Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Berndes, Anton Ulric - 3. Berndes, Johan Bernhard - Berndt, August - Bernhard, Waldemar - Bernardt - 1. Bernhardt, Helmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Berndes
2S5
Bernhardt
lig mening personlig stil nådde lian
aldrig fram till, eliuru han under sin
långa levnad vid sidan av sin tjänst
hann producera bortåt 600
miniatyrer. De avspegla den allm.
stilutvecklingen från en viss rosig friskhet i
Halls maner till färgtorkan i
profilbilderna från empiren. Bäst lyckades
B. i regel med sina damporträtt. Hans
klientel sträckte sig från hovet till
det enkla borgerskapet. År 1794 begav
han sig på en ettårig resa till
England, där han tillägnade sig
mezzo-tintgravyrens konst. Han utförde
sedan ett hundratal blad i denna
teknik, huvudsakl. porträtt, som han
graverade dels efter egna teckningar, dels
efter målningar av andra konstnärer.
I sina bästa blad når han en viss
elegans. Nat. mus. äger en talrik
samling av B:s miniatyrer, gravyrer och
teckningar. Han blev led. av
Konstakad. 1803. — Gift 1) 1787 med Anna
Elisabet Unfraun, f 1807; 2) 1811
med Katarina Charlotta Thræne. —
Litt.: C. U. Palm, "A. U. B. och J.
B. B. Två sv. kopparstickare" (Medd.
IV från Fören. för grafisk konst,
1904); K. Asplund, "Den sv.
porträttminiatyrens historia" (1916). Th. N.
3. Berndes, J ohanBernhard,
ämbetsman, grafiker, f. 2 dec. 1792 i
Stockholm, † 9 sept. 1834 därstädes.
Son till B. 2 i hans första gifte. —
B. blev student i Uppsala 1811, avlade
kansliex. 1812 ocli ingick i
Kammarexpeditionen, där han blev
protokolls-sekr. 1822. — B. studerade vid
Konstakad., där han hade P. Hilleström som
lärare, men sin konstnärliga
utbildning erhöll lian framför allt av
fadern. Det var också som
porträttgra-vör i mezzotint han kom att göra en
insats. Hans verk omfattar endast 24
kända blad, men några av dessa
räknas bland de bästa i sin art, t. ex.
bilden av kopparstickaren Chr. D.
Forssell efter P. Krafft d. y. — Gift 1830
med Ulrika Renberg. ■— Litt.: se
föreg, biografi. Th. N.
Berndt, Johan August,
skådespelare och teaterdirektör, f. 19 juli
1833 i Stockholm, † 19 april 1896
därstädes. -—■ B. var 1857—60 anställd
hos E. Stjernström vid Mindre
teatern i Stockholm och 1860—67 vid J.
P. Roos’ sällskap, där han utförde
både komiska och allvarliga roller;
bl. a. fick han beröm för titelrollen i
Blanches "Herr Dardanell och lians
upptåg på landet". När den s. k.
Hammers salong 1867 inreddes till teater,
leddes denna första säsongen, 1S67—
6S, under namnet Nya teatern av B.
tills, med A. Selinder. Efter att de
följ. åren ha varit meddir. för ett
associationssällskap i landsorten
ledde B. 1876—78 tills, med A. Warberg
i Stockholm Mindre teatern (vilket
namn den nyssnämnda Nya teatern
då erhållit) och var 1880—81 denna
scens styresman. B:s mest betydande
roller under denna period voro
Calchas i "Den sköna Helena" och
Gas-pard i "Cornevilles klockor". Efter att
lia förestått Tivoliteatern i
Kristiania samt varit regissör hos F.
Carlberg ledde B. 1885—86 eget
ambulerande sällskap, vilket sedan till större
delen uppgick i den ensemble, varmed
lian 30 okt. 1886 invigde Vasateatern
i Stockholm; redan efter några
månader måste han dock på grund av
sjukdom avbryta denna verksamhet.
Under sina sista år verkade B. som
teaterledare och regissör dels i
landsorten, dels i Stockholm. —- B.
förfogade som skådespelare över en icke
obetydlig talang. Som teaterledare
var han skicklig och samvetsgrann
samt gjorde en beaktansvärd insats.
— Ogift. A. L., S. T.
Bernhard, Waldemar,
grafiker, f. 8 april 1890 i Linköping.
Föräldrar: ornamentsbildhuggaren Bengt
Johansson ocli Elionora Pettersson.
■— B. kom redan vid 12 års ålder i
hantverkslära och blev utlärd som
måleriarbetare. Han ägnade sig en
tid åt arbetarrörelsen men övergick
till journalistiken och utgav 1920
—21 en egen tidn. i Sigtuna. Som
konstnär är B. autodidakt. Han har
företagit studieresor i Norge,
Danmark, Tyskland, Italien, Polen,
England, Frankrike, Belgien och Holland.
Han har lagt upp en storstilad plan
att i träsnitt skildra Sveriges
kulturhistoriska minnesmärken, alltså en
modern motsvarighet till E. Dahlberghs
"Suecia antiqua et hodierna". Hittills
(1942) har lian utfört 100 bilder från
vartdera av landskapen Östergötland,
Småland, Närke, Skåne, Dalarna och
lika många från Göteborg. Nat. mus.
äger samtliga B:s blad. Han har
deltagit i utställningar i flera europeiska
Heimer Bernhardt.
länder och i Amerika. •— Det allvar,
med vilket B. gått till verket,
motsvaras av ett gediget kunnande på det
speciella område, som han gjort till sitt.
Hans teknik är närmast gravyren, och
lian lägger streck vid streck med
tålamod och precision, tills han får fram
inte bara motivets sakliga karaktär
utan även atmosfären och stämningen.
Han nöjer sig inte med att avbilda
kyrka och slott utan väljer sina
motiv fri från konventionella hänsyn,
och lians verk blir därför ett allsidigt
minnesmärke över sv. byggnadskonst
från stendösar till skvaltkvarnar och
bysågar, fiskelägen och bruksgator.
—• Under sin journalisttid utgav B. en
samling sonetter och en bok, kallad
"Samhällsomstörtare". Hans
minnesteckning över Dan Andersson (1941)
är delvis byggd på personliga
hågkomster. — Ogift. Th. N.
Bernhardt, släkt, härstammande
från Hedemora. Namnet antogs av
bruksägaren Gustaf B. (f. 1806, †
1880). En äldre son till honom,
bruksägaren Pehr Gustaf B. (f. 1S38, †
1872), blev far till ingenjören,
överintendenten Helmer B. (B. 1) och
bruksägaren Carl Algernon Thor Oscar
Gustaf B. (f. 1864). Dennes son är
segelsportfrämjaren, kaptenen Gustaf
(Gösta) B. (B! 2).
1. Bernhardt, Axel Helmer Thure
Gustaf, järnvägstekniker, f. 9 maj
1863 på Stålboga bruk, Dunkers skn,
Södermani. län. Föräldrar:
civilingenjören Pehr Gustaf B. och Anna
Hedvig Hortense Richter. — B. avlade
mogenhetsex. i Örebro 1882 och
utexaminerades 1886 från Tekn.
högskolans fackavd. för väg- och
vattenbyggnadskonst. Han verkade som
entreprenör för järnvägshyggen 1S86—■
89, blev löjtnant i Väg- ocli
vattenbyggnadskåren 1891, kapten 1901 och
major 1914. Åren 1889—98 var han
verkst. dir. för Rockesholms ab. i
Waldemar Bernhard.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
