Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergström - 1. Bergström, Axel - 2. Bergström, Richard - 3. Bergström, Karl - 4. Bergström, Endis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergeström
274
Berggren
Axel Bergström.
rarna målarinnan Endis B. (B. 4)
och skolköksinspektrisen Gertrud B.
(B. 5).
1. Bergström, Per Axel,
ämbetsman, politiker, f. 20 aug. 1823 i Lund,
† 23 aug. 1893 i Örebro. Föräldrar:
traktören Isac B. och Johanna Brita
Hallongren. — B. blev student i Lund
1840, fil. kand. 1844 och fil. mag.
s. å. samt avlade ex. till
rättegångsverken 1846. Han utbildade sig
därefter till domare vid Hovrätten över
Skåne och Blekinge, där han redan
1853 blev assessor. I Kristianstad
spelade han en ledande roll i det
kommunala livet och var 1867—72 stadens
repr. i Andra K. Inom riksdagen blev
han bemärkt som en skarp ocli
slagfärdig debattör och som en av
Lantmannapartiets farligaste
motståndare. Hans grundåskådning var
konservativ; mot riksdagen hävdade han
starkt regeringsmaktens kompetens.
Är 1870 inträdde han som chef för
Ci-vildep. i A. G. Adlercreutz’ ministär.
På denna post utförde han ett
betydande arbete. Under hans statsrådstid
fullbordades den första
sammanbindningsbanan mellan Sverige och Norge,
n.-v. stambanan (1871), samt fattades
beslut om anläggande av en
sammanbindningsbana, n. stambanan, genom
Jämtland (1873) och av en tredje
bana genom Dalsland (1874). Det
enskilda järnvägsnätet sökte B. även
på allt sätt främja. Hans
maktfullkomlighet tilltalade dock ej i allo
Lantmannapartiet, och
riksdagsmajoritetens misstro ledde slutl. till att
B. jämte sina kolleger inom
statsrådet, Berg och Wennerberg, 1875
begärde sitt avsked (den s. k.
Bergsprängningen). Som
andrakammar-led. för Stockholms stad verkade B.
inom riksdagen 1873—78. Han hade
1873 blivit hovrättsråd, var från
1876 landshövding i Örebro län och
tillhörde 1882—93 Första K. som
ombud för detta län. Under slutet
av sin riksdagsmannabana var B. ej
längre så stridbar som förr. Han
medverkade till 1885 års riksdagsbeslut
om försvaret och grundskatterna,
röstade mot spannmålstullarna 1887 men
lät ändå förmå sig att ingå i Gillis
Bildts moderatprotektionistiska
ministär 1888, där han dock stannade
föga mer än ett halvår. Som chef för
Justitiedep. bekämpade lian kraftigt
den växande socialistiska
arbetarrörelsen. I unionsfrågan hävdade han
den gemensamma
utrikesrepresenta-tionens nödvändighet för unionens
bestånd (1892). B. var som
riksdagsman flitig medarb. i olika utskott,
bl. a. lagutskottet 1867—70 (ordf.
därstädes 18S2—90 och 1892). I det
nordiska samarbetet på
lagstiftningens område tog han själv aktiv del,
var ordf. i kommittén ang. ny
växellag 1877—78 och i kommittén ang.
förslag till ny sjölag m. m.
1882—-87. Han var från 1892 ordf. i nya
lagberedningen. B. utsågs till led. av
Lantbruksakad. 1870 (hedersled. 1882)
och kallades till jur. hedersdr i
Uppsala 1877. Han erhöll Vasaordens
storkors 1875. — B. var främst den
duglige ämbetsmannen med omfattande
kunskaper, stor erfarenhet, klart
omdöme och kraftig vilja. Till växten
var han stor och kraftig, ocli hans yttre
bidrog till att ge honom en mindre
vanlig auktoritet och pondus — under
sin statsrådstid kallades han ofta
"kung Bergström". — Gift 1856 med
Anna Emilia Mathilda Sjöcrona. G. U.
2. Bergström, Richard,
biblioteksman, folklorist, f. 2 dec. 1828
i Stockholm, † 10 dec. 1893 därstädes.
