Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Bergström, Sigge - 9. Bergström, Hilding - 1. Bergström, Gustaf - 2. Bergström, Charlotte - 1. Bergström, Alfred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergeström
277
Berggren
denna bana för konsten. Han var en
tid elev vid Valand i Göteborg, bedrev
konststudier i Värmland, Dalarna och
Bohuslän, 1904—05 i Paris och 1906
—07 i Italien samt besökte även bl. a.
Brasilien och Argentina. ■—- Som
utövande konstnär har B. blivit mest
känd för sina effektfulla och kraftiga
träsnitt. Han har i Sverige varit en
av pionjärerna för denna konstart och
är den förste där, som utfört porträtt
i originalträsnitt, ss. den
karaktärsfulla bilden av Heidenstam (1907).
Han har även utfört
träsnittsillustrationer till ett antal bokverk, bl. a.
Palmblads "Amala" och Almquists
"Songesi". Även med landskapsbilder
och porträtt i olja har B. framträtt.
Fantasi och humor i förening med ett
brett, syntetiserande målningssätt
känneteckna hans tavlor, bland vilka
märkas porträtt av Heidenstam, B:s
hustru, prof. Hj. Forssner och
gene-raldir. B. Buhre samt landskapsbilder
från västkusten, Värmland och
Dalarna. Även i skämtpressen, bl. a. i
Söndags-Nisse, har B. medarbetat.
Han har utgivit "Masker, rollporträtt
från Stockholms teatrar" (1934), den
med träsnitt illustrerade samlingen
av släkt- och hembygdsminnen
"Värmländskt" (1937) samt det biografiska
och självbiografiska arbetet "Bland
lagerkrönta bohemer" (1939).-—Inom
konstlivet har B. spelat en
framträdande roll som organisatör. Han var
1913—18 ordf. i Grafiska sällskapet
och 1928—29 i Konstnärsklubben
samt sv. och norsk kommissarie vid
internat, utställningen i Leipzig 1914.
S. å. blev lian intendent i Sveriges
allm. konstfören. På denna post har
han framgångsrikt verkat för att
sprida kännedom om äldre och yngre
nordisk konst. Han är även v. ordf.
i arbetsutskottet inom Riksförb. för
bildande konst. — Gift 1906 med Elsa
Eklind. — Litt.: H. Schiller, "Sv.
konstnärer" (1936). N. B.
Sigge Bergström.
9. Bergström, Hilding Olof
Vidar, ingenjör, f. 8 nov. 1880 i Avesta.
Son till B. 3. ■— B. avlade
mogenhetsex. i Karlstad 1899, utexaminerades
från Tekn. högskolan 1902 och
anställdes s. å. i Jernkontorets
kolugns-kommitté. Han blev kolningsingenjör
vid Jernkontoret 1904, utnämndes till
föreståndare för dess
kolningslabora-torium 1906 ocli är inspektor för
Jernkontorets och statens kolareskolor.
Därjämte är han verkst. dir. i Fören.
Kolningslaboratoriet och driver
sedan 1904 konsulterande
ingenjörsverksamhet i Stockholm. — B. har
utfört ett betydande arbete på
kol-ningens och träkemins område.
Särskilt har han ägnat sig åt problem
rörande industriellt utnyttjande av
trä oeh där klarlagt många
vetenskapliga och tekniska problem. Han
har utfört anläggningar bl. a. för
kolning av trä och för bearbetning av
trätjära m. fi. biprodukter vid
kolningen samt dessutom för biprodukter
vid cellulosatillverkningen. Han har
infört skorstensmilan ocli utgivit
omkr. 200 skrifter, liuvudsakl. i
träkemi. År 1919 blev han led. av Ing.
vet. akad. — Gift 1) 1905—13 med
Ingrid Eriksson; 2) 1917 med Ingrid
Maria Bergman. S. L.
