Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Bergstrand, Östen - Bergstrand-Poulsen, Elisabeth - Bergström, Albert, bruksägare, se s. 275 - Bergström, Alfred, målare, se s. 277 - Bergström, Axel, ämbetsman, politiker, se s. 274 - Bergström, Carl - Bergström, Carl, ingenjör, se s. 275 - Bergström, Charlotte, operettsångerska, se s. 277 - Bergström, David
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergstrand-Poulsen
270
Bergström
och undersökt småplaneten Eros’
rörelse som led i en internat,
bestämning av en astronomisk
fundamentalkonstant, jordens avstånd från solen.
Bland hans talrika skrifter må
nämnas fotometriska observationer över
4 616 stjärnors noggranna ljusstyrka
(1933) och över solkoronans form,
varvid han påvisade dess samband
mied solprotuberansernas
uppträdande. Populärvetenskapliga arbeten av
B. äro bl. a. "Astronomi för alla"
(1909, 3:e uppl. 1922; en bearb, av
S. Newcombs "Spherical astronomy")
och den stora och förträffliga
handboken "Astronomi" (1925). Till B:s
65-årsdag 1938 utgavs "Festskrift
tillägnad ö. B." — Gift 1901 med Anna
Elfrida Ericsson. S. L.
Bergstrand-Poulsen[-pao’l-],4.mi<i
Albertina Elisabeth,
författarinna, målarinna, f. 12 nov. 1887 i
Långa-ejö ekn, Kronob. län. Föräldrar:
organisten Per Bergstrand och Anna
Hammargrm. — Efter studier vid
Konstakad. i Stockholm 1909—13
reste B. 1913—16 i Frankrike,
Algeriet och Italien och har sedan 1917
varit bosatt i Danmark. Hon har
vunnit stor popularitet för sina lyriskt
stämda skildringar i bild och ord av
— framför allt — småländsk allmoge:
"Värendskvinnor från Långasjö
socken" (1926, 5:e uppl. 1932),
"Värends-män" (1927), "Historier om gamla
människor och unga" (1930), "Den
rika vardagen" (1931), "Hjältar och
hjältedåd" (1933), "Glad och god skall
människan vara -—- och stark" (1934),
"Lovsång till träorkester" (1935),
"Väven" (1936), "Kronan" (1937),
"Människan och klockorna" (1939),
’"Hök, får jag låna dina vingar?’"
(1940), "Nattens drottning" (1941).
B:s romantiska folklivsskildring
anknyter i likhet med Berit Spongs till
nittiotalets. I sina böcker tillvaratar
B. och framställer i förskönad och
idealiserad dager livsvärden, som av
Elisabeth Bergstrand-Poulsen.
ålder satts högt av den sv. allmogen.
Vid gammaldags seder och bruk,
anknutna till bondeårets gång och
skiftningar, lägger hon stor vikt. Framför
allt brukar hon dock dröja vid de drag
av kristet fromhetsliv, som
befolkningen i hennes hembygd har att
framvisa. "Liksom på sakral guldgrund
har hon målat ursprungliga och
kraftfulla gestalter i högtidliga ord och
med serafiska akvarellfärger" (G.
Näsström). Det lugna, vardagliga
hjältemodet utgör ett grundtema i
hennes berättelser, där plikt,
ödmjukhet och arbetsglädje förkunnas med
legendens tonfall och predikans patos.
Det ljuva och ljuvliga kan hos henne
ofta tangera det sentimentala. Hennes
stil är entusiastisk och blommande,
understundom medryckande,
understundom alltför högstämd för att göra
ett varaktigare intryck. B:s böcker
ha översatts till elva språk. — B:s
konst, sådan den framträder i
illustrationerna till hennes böcker, har
en stillsam, ofta högtidlig prägel med
förenklad figurframställning i en
färgskala, där gult, brunt och
cinno-ber utgöra viktiga komponenter. Hon
är företrädd i bl. a. Nat. mus. och
Göteborgs mus. År 1942 erhöll hon
Litteris et artibus. —- Gift 1917 med
den danske skulptören Axel Poulsen.
J. E„ N. B.
Bergström, Albert, bruksägare,
se s. 275.
Bergström, Alfred, målare, se
s. 277.
Bergström, Axel, ämbetsman,
politiker, se s. 274.