Föräldrar: v. häradshövdingen
Fredrik Severus B. och Elisabeth
Charlotta Alstedt. Kusin till B. 1. — B.
blev 1S47 student i Uppsala, där han
1854 avlade ex. rigorosum och s. å.
blev fil. mag. Efter att från 1855 med
endast ringa intresse för
undervisningen ha tjänstgjort som föreståndare
för folkskoleseminariet i Karlstads
stift och från 1856 även ha varit
lärare vid elementarskolan i Filipstad
blev B. 1858 e. o. amanuens vid K.
bibi., där han avancerade till förste
amanuens 1865 och bibliotekarie 1878.
■—- Sin egentliga vetenskapliga insats
gjorde B. på folklorens och
folkviseforskningens område. I förening med
musikforskaren L. Höijer utgav lian
1880 en ny uppl. av Geijers och
Afzelius’ "Svenska folkvisor", där han
framträder som kritisk och nykter
vetenskapsman. Dessutom har B.
offentliggjort "Sagor, sägner och
visor" (tills, med J. Nordlander 1885)
och andra bidrag i "Svenska
landsmålen" samt den populära samlingen
"Ur folksagans rosengårdar" (1889
-—90). Som bibl.-man var han först
låneexpeditionens föreståndare, från
1877 skötte han bibl:s inköp av
nyutkommen vetenskaplig litteratur, ocli
under senare år ordnade han
samlingarna av skillingtryck, visor, folksagor
o. s. v. I egenskap av praktiskt och
teoretiskt intresserad jägare
författade han "Handbok för svenska
jagt-vänner" (1872). Som
litteraturkritiker i Post- och inrikes tidn. utövade
B. avsevärt inflytande; han kom även
att litterärt personl. påverka
Strindberg, som i K bibi. var hans
underordnade och som i honom kände sig
ha en trogen och pålitlig vän. — Gift
1) 1862 med Beate Nylund, † 1874;
2) 1881 med Ellen Madeleine
Antoinette Hammarstedt. N. B.
3. Bergström, Karl Isak Anders
Johan, ämbetsman, f. 5 maj 1858 i
Kristianstad, † 13 aug. 1937 i
Stockholm. Son till B. 1. ■— B. avlade
mo-genhetsex. i Stockholm 1876, blev i
Uppsala jur. fil. kand. 1879 och jur.
utr. kand. 1885. S. å. blev han e. o.
notarie i Svea hovrätt, innehade bl. a.
förordnanden som domliavande i flera
domsagor och blev 1895
häradshövding i Västmanlands v. domsaga.
Åren. 1900—11 var han landshövding
i Norrb. län och utförde en ovanligt
gagnande verksamhet för länets
bästa. Nödåren 1902—03 i
Norrbotten organiserade B.
hjälpverksamheten med stor framgång och bidrog
sedan på olika områden till
näringslivets stärkande och modernisering.
Med goda resultat tog han sig också
vid flera tillfällen an lapparnas sak,
då det gällde att säkerställa renbetet,
och var led. av kommissionen ang. de
sv. flyttlapparnas renbete 1907—09.
Ären 1911—25 var han landshövding
i Örebro län. Han blev led. av
Lantbruksakad. 1906. — Gift 1901 med
Fanny Helena Malmquist. T. D.
4. Bergström, Endis Ingeborg,
porträttmålarinna, f. 11 maj 1866 i
Nässjö. Föräldrar: kaptenen Leopold
B. och friherrinnan Ingeborg
Fäger-skiöld. —• B. erhöll sin första
konstnärliga utbildning under Fr. Krebs
vid Tekn. skolan i Lund 1886,
studerade sedan i Köpenhamn 1887, vid
Aoadémie Colarossi i Paris 18S7—88
samt för K. Bergh vid
Konstnärs-förbis skola i Stockholm. Hon
vistades ånyo i Paris 1893 och reste 1912
-—13 i Holland och Italien. B. har
målat i olja, pastell, akvarell,
tempera och kol, hon har utfört
landskapsbilder, stilleben,
blomsterstycken, interiörer och genrebilder, men
framför allt liar hon ägnat sig åt
porträttmåleriet, där hennes
varmhjärtade blick på medmänniskorna i
förening med intuitiv klarsynthet lett
till psykologiskt intressanta resultat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
