Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Beurling, Pehr - 2. Beurling, Arne - Beurræus - Beurræus, Dionysius - Bexell - 1. Bexell, Sven Peter - 2. Bexell, Carl Emanuel - 3. Bexell, Alfred - 4. Bexell, David
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beurling
298
Bexell
naviæ" och upptar Sveriges och
Norges då kända fanerogamer, över
flo-ran vid Portobello i Panama utgav
B. en avhandl., baserad på studier av
J. E. Billbergs hemförda material.
Sitt herbarium, 12 000 arter,
testamenterade B. till Riksmus. — Gift
1839 med Gustava Amalia
Hellström. S. L.
2. Beurling, Arne Karl-August,
matematiker, f. 3 febr. 1905 i Göteborg.
Föräldrar: godsägaren Konrad B. ocli
friherrinnan Elsa Raab. Sonsons son
till B. 1. — Efter studentex. i Göteborg
1924 blev B. fil. kand. 1926, fil. lic.
1928 och fil. dr 1934, var bitr.
lärare 1931—33, blev docent i
matematik 1933 och prof. i samma ämne 1937,
allt vid Uppsala univ. Han studerade
i Paris 1935 och blev led. av Vet.
akad. 1937. — B. har utgivit flera
matematiska skrifter och i sin
drs-avhandl. "Etudes sur un problème de
majoration" (1933) behandlat viktiga
frågor inom den analytiska
funktionsteorin. — Gift 1936 med med. lic.
Britta Lisa Sofia Östberg. S. L.
Beurræus [börë’us], ätt,
härstammande från Denijs Beureijs, far till
Blasius Beureijs, som levde på
1500-talet. Dennes son, riksrådet Dionysius
B. (se nedan), upphöjdes 1559 i adligt
stånd. Han blev far till
häradshövdingen i Masku ocli Piikkis härad i
Finland Tomas B. († 1635). Med
dennes sonson, ryttmästaren vid
Tavastehus reg. Arvid B. († 1679),
utslocknade ätten.
Beurræus, Diony’sius, läkare,
diplomat, f. i början av 1500-talet,
† 24 maj 1567 i närheten av
Uppsala. Föräldrar: Blasius Beureijs och
TIelene Margaretlie de Perette. —
B. studerade vid Sorbonne, där lian i
disputationer som nitisk katolik
förordade kättarförföljelser. Senare
övergick lian till kalvinismen och
sökte då en fristad i det reformerta
Schweiz. När Konrad von Pvhy 1543
återvände till Sverige efter att ha
besökt Frankrike i diplomatiskt
uppdrag, var B. i hans sällskap. Han
fick anställning vid hovet som
"ma-thematicus" och "phisicus" (läkare)
samt som lärare för Gustav Vasas
söner. Hertig Erik, som skänkte
honom sitt fulla förtroende, förvärvade
under hans ledning goda insikter i
främmande språk, historia och
matematik. B. undervisade även sin
kunglige lärjunge i astrologi och ingav
honom böjelse för kalvinismen. Vid
flera tillfällen användes B. som
diplomat. Bl. a. vistades lian som sv.
sändebud i England 1558—61 för
underhandlingar ang. giftermål mellan Erik
och Elisabet av England. Fastän han
fick återvända med oförrättat ärende,
blev lian oväntat väl emottagen av
sin uppdragsgivare. Han adlades 1559,
slogs till riddare 1561 och
utnämndes till riksråd 1562. Även stora
förläningar tilldelades honom. B.
tillhörde kretsen av Erik XIV:s
förtrognaste rådgivare, stod i gott
förhållande till Göran Persson och var en
gärna sedd gäst vid aftonsamkvämen
hos konungen. Han stred energiskt
för kalvinisternas rättigheter i
Sverige. Bl. a. deltog lian i den s. k.
lik-voriststriden om nattvardselementen,
där han med kalvinisterna hävdade,
att även annan vätska än vin
kunde begagnas i nattvardskalken. Under
riksdagen i Uppsala 1567 understödde
B. Göran Persson, när denne inför
ständerna riktade våldsamma
beskyllningar mot de fångna adelsmännen.
Men då Erik XIV efter Sturemorden
på Uppsala slott 24 maj s. å. i full
förvirring rusade ut på landsbygden,
skyndade B. efter för att bringa
honom till besinning, varvid han på
konungens befallning blev nedstucken av
några drabanter. — Gift före 1549
med Ingeborg Haraldsdotter [-(Körning]|.-] {+(Kör-
ning]|.+} N. B.
Bexell. Släkten härstammar från
ryttaren på Stora Fagraryd, Bexheda
(nuv. Bäckseda) skn, Jönköp. län,
Måns (stupad 1706), som efter sin
hemort antog släktnamnet B. Han
deltog i slaget vid Klissow och
befordrades på grund av visad
tapperhet till officer. Sonsons söner till
honom voro a) komministern Daniel B.
