Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Bergström, Endis - 5. Bergström, Gertrud - Bergström - 1. Bergström, Olof - 2. Bergström, Carl - 3. Bergström, Albert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergeström
275
Berggren
I regel når hon högst i sina
damporträtt, och med särskild ömhet och
förståelse har hon skildrat gamla
utslitna kvinnor med tunt hår, gulnad
hy och rynkiga drag, t. ex. "Den
gamla städerskan" (i Akademiska fören.
i Lund), "Ålderdom" och "Gumma i
roströd schalett" (1909). Men även
män, ss. prof. Hans Larsson i det fria
("Porträttanslag"), har hon skildrat
med konstnärlig och psykologisk
ingivelse. Stilistiskt kan man urskilja
tre ganska tydligt avgränsade
perioder i B:s konst. Den första
kännetecknas av en brunaktig kolorit, som
på 1890-talet övergår till en grå
helton för att senare utvecklas mot allt
större värme och rikedom i färgen.
Till dem, som haft mest att betyda
för B:s stil och människouppfattning,
hör dansken Ejnar Nielsen. B., är
sedan länge bosatt i Lund, där hon
funnit rikliga motiv för sin pensel. År
1938 anordnades där en stor
retrospektiv utställning av hennes konst.
— Ogift. Th. N.
5. Bergström, G er t r u d Amalia
Karolina, näringspedagog, f. 25 mars
1869 i Nässjö. Syster till B. 4. — B.
utexaminerades från Statens
skolköksseminarium 1897, var
skolkökslärarinna vid Johannes folkskola i Stockholm
1899—1912 och vid Statens
skolköksseminarium 1913 samt inspektris vid
Stockholms stads folkskolors skolkök
1913—29. Hon var 1917—19 led. av
Medicinalstyr:s kristidsbyrå och
konsulent i Stockholms stads
livsmedelsnämnd för dess
centralköksverksam-het och 1929 medl. av Kommittén för
förbättring av kosthållet vid marinen.
Hon har även upprättat och leder
Yrkeskurser för kökspersonal vid
större anstalter, den första
yrkesskolan i sitt slag i Sverige. I Fören.
för rationell hushållning, som hon
bildade 1917, är hon ordf. liksom även
i styr. för Kurser i
naturvetenskapliga ämnen, till vilka hcxn tog initia-
tivet 1939. B:s sällsynt stora
initiativkraft har gjort henne till en av de
mest framträdande kvinnorna inom
det moderna praktiska livet, där hon
energiskt strävat att vidga
kvinnornas arbetsfält och inkomstgrenar.
På massbespisningens och dietkostens
områden har hon gjort en mycket
betydelsefull insats; hon har ivrat
för näringsfysiologiska metoder inom
matlagningen och sökt rationalisera
utbildningen av kvinnlig arbetskraft
på det husliga området. Bland
hennes skrifter märkas "Tvättlära"
(1911; 3:e uppl. 1928), "Handbok för
offentlig utspisning" (1916, omarb.
tills, med I. Walin 1934), "Kokbok för
sockersjuka" (1904; 6:e uppl. 1931),
"Födoämneslära" (1906; 12:e uppl.
1932), "Huslig ekonomi" (1929; 2:a
uppl. 1931), "Sjukmat. Näringslära.
Dietetik" (1939) samt "Diet vid
mag-och tarmsjukdomar" (s. å.), de fem
sistn. tills, med I. Schager, och
"Hushållsgöromål som läroämne" (1927,
tills, med I. Walin). — Ogift. N. B.
Bergström, värmlandssläkt,
härstammande från Lars Mattsson (f.
1735). Hans andre son Lars (f. 1767,
† 1822), som bodde på Väster Berg
i Kroppa skn i Värmland, antog
namnet B. Dennes sonson,
bruksägaren Olof B. (B. 1), blev stamfar för
släktens finshyttegren. Bland B. l:s
barn märkas a) bruksägaren Carl B.
(B. 2), far till målaren och
intendenten Sigge B. (B. 8), b) bruksägaren
Albert B. (B. 3), far till
kolnings-ingenjören Hilding B. (B. 9), c)
bruksägaren Wilhelm B. (B. 4), far till
disponenten hos ab. Finshyttan Rolf B.
(f. 1881), d) vattenkraftsbyggaren
Janne B. (B. 5), e) sångpedagogen
Anna B.-Simonsson (B. 6) och f)
hemslöjdspionjären Emma B.-Andelius
(B. 7).
1. Bergström, Olof, bruksägare,
f. 11 april 1821 i Herrhult, Färnebo
skn, Värml. län, † 16 mars 1883 på
Finshyttan, samma skn och län.
Föräldrar: lantbrukaren Lars Larsson
B. och Arma Jonsdotter. — B. inköpte
1867 det gamla värmländska
järnbruket Finshyttan, som 1751 hade
upphört med driften. Han hade
börjat som gruvarbetare vid Persbergs
gruvor och arbetat sig upp till
gruv-byggmästare och gruvfogde i
Persberg samt inmutade 1855 en gruva
där. Finshyttans läge syntes honom
ur transportsynpunkt vara så
lämpligt, att han vågade sätta in sina
sparmedel — 80 000 kr. — för dess
förvärvande. Redan följ. år (1868)
kunde han uppföra en såg med
sex-bladig ram, en snickeriverkstad och
en smedja, 1872 anlade han gjuteri,
1873 en mekanisk verkstad, och 1876
påblåstes en hytta, som tillhörde
Olof Bergström.
tidens modernaste. År 1874
påbörjades även tillverkningen av turbiner,
en industri, som senare spelat en
viktig roll i Finshyttans produktion.
Som gruvbyggare var han internat,
känd. Han uppfann för denna
industri bl. a. böjliga sugslangar, en
borrmaskin m. m. — Gift med Brita
Catharina Nilsson. — Litt.: J.
Furuskog, "De värmländska järnbruken"
(1924). S. R.
2. Bergström, Carl Johan,
ingenjör, bruksägare, f. 14 nov. 1844 i
Persberg, Färnebo skn, Värml. län, † 6 maj
1917 på Finshyttan, samma skn och
län. Son till B. 1. — B. hade stor
förtjänst av det uppsving, som
Finshyttans järnbruk nådde vid
1800-talets slut. Efter att 1860—62 ha
genomgått Örebro tekn. läroverk
praktiserade han som ledare av
byggnadsarbeten vid värmländska järnbruk
1863—71 och var 1871—73
gruvför-valtare vid Torsåker i Gästrikland.
Till fädernebruket Finshyttan var
han knuten som driftsledare och
överingenjör från 1873 till sin död. Många
voro de förbättringar och
utvidgningar han där genomförde i
samarbete med brodern Wilhelm B. (B. 4).
Åren 1875—76 byggde lian ny masugn
och grundade 1874 den turbinfabrik,
som undier 1800-talets slut var landets
mest bekanta, främst genom hans egna
turbin- och regulatorkonstruktioner.
-— B. var stadsfullmäktig i Filipstad
1892—1917. — Gift 1) 1872 med
Maria Bronell, † 1S77; 2) 1S79 med
Anna Bronell. S. R.
3. Bergström, Albert,
bruksägare, industriman, f. 24 april 1847 i
Persberg, Färnebo skn, Värml. län, †
7 maj 1928 i Djursholm. Son till B. 1.
—- B. utexaminerades 1865 från Tekn.
elementarskolan i Örebro och 1867
från Teknologiska inst:s fackavd. för
maskinbyggnad och mekanisk
teknologi. Han var 1867—68 maskinritare
Gertrud Bergström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