Bergström, Carl Abraham,
ingenjör, lärare, f. 15 febr. 1884 i
Stockholm. Föräldrar: sjökaptenen Carl
B. och Amalia Gestrin. — B.
avlade mogenhetsex. i Stockholm 1901
och inskrevs 1902 vid fackavd. för
skeppsbyggnadskonst vid Tekn.
högskolan, där lian blev civilingenjör 1906.
Åren 1907—12 tjänstgjorde han vid
olika varv och verkstäder i Förenta
staterna, och 1913—14 var han inspektör
i Engelska Lloyd i Köpenhamn. Han
var lärare vid Navigationsskolan i
Göteborg 1914—20, tf. prof. i
maskinlära vid Chalmers tekn. inst. 1918
-—19, lektor vid Tekn. läroverket i
Malmö 1920—36 samt fartygs- och
maskininspektör för Germanischer
Lloyd 1929—36. B., som skrivit ett
flertal maskintekniska artiklar i
olika tidskr., har utgivit den för
naviga-tionsskolundervisningen skrivna
läroboken "Fartygsmaskiner" (3:e
uppl. 1934—35) samt varit ex.-ledare
på navigationsskolornas
maskintekniska linje 1933—39. Han är rektor
för Navigationsskolan i Stockholm
sedan 1937. — Gift 1940 med Karin
Ingeborg Grönberg. B. A.
Bergström, Carl, ingenjör, se s.
275.
Bergström, Charlotte,
operettsångerska, se s. 277.
Bergström, David Kristian,
politiker, f. 5 nov. 1858 i Borensberg,
Brunneby skn, östergötl. län.
Föräldrar: slussinspektören Christian B.
och Sofia Dahlgren. -— Efter skolgång
i Linköping och mogenhetsex. där
1877 bedrev B. statsvetenskapliga
studier i Uppsala. Han blev 1882 fil.
kand., 1889 fil. lic. och 1892 i Lund
fil. dr på "Befolkningsstatistiska
studier öfver Sveriges härad och städer
år 1811—1880. 1. Stockholms och
Östergötlands län". Under
studietiden i Uppsala spelade B. en
betydande roll i den rörelse för fri diskussion
och folkupplysning, som hade sin
härd i fören. Verdandi. Han var 1885
—86 och 1888—89 fören:s ordf.
Särskilt stort intresse ägnade B. åt den
del av Verdandis verksamhet, som
gällde folkbildningens höjande. Han
var 1888—93 red. för Verdandis
småskrifter och bidrog själv till serien
med den mycket spridda skriften
"Den politiska rösträtten" (1890; 6:e
uppl. 1905). B. deltog även i det
följande i folkbildningsarbetet, bl. a.
som föreläsare vid Stockholms
arbe-tarinst. 1889—93 och som utgivare
av "Svenska folkets öreskrifter"
1897-—99, men hans huvudintresse
inriktades alltmer på rent politisk
verksamhet, särskilt kampen för allm.
rösträtt. Därvid ådagalade B. inte
bara en brinnande tro på det
demokratiska idealet — vars
förverkligande den förbättrade folkbildningen
skulle förbereda och underlätta —
utan även en betydande
organisatorisk talang. Han var sekr. i
Sveriges rösträttsföreningars verkst.
utskott 1891—96 och dess ordf. 1897
—1900. Han deltog verksamt i
agitationen för de s. k. folkriksdagarna
1893 och 1896 och tjänstgjorde vid
den första folkriksdagen som v. ordf.,
vid den andra som ordf. Han spelade
en ledande roll vid tillkomsten av
1898 års stora rösträttspetition.
Invald i Andra K. 1893 slöt sig B. där
till den lilla grupp riksdagsmän, som
i rösträttsfrågans lösning såg det för
stunden viktigaste kravet. Tills, med
Fridtjuv Berg utarbetade B. 1895 det
program, kring vilket det då bildade
Folkpartiet samlade sig. Partiet, som
under fem år var den politiska
radikalismens speciella härd i riksdagen,
godtog dock i rösträttsfrågan både
åldersstreck (25 år) och
kommunalstreck (500 kr:s årlig inkomst).
Be-dan tidigt hade B. ägnat sig åt
journalistiskt arbete. Han var sålunda
medarb. i Dagens nyheter 1883—84
och 1892—93 och i Aftonbladet 1894—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
