Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Berwald, Franz - 3. Berwald, August - 4. Berwald, Julie - 5. Berwald, Astrid - Berven, Elis - Berzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Berwald
290
Berzelius
Astrid Berwald.
git nordisk folkton; han var ju också
föga rotfast i Sverige, eftersom han
var född av tyska föräldrar, gift med
en tyska oeh en stor del av sitt liv
verksam i Tyskland. Hans stil har,
som O. Morales antytt,
övervägande kosmopolitisk anknytning, ss. till
Beethoven: formen och humorn,
Mendelssohn: älvromantiken, Cherubini:
polyfonin, rytmiska egenheter, de
häftiga accenterna,
orkesterbehandlingen, Berlioz: fantastiken samt
eljest till fransk och italiensk opera.
Detta hindrar emellertid inte, att
B. i sin fullmogna, symfoniska och
kammarmusikaliska alstring, främst
de ovanskliga mästerverken, ss.
symfonierna i g-moll ("sérieuse") och C-dur
("singulière"), kvintetterna och av
trios särskilt d-molltrion, väsentl.
framstår som en mycket originell
tonsättare. Norman talar om den stora
kombinationsförmåga, som var hans
starkaste sida; därav böjelsen för
polyfoni ("allt, som stöter på t. ex.
vanlig ackompanjemangsfigur, är
honom förhatligt") och egenarten i
instrumentation ("till blott och bart
fyllnad eller fördubbling användas
instrumentella icke;
självständigtupp-träda de om varandra, ocli det kan
lika lätt hända, att någon gång
övertaget ligger hos en 2:a oboestämma
som hos en l:a violin"); därav också
förkärleken för en spirituell
konversation stämmorna emellan.
Sammanfattningsvis må sägas, att B: s
kontrapunktiska, lineära skrivsätt i många
stycken är helt modernt. Hans musik
är aldrig sentimental utan tvärtom
sprudlande livlig och därtill klar och
genomskinlig. W. Peterson-Berger
framhåller "den av hans bästa
tondikter frammanade känslan, att denna
uttryckets fasta klarhet, denna
stämningarnas äkthet oeh friskhet, detta
egendomliga skimmer av godhet, glät-
tighet och intelligens, som omsvävar
och stiger ur hans typiska musik,
endast kunnat nås genom en alla
själskrafter stegrande och härdande kamp
mot svårigheter av både praktisk och
ideell art". — Gift 1841 med Rosine
Wilhelmine Mathilde Scherer. —
Litt.: L. Norman, art. i Tidn. för
theater och musik 1859 och Sv.
mu-siktidn. 1881; A. Lindgren, "Musikal,
studier" (1896); A. Hillman, "Fr. B."
(1920); S. Broman, Konsertfören:s i
Stockholm programblad 6 april 1938;
W. Peterson-Berger, "Om musik"
(1942). S. B., G. T.
3. Berwald, Christian August,
tonsättare, violinist, f. 24 aug. 1798
i Stockholm, † 13 nov. 1869
därstädes. Bror till B. 2. — B. tillhörde
hovkapellet 1815—60; han var andre
konsertmästare 1832—34 ocli därefter
förste konsertmästare. Åren 1863—66
var han inspektor för
Musikkonser-vatoriet. Han blev led. av Mus. akad.
1841. — B. var som orkester- ocli
kammarmusikspelare synnerl. uppskattad
av sin samtid, däremot mindre som
solist och tonsättare. — Gift 1) 1831
med Maria Charlotta Ljungberg, †
1S43; 2) 1845 med pianisten Hedvig
Sofia Sundblad. P. L.
4. Berwald, Julia (Julie)
Mathilda, operasångerska (sopran), f. 14
okt. 1822 i Stockholm, † 1 jan. 1877
därstädes. Dotter till B. 1. — B.
utbildades huvudsakl. av sin mor och vann
på konsertresor på 1830- och 40-talen
tills, med sina föräldrar och syskon
vackra framgångar. Hon var efter sin
debut 1847 knuten till K. teatern 1848
—52 och hade anseende som en av
teaterns allra främsta krafter. Bland
hennes roller märkas Rosina i
"Barberaren i Sevilla", Alice i "Robert av
Normandie", Susanna i "Figaros
bröllop", Pamina i "Trollflöjten", Agatha
i "Friskytten" och Marie i
"Regementets dotter". — Gift 1852 med
hovmarskalken friherre G-ustaf Georg
Knut Åkerhielm. P. L.
5. Berwald, Astrid Maria
Beatrice, pianist, f. 8 sept. 1886 i
Stockholm. Föräldrar: ingenjören Hjalmar
B. och Thora Bagge. — B. studerade
piano för R. Andersson, först vid hans
musikskola 1895—1904, därefter vid
Musikkonservatoriet 1904—06 ocli
sedan åter vid hans musikskola 1906
—08 samt vidare för E. von Dohnånyi
vid Königliche Hochschule für Musik i
Berlin 1908—11, där hon även under
ledning av P. Juon fullbordade de
teoretiska studier, vilka lion påbörjat vid
Musikkonservatoriet i Stockholm för
E. Ellberg 1906—08. Hon studerade
även 1920—21 i Berlin för G. Bertram.
Hon verkar sedan 1911 vid Richard
Anderssons musikskola, där hon blev
överlärarinna 1918 och förestånda-
rinna 1935. S. å. blev B. led. av Mus.
akad. — B. har genom en rad
konserter i Stockholm och landsorten
samt i radio befäst sitt anseende som
en av våra främsta pianister. Hon har
även framträtt som förnämlig
kammarmusikspelare med Berwaldtrion,
som hon grundade omkr. 1935. -—■
Ogift. P. L.
Berven, Elis Gustaf Emanuel,
radiolog, f. 4 mars 1885 i Stockholm.
Föräldrar: handlanden Gustav
Svensson och Clara Johansson. — Efter
mogenhetsex. i Stockholm 1903 blev B.
med. kand. 1908, med. lic. 1917, med.
dr 1931, docent i radioterapi 1935 och
prof. i samma ämne 1936, allt vid
Karol. inst. Han var amanuens ocli
bitr. läkare vid Serafimerlasarettets
röntgeninst. 1913—16, blev
underläkare vid Radiumhemmet 1913, bitr.
överläkare därstädes 1923 samt
överläkare därstädes 1927. — B:s
vetenskapliga produktion omfattar talrika
arbeten inom radioterapin och dess
gränsområden, ss. över
radiumbehandling av svulster i munhåla och svalg
samt över radiumbehandling på
avstånd, s. k. distans- eller
teleradium-behandling. Som chef har han fått
organisera det 1938 invigda nya
Radiumhemmet, ingående i Karolinska
sjukhuset och tillkommet genom
Konung Gustaf V :s jubileumsfond (1928)
samt utgörande en mönsteranstalt i
sitt slag. Han liar nedlagt särskilt
intresse på behandlingsstatistiken vid
Radiumhemmet: kontakten bevaras
med varje patient ännu under många
år efter behandlingen, så att det blir
möjligt att värdera resultatens
varaktighet och frekvensen av recidiv.
Denna gren av verksamheten har
tillvunnit sig internat, beundran, liksom B.
även ss. forskare, lärare och läkare
liar internat, namn. — Gift 1917 med
Ruth Tärnö. S. L., P. H. T.
Berzelius. Släktens äldste med
visshet kände stamfar var arrenda-
Elis Berven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
