- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 1. A-B /
288

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Beronius, Jonas Otto - Bertel-Nordström, Bertel - Bertil - Berwald - 1. Berwald, Johan Fredrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bertel-Nordström

288

Berwald

Prins Bertil.

allm. brandstodsbolag i Stockholm. —
Under studentåren i Uppsala
tillhörde B. sällskapet Juvenalerna, där han
kallades Glunten (efter detta ord i en
uppländsk bondvisa, som han gärna
sjöng: "Inte vet ja va hä ä’ sum
fallerar gamle glunten, Mitkel vår"). Han
ägde en praktfull bas, och det var för
honom, som Gunnar Wennerberg —
själv Magistern — skrev
basstämman i "Gluntarne", först föredragna
i juvenalkretsen och tillägnade B.;
Wennerberg, I). Hwasser och B. voro
"De tre", för vilka den förstnämnde
skrev sina trios för mansröster. —
Gift 1873 med Emma Gunilla
Nordblad. N. B.

Bertel-Nordström, Bertel
Gustaf Adolf Engelbert, landskaps- och
figurmålare, f. 19 april 1884 i
Helsingfors. Föräldrar: gårdsägaren
Edvard Nordström och Josefina Olivia
Lindroos. — Vid 20 års ålder började
B. idka självstudier i teckning och
målning och medarbetade i tidn. och
tidskr. i Finland och Sverige. År 1914
bosatte han sig i Stockholm och slog
snart igenom som "blåmålaren". Även
om det var Eugene Janssons nattblå
stockholmsromantik, som på B:s
tavlor återuppstod i moderniserad och
elektrifierad miljö, äro hans
stockholmska nattstämningar hårdare i
stilen och mera dekorativt uppbyggda än
föregångarens, t. ex. "Utsikt från
Kornhamnstorg" (1920,Nat. mus.) och
"Vinterkväll" (Ateneum,Helsingfors).
Han har även målat västkustens
hårda klippor och stormvräkta hav,
ss. i "Västkustlandskap" (1923,
Ateneum, Helsingfors), "Efter regnet"
(1926, Nat. mus.), "Månsken över
havet" (1929, Nat. mus.) och
norrländska industrisamhällen i
skymningsljus med gnistrande forsar och
upplysta fabriker. Det bisarra i B:s konst
kommer tydligast till synes i lians
porträtt, framför allt hans clown-

ansikten. B. har även utfört
scenbilder, bl. a. för Tolstojs "Det levande
liket" och Wedekinds "Erdgeist". — B.
är livligt intresserad av idrott, främst
grekisk-romersk brottning, för vilken
han nedlagt ett banbrytande arbete,
och han har gjort mycket (i form av
föredrag och dyl.) för att få till stånd
ett närmande mellan konsten och
sporten (idrottsmotiv i målning och
skulptur, konstnärligt värdefulla pris
i idrottstävlingar). Han har bl. a.
fungerat som konstnärernas repr. i
Sveriges utvidgade olympiska kommitté
1935—36 och 1938—40. — B. blev sv.
medborgare 1919. — Gift 1) 1917—28
med skulptrisen Gertrud Paulina
Santesson; 2) 1934—39 med sångerskan
Alice Margareta Högfors. N. B.

Bertil Gustaf Oscar Carl Eugen,
Sveriges arvfurste, hertig av Halland,
f. 28 febr. 1912 i Stockholm.
Föräldrar: kronprins Gustaf Adolf ocli
kronprinsessan Margareta, f. prinsessa av
Stora Britannien ocli Irland. Om B:s
ätt se artikeln Bernadotte. — Efter
studentex. vid Lundsbergs skola 1931
genomgick B. Sjökrigsskolan och blev
fänrik i flottan 1934, varefter han
bedrev kommersiella studier i Paris.
När 300-årsminnet av den första sv.
bosättningen i Amerika firades 1938 i
Delaware, var B. i st. f. kronprinsen,
som insjuknat under resan, talesman
för den sv. delegationen, varvid han
tillvann sig amerikanarnas livliga
uppskattning. Den handelsdelegation,
som sv. regeringen i jan. 1940
beklädde med uppdraget att organisera ocli
verkställa inköp av vissa för sv.
folkförsörjning viktiga varor i Förenta
staterna, ställdes under B:s ledning.
Han blev 1942 kapten vid flottan och
vid Hallands reg. Under skol- och
kadettåren var han en framstående all
round-idrottsman. Som sjöofficer har
han varit särskilt intresserad för
mo-tortorpedbåtsvapnet. — Ogift. N. B.

Berwald, framstående
musikersläkt, vars förste kände medl.,
Johann Gottfried B., härstammade från
Bärwalde i Neumark (Nordtyskland)
och i början av 1700-talet levde i
Königsberg. Hans son, flöjtisten Johann
Friedrich B. (f. 1711, † 1789), slutl.
anställd vid hovkapellet i
Ludwigs-lust, var gift fyra gånger och far till
tjugofem barn, av vilka sex blevo
kända musiker. Två av dem inkommo
till Sverige, näml. a) violinisten
Christian Friedrich Georg B. (f. 1740,
† 1825), som 1772 blevkammarmusikus
hos hertig Karl och violinist vid
hovkapellet i Stockholm, där han senare
var verksam som fri konstnär ocli
upprättade ett musiklånbibl., samt b)
violinisten Georg Johann Abraham B.
(f. 1758, † 1825), vilken 1782
inkallades till Sverige som kammarmusikus i

hovkapellet. Denne överflyttade 1803
till Ryssland och bosatte sig ss.
mu-sikdir. i S:t Petersburg. Christian
Friedrich Georg B. hade sönerna
tonsättaren Franz B. (B. 2) och
hovkapellmästaren August B. (B. 3). En
sondotter till B. 2 är musiklärarinnan och
pianisten Astrid B. (B. 5). En son till
Georg Johan Abraham B.,
hovkapellmästaren Johann Fredrik B. (B. 1),
var far till operasångerskan Julie B.
(B. 4).

1. Berwald, Johann Fredrik,
violinist, dirigent, f. 4 dec. 1787 i
Stockholm, † 26 aug. 1861 därstädes.
Föräldrar: musikern Georg Johan
Abraham B. och Katarina Elisabet
Erdmann. —- År 1793 debuterade B.
som violinist och 1797 som tonsättare.
Han företog därefter i faderns
sällskap konsert- och studieresor till
Finland, Ryssland, Tyskland och
öster-rike. Under resorna studerade han för
olika lärare. Åren 1808—12 var han
solist i kejserliga kapellet i S :t
Petersburg. Åren 1814—49 var lian verksam
i sv. hovkapellet (andre
konsertmästare 1816—18, förste konsertmästare
1818—22, tf. kapellmästare 1822—23,
ord. från 1823). Han ledde även
Harmoniska sällskapets orkester från
1822 till dess sällskapets verksamhet
1847 nedlades. Led. av Mus. akad.
blev lian 1818. — B:s violinspel var
klart, rent och innerligt, ocli han var
en av vårt lands skickligaste
kvartettspelare. Som kapellmästare nådde han
aldrig över medelmåttan, och det
ansågs allm., att hovkapellet gått
tillbaka under hans tid. B. anordnade
omkr. 1820 kvartettsoaréer, varvid
klassiska och nyare
kammarmusik-verk uppfördes. Bland B:s
kompositioner märkas utom orkester- och
kammarmusik även en operett
"L’hé-rolne de Famour filiale" (1811) och
musik till några skådespel. Hans kom-

Johann Fredrik Berwald. Teckning (detalj)
av O. L. Andersson 1860 (K. teatern).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:29:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/1/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free