1. Bergström, Erik Gustaf
Adolf, skådespelare, f. 24 juni 1837 i
Stockholm, † 9 nov. 1904 därstädes.
Föräldrar: ombudsmannen i
slottskansliet Sven Erik B. och Sofia
Gustava Zetterberg. — B. var först
anställd i en krambod i Stockholm men
fick engagemang vid
Ladugårdslandsteatern 1858—59 och vid Södra
teatern 1859—72. Därjämte uppträdde
han om somrarna 1867—72 på
Djurgårdsteatern oeh innehade tills, med
Gustaf Haqvinius Mindre teatern
1872—76 och Södra teatern 1876—82.
Han ägde ensam sistn. teater 1882—
83, verkade där 1883—99 under olika
direktioner och var från 1899 till sin
död knuten vid Dramatiska teatern.
—- Som komisk skådespelare hade
B. naturliga tillgångar i ett
putslustigt utseende och en gäll röst, som
alltid försatte publiken i gott lynne.
Samtidigt ägde han pondus, esprit och
teknisk skicklighet. Fastän han inte
var mångsidig, förstod lian att väl
utnyttja sin förmåga inom dess gränser.
Hans specialitet var framställningen
av förtryckta äkta män och borgerliga
bråcktyper i de äldre enklare tyska
och sv. komedierna. Bland de mera än
tvåhundra rollerna i hans repertoar
märkas titelrollerna i Blanches "Herr
Dardanell", Stegmayers "Rochus
Pum-pernickel" och Geijerstams "Svärfar",
Pettersson i Nestroy-Hodells
"Andersson, Pettersson och Lundström" och
prins Paul i Offenbaclioperetten
"Storhertiginnan av Gerolstein". —
Gift 1867—70 med operettsångerskan
Charlotte Lundgaard (B. 2). N. B.
2. Bergström, Charlotte
Josephine, f. Lundgaard,
operettsångerska, f. 23 mars 1835 i Stockholm, †
12 jan. 1907 i Köpenhamn. -— B.
debuterade 1854 hos Fr. Deland som
Lovisa i Envallssons "Kronofogdarne".
Hon var 1856—57 anställd vid Mindre
teatern i Stockholm och 1863—69 vid
Södra teatern med undantag för ett
kortare engagemang hos C. O.
Lind-marek. Efter en säsong i Göteborg
övergick hon till Mindre teatern, där
hon kvarstannade till sitt avsked
från scenen 1878. -— B. var på sin
tid Stockholms populäraste
operettsångerska, temperamentsfull och
särskilt väl skickad för den franska
operettens primadonnepartier. Bland
hennes roller märkas Fiorella i
"Frihetsbröderna", Gabrielle i
"Pariser-lif", Zanetta i "Prinsessan af
Trebi-zonde", titelrollen i "Storhertiginnan
av Gerolstein" och Clairette i
"Madame Ångats dotter". -— Gift 1) med
ag nten Wigström; 2) 1867—70 med
skådespelaren Gustaf Bergström (B.
1); 3) med den danske skådespelaren
Victor Kirchheiner. A. L., S. T.
1. Bergström, Alfred Maurits,
målare, f. 15 jan. 1869 i Stockholm,
† 15 nov. 1930 därstädes. Föräldrar:
gravören Jan Alfred B. och Hedvig
Nilsson. — B. genomgick Konstakad.
1887—91 och gjorde 1894—95 en
studieresa i Frankrike, varunder han
mottog bestående intryck av det
franska friluftsmåleriet. År 1910 blev han
prof. i landskapsmålning vid
Konstakad., där lian tjänstgjort som extra
lärare sedan 1898. — Redan i
mitten på 1880-talet utställde B. små
landskapsstudier av
stämningsbeto-nad karaktär, t. ex. "Beckholmen en
vårdag" (omkr. 1885). Efter
återkomsten från Frankrike fortsatte lian
sitt studium av det sv. landskapet
Alfred Bergström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