(f. 1772, † 1851), farfar till
missionsbiskopen David B. (B. 4), b)
hovpredikanten Sven Peter B. (B. 1), c)
prosten teol. dr Justus Gabriel B. (f. 1784,
† 1865), far till
riksdagsmannen,godsägaren Alfred B. (B. 3), och d)
kyrkoherden Carl Emanuel B. (B. 2).
1. Bexell, Sven Peter, präst,
historiker, f. 26 sept. 1775 i Villstads
skn, Jönköp. län, † 5 maj 1864 i
Grimetons skn, Hall. län. Föräldrar:
häradsprosten Daniel B. och
Magdalena Strömvall. — B. blev volontär
vid Jönköpings reg. 1792, livdrabant
1795 och löjtnant i armén 1799. Året
därpå började han i Lund studera till
präst, blev prästvigd 1801, var
hovpredikant 1801—05, blev
kyrkoherde i Grimeton 1812 och
kontraktsprost 1819. På 1820—40-talen var
han riksdagsman och led. av flera
utskott. Känd för eftervärlden är
B. genom sina historiska,
arkeologiska och topografiska forskningar,
som bl. a. framlagts i "Hallands
historia och beskrifning" (1—3, 1817—19),
"Götheborgs stifts historia och
herdaminne" (1—2, 1835) och i
urkundspublikationer. Han utgav andra delen
av "Bidrag till svenska kyrkans och
riksdagarnes historia ur
presteståndets archiv" (1835). B. fick prof:s
titel 1822, invaldes i Vitt. akad. 1829
och blev teol. dr 1830. — Gift 1805
med Sara Lovisa von Wolff rådt. T. D.
2. Bexell, C ar l E m anu el, präst,
nykterhetsman, f. 16 jan. 1788 i
Villstads skn, Jönköp. län, † 12 mars 1873
i Rydaholms skn, samma län. Bror
till B. 1. — B. blev student 1806, fil.
kand. 1810 och fil. mag. 1811, allt i
Lund. Sin prästerliga bana började
han som pastorsadjunkt i Jönköping
1811, blev komminister i Källeryd
1817, kyrkoherde i Rydaholm 1825
och kontraktsprost i Östbo härad,
Jönköp. län, 1857. — Som predikant var
B. högt ansedd; lian fullföljde den
retoriska predikotraditionen från
upplysningstiden. Utom religiösa arbeten
utgav han åtskilliga skrifter, främst
i ekonomiska frågor — själv var han
lantbrukare — och i
nykterhetsfrågan. På nykterhetsarbetets område
var han en föregångsman. Han utgav
i nykterhetsfrågan 1814 en prisskrift,
vars program föregriper den senare
diskussionen, och han bildade i sin
förs. en av de första sv.
nvkterliets-fören. Han blev teol. dr 1868, — Gift
1818 med Anna Cecilia Säger. T. D.
3. Bexell, Ernst Gustaf Detlof A l
-fred, lantbrukare, riksdagsman, f. 22
nov. 1831 i Harplinge skn, Hall. län,
† 3 maj 1900 i Varberg. Föräldrar:
prosten Justus Gabriel B. och
Eleonora Kristina von Segebaden. ■— B.
var en framgångsrik jordbrukare. På
sina egendomar i Halland, bl. a.
godset Fjälldalen, drev han upp
lantbruket till en hög standard, och som led.
av landstinget från 1863 och av
hushållningssällskapets förvaltningsutskott från 1877 gjorde lian en
betydande insats för modernäringen i
länet. Han var led. av Första K. 1884
—88 och av Andra K. 1889—94. Som
riksdagsman var B. en populär figur,
vars robusta ocli rättframma
originella väsen inte passade in i några
partiskrankor. På grund av sin
individualistiska frihetskänsla hade han
huvudsakl. radikala sympatier.
Sålunda var lian anhängare av allm.
rösträtt ocli misstänksam mot
försvaret ocli mot
ämbetsmannaintres-sen. Dock var lian samtidigt i
tullfrågan en extrem protektionist, särskilt
intresserad av spannmålstullar. —
Gift 1865 med Cecilia Gunilla
Wennström. T. D.
4. Bexell, David Enoch Fridolf
Samuel, missionär, f. 24 aug. 1861 i
Barnarps skn, Jönköp. län, † 5 juli
193S i Tirupattur, Indien. Föräldrar:
kyrkoherden Josef B. och Maria
Hansdotter. — Efter mogenlietsex. i Lund
1880 bedrev B. filosofiska studier vid
univ. där, studerade 1884—87 vid
evangelisk-lutherska
missionsseminariet i Leipzig och prästvigdes sistn. år,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
