ekonomiska krisen
1878—79) torde ha lett till att B.
blev närmare bekant med A. O.
Wallenberg och därigenom led. i styr.
för Stockholms enskilda bank (1880).
— B:s allm. åskådning var
konservativ, och hans skrifter ha oftast
sin udd riktad mot
Lantmannapartiet, som under 1870- och 1880-talen
hade ett dominerande inflytande inom
Andra K. I tullfrågan intog B:s
tidn. en protektionistisk hållning. —
Gift 1) 1876 med grevinnan Alma
Hedvig Christina Cronstedt, † 1880;
2) 1882 med Ida Catarina Christina
Grundal. G. U.
Carl Bergstrand.
Bergstrand. Släkten härstammar
från gruvjordsägaren Anders Larsson
i Kila skn, Västmanl. län. Namnet B.
antogs av hans söner, bland vilka
märkes lantbrukskemisten Carl B.
(B. 1). Dennes son är astronomen
östen B. (B. 2).
1. Bergstrand, Carl Erik,
lantbrukskemist, geolog, f. 12 mars 1830
i Kila skn, Västmanl. län, † 23 jan.
1914 i Filipstad. Föräldrar: bonden
Anders Larsson och Katarina
Matts-dotter. — B. blev student vid Uppsala
univ. 1850, fil. kand. där 1855 och fil.
dr 1857. S. å. blev han lärare vid
Ultuna lantbruksinst. och 1S61
föreståndare för den där inrättade
agrikulturkemiska försöksanstalten. Han
erhöll prof:s titel 1864, var
Lantbruks-akad:s agrikulturkemist 1869—82,
var sedan verksam i Stockholm som
privat kemist och frökontrollant samt
1887—1910 som lärare i agronomi,
botanik och skogshushållning för
lantmäterielever. Ilan företog ett
flertal utländska studieresor och blev led.
av Lantbruksakad. 1S67 och av Vet.
akad. 1S73. År 1907 blev han fil.
jubeldr. Han var stadsfullmäktig i
Stockholm 1879—87. — Som
lant-brukskemisk forskare var B. närmast
en lärjunge till tyskarna W. Knop och
E. von Wolff och tillämpade deras
försöksmetoder på sv. förhållanden.
Framför allt sysslade han med
prövning av konstgjorda gödningsämnen
genom analyser och gödslingsförsök i
större skala. Som lärare vid Ultuna
stimulerade han på olika sätt det vid
denna tid återuppvaknande intresset
för jordbruksvetenskapliga spörsmål,
och inte minst genom sina
vetenskapliga skrifter och övers, av geologiska
och lantbrukskemiska arbeten bidrog
han verksamt till lantbrukskemins
utveckling och jordbrukets
rationalisering. Bland lians arbeten märkas
"Grunddragen till geologien" (1859),
Wilhelm Bergstrand.
östen Bergstrand.
"Grunderna för den
agrikulturkemiska analysen" (1861), "Lärobok i
geologien" (1868), "Om komjölken"
(1879, prisbelönad) och "Handbok för
jordbrukare" (1—3, 1893—94). B.
åtnjöt särskilt inom
lantmannakretsar stort anseende. — Gift 1862 med
Jenny Rosalie Wallin. N. B.
2. Bergstrand, Carl ö s t en
Emanuel, astronom, f. 1 sept. 1873 i
Stockholm. Son till B. 1. — B. blev student
i Stockholm 1891, fil. kand. 1894, fil.
lic. 1898, fil. dr och docent i astronomi
1899, observator 1901, prof. i
astronomi 1911, allt vid Uppsala univ.,
samt erhöll avsked 193S. Han blev
led. av Vet. akad. 1924 och har
företagit ett flertal utrikes studieresor.
-—- B:s verksamhet som univ.-lärare
och chef för Uppsala observatorium
var mycket förtjänstfull. Han har
främst ägnat sig åt
stellarastrono-miska problem och bl. a. i sin
drsav-handl. behandlat teorin för
astrofoto-grafiska mätningars reduktion samt
lyckats bestämma parallaxen till
flera fixstjärnor. Av dessa arbeten
framgick, att kamerans
avståndsbestämning är betydligt noggrannare än
ögats, och att hänsyn måste tagas till
färgernas olika brytning i atmosfären
(atmosfärisk dispersion). B. har även
undersökt stjärnornas färger och
därvid bestämt deras effektiva våglängd
samt fastställt, att den kända
stjärnan 61 Cygni (Svanen) är en fysisk
dubbelstjärna på 10 ljusårs avstånd.
Av värde äro B: s undersökningar över
ljusfördelningen inom solkoronan
(utförda under
solförmörkelseexpeditio-nen till Österforse i Norrland 1914)
samt över uranusmånarnas rörelser
och bestämmandet av Uranus’ massa
och avplattning. På teoretisk väg
bestämde han 1904 Uranus’ dittills
okända rotationstid, vilket på
spek-troskopisk väg vackert bekräftades av
Slipher 1911. B. har studerat
rörelserna hos heliumstjärnorna i Orion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
