Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Billing, Einar - Billmark, Carl Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Billing
317
Billmark
5. Billing, E i na r Magnus, teolog,
biskop, f. 6 okt. 1871 i Lund, † 17 dec.
1939 i Västerås. Son till B. 3. —
Efter mogenhetsex. i Västerås 1889
inskrevs B. vid Uppsala univ., där
lian avlade fil. kand.-ex. 1891 och
teol. kand.-ex. 1898. Han blev docent
i dogmatik och moralteologi vid
Uppsala univ. 1900, e. o. prof. där år
1908 och prof. 1909, blev teol. dr
1911 samt teol. hedersdr i Greifswald
1917 och i Marburg 1921. Han
prästvigdes för Lunds stift 1900, var
reg.-pastor vid Upplands artillerireg. 1901
—08, kyrkoherde i Hagby ocli
Ram-sta förs. i ärkestiftet 1908—18 ocli
i Helga Trefaldighets förs. i Uppsala
1918—20. Från 1920 till sin död var
han biskop i Västerås. — B.
innehade åtskilliga förtroendeuppdrag.
Han blev led. av katekesnämnden 1911
och dess ordf. 1916, var sakkunnig
i folkundervisningskommittén 1913
■—14 och led. av Sigtunastiftelsens
styr. från dess tillkomst 1915 samt
dess ordf. från 1923. Från sistn. år
var han också ordf. i Sv. kyrkans
lek-mannaskolas styr. — B. intog under
sin uppsalatid en ledande ställning i
den kristliga studentrörelsen, och
hans namn är nära förknippat med
den s. k. korstågsrörelsen. Som
univ.-lärare utövade B. ett djupgående
andligt inflytande på de unga
studentgenerationerna. Han ansågs också på
sin tid vara en av Uppsalas främsta
vältalare. B:s teologi och kyrkosyn
röra sig kring tre huvudfrågor: den
dramatiska historieuppfattningen,
kallelsetanken och folkkyrkatanken.
I det stort upplagda men ofullbordade
arbetet "De etiska tankarna i
ur-kristendomen" (1907; ny utvidgad
uppl. 1936) — ett av den sv. teologins
skarpsinnigaste arbeten —
framlägger B. sin syn på profeternas och Jesu
framiträdande. Gud handlar i
historien, och profeterna i Israel tolka
Guds vilja, sådan den framträder i
historien och den etiska normen. Med
Jesus når historien sin fulländning,
och dess cening blir uppenbar: Gud,
Fadern, utkorar den enskilde till sitt
barn, och därav följer som en självklar
konsekvens människans lydnad för
Gudsrikets nya "lag". Jesus har icke
blott ett budskap att framföra, utan
lians liv är ett budskap i handlingens
form. Däri inneslutes även
försoningsverket. Samma huvudsynpunkt
återfinnes även i flera andra av B:s
teologiska skrifter, bland dem
särskilt den djuplodande skriften
"Försoningen" (1908). B. har gjort den
lutherska kallelsetanken fruktbar i
sv. teologi bl. a. genom skrifterna
"Luthers lära om staten" (1900) och
"Vår kallelse" (1909). Enligt B. är
kallelsen syndernas förlåtelse, motta-
Einar Billing,
gen ss. gåva; kallelsen är den form,
livet får, i den mån Gud själv genom
sin syndaförlåtande nåd organiserar
det. Genom att tillämpa
kallelsetanken på det religiösa livet kom B. fram
till det folkkyrkoideal, som han sedan
hävdade och som lian framlagt bl. a.
i sitt "Herdabrev" (1920) och sedan
i skriften "Den svenska folkkyrkan"
(1930). Hans folkkyrkotanke, som
bottnar i bibelns djupaste idéer om
syndaförlåtelsens evangelium och
Guds allt och alla sökande,
förekommande nåd, bidrog verksamt till att
skapa större frimodighet och aktivitet
i det kyrkliga lägret. — Redan under
sin uppsalatid ofta anlitad som
deltagare i konferenser av olika slag, fick
B. sedan som självskriven medl. av
kyrkomötet många tillfällen att
inverka på avgörandet av viktiga
spörsmål. Där hade han också möjlighet att
i anslutning till flera kyrkopolitiska
frågor utveckla den för honom
karakteristiska folkkyrkotanken med dess
religiösa motivering. B. ägnade även
psalmboksfrågan ett livligt intresse.
Han är också förf. till ett av de
mera betydande nyförvärven (psalm
380) i 1937 års psalmbok. — B. var
en nobel ocli varmhjärtad man, som
tillvann sig starka sympatier långt
utanför sitt stifts gränser och de
kyrkliga kretsarna. En andlig
utrustning av sällsynta mått bidrog till att
göra honom till en av vår kyrkas store
män och en av den sv. teologins
resligaste gestalter. -— Bland B:s många
skrifter märkas "De heligas
gemenskap" (1911), "I
katekesundervisningens tjänst" (1916), "Luthers
storhet" (1917), "1517—1521, ett bidrag
till frågan om Luthers religiösa och
teologiska utvecklingsgång" (1917),
"Universitet och kyrka" (1923),
"Johannes Rudbeckius’ aristotelism" (s.
å.). — Gift 1902 med Gerda Katarina
Lundquist. G. R., (E. B—n).
Billmark, Carl Johan,
landskapstecknare, litograf, f. 28 jan.
1804 i Stockholm, † i nov. 1870 i
Paris. Föräldrar: bankokommissarien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
