Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bjugg, Mathias Jacob - Bjugg, Petrus - Bjuggren - 1. Bjuggren, Erik - 2. Bjuggren, Björn - Bjurbäck, Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bjugg
329
Bjurbäck
Bjugg, Mathias Jacob,
rim-mare, tulltjänsteman, f. 20 mars 1751
i Åhus skn, Kristianst. län, † 22
nov. 1807 i Stockholm. Föräldrar:
kyrkoherden Johan B. och Elisabet
Kåhre. •—- Efter juridisk ex. i Lund
1770 inträdde B. i Tullverket, blev
accisskrivare i Enköping 1788 och
avancerade 1793 till tullnär vid
Raumo tullkammare i Finland. Han
erhöll avsked med pension 1807. —
Liksom Haqvin Bager vann B.
herostra-tisk ryktbarhet genom Kellgrens
skoningslösa skämt, för vilket B:s
bombastiska och meningslösa ordsvall i
den rudbeckianskt inspirerade
"Skal-dedigt öfver Sverige" (1789) blev ett
tacksamt byte. Detta verk, ett av de
vidunderligaste foster av poetisk
galenskap, som sv. penna åstadkommit,
följdes av "Til allmaktens låf. Ode"
(1790), "Sagobrott öfver fornsaga"
(1792) och "Saga i Atland" (1792),
alla "ohärmliga mästerstycken i det
alldeles rasande", som Thorild
träffande skrev, även om lian samtidigt
med varm medkänsla såg "det
förfärligt höga skådespelet av snillets
missöden" och därmed syntes vilja antyda,
att B. var märkt av en
sinnessjukdom; enligt vad nyare forskningar
visat, var den ärftlig i hans familj. —
Gift 1797 med Elisabeth (IAsa)
Pihl-man. N. B.
Bjugg, Petrus Jonæ, präst, f.
1587 i Söderköping, begravd 29 jan.
1656 i Viborgs domkyrkas kor. — B.
studerade i Uppsala, prästvigdes 1613
och blev s. å. hovpredikant hos hertig
Johan av Östergötland, son till Johan
III. År 1615 vann B. magistergraden
i Wittenberg. Efter hertig Johans död
1618 blev han kyrkoherde i Vårdsberg
i östergötl. län, 1628 lektor i fysik
och medicin, 1634 andre teol. lektor
och 1638 förste teol. lektor i
Linköping samt 1639 kyrkoherde i
Söderköping och kontraktsprost i
Hammarkinds kontrakt i Linköpings stift.
Under 1630-talet representerade han
sitt stift i prästeståndet och
framträdde oförskräckt som ståndets
talesman inför rådet 1633 och 1636. Han
utnämndes 1642 till biskop i Viborg.
Energiskt grep han sig an med
kulturverksamheten inom detta gränsstift,
gjorde talrika visitationsresor, sökte
förbättra prästernas underhåll,
samtidigt som han i möjligaste mån
genomdrev delning av de vidsträckta
förs., och arbetade på många sätt för
undervisningen, bl. a. för gymnasiet i
Viborg. Omkr. 1650 utfärdade han
kvrkligt administrativa stadgar för
Viborgs stift. — Gift 1) 1619 med
Maria Kylander; 2) 1653 med
Katarina Lehusen. T. D.
Bjuggren, släkt, härstammande
från bruksägaren, handlanden och
vågmästaren i Filipstad Sven B. (f.
1682, † 1742), far till assessorn i
Bergskollegium, bergmästaren med
bergsråds titel Magnus B. (f. 1727, †
1779). Dennes son, bruksägaren Sven
Gustaf B. (f. 1768, † 1853), blev
stamfar för släktens nu levande grenar.
En vngre son till honom,
brukspatronen Carl Edvard B. (f. 1814, † 1887),
blev farfar till översten Erik B. (B.
1). En son till denne är majoren Björn
B. (B. 2).
1. Bjuggren, Sven Erik,
arméofficer, f. 9 juni 1874 i Bondkyrka skn,
Uppsala län. Föräldrar: kaptenen
Edward B. och Beata Lundberg. — B.
blev underlöjtnant vid fortifikationen
1895, utnämndes 1915 till major, 1921
till överstelöjtnant, 1926 till överste
och tog avsked från aktiv stat 1934.
Han var lärare i befästningskonst vid
Artilleri- och ingenjörhögskolan 1910
—16, chef för Marinförvaltningens
fortifikationsavd. 1917—24, för
Arméförvaltningens fortifikationsdep:s
be-fästningsavd. 1917—24, chef för Svea
ingenjörkår 1924—26 och för Göta
ingenjörkår 1926—34 samt tjänstgör
i Fortifikationsstyr. från 1939. Åren
1915—26 var han redaktör för Tidskr.
i fortifikation. Han var ordf. i Eksjö
stadsfullmäktige 1934 och inspektor
för Eksjö högre allm. läroverk 1932—
35. B. har skrivit
"Fästningsbygg-nadslära" (1912) och "Fästningar och
fästningsstrid" (1915). Varmt
religiöst intresserad har han också
utgivit flera skrifter i religiösa ämnen, ss.
"Tro och vetande i trosbekännelsen"
(1928), "Vad innebär en
kyrkoreformation?" (1938), "Världsalltet,
människan, Gud och sedelagen" (1939)
jämte uppsatser i bl. a. tidskr.
Religion och kultur. Han blev led. av
Krigsvet. akad. 1917. — Gift 1902
med Ketty Ellsén. F. M.
2. Bjuggren, Björn Gustaf
E:son, flygofficer, f. 29 jan. 1904 i
Karlsborg, Skarab. län. Son till B. 1.
— Efter studentex. i Stockholm 1922
blev B. fänrik vid fortifikationen
1924, genomgick Artilleri- och
ingenjörhögskolan 1926—28, började sin
bana som flygare 1928, genomgick
flygskolor 1928, 1930 och 1931, bedrev
studier i flygteknik vid Tekn.
högskolan 1931—32, genomgick
Krigshögskolan 1934—36, blev kapten vid
flygvapnet 1937 och var lärare vid
Krigsskolan och Flygkrigshögskolan 1939.
Under vinterkriget i Finland 1939—
40 var han stabschef vid Sv.
frivilligkårens flygflottilj. Sedan 1940 är han
chef för Flygstabens operationsavd.
Han blev major vid flygvapnet 1941. -—■
B. är pionjär för störtbombfällningen
i vårt land. Han utförde försök med
och utexperimenterade
störtbombfäll-ningsmetoder 1934 och var instruktör
Olof Bjurbäck. Mälning (detalj) av O. F. von
Breda 1804 (Earlstads domkapitel).
i störtbombfällning i Finland och
Danmark 1937 och 1939. Han
tjänstgjorde vid ett franskt bombförband
1935 samt har utfört provflygningar
av störtbombplan i Tyskland,
Frankrike och Holland. I dessa länder
samt i England och Italien
studerade han även flygindustri 1932—
33. Åren 1933—36* var han
sakkunnig i 1930 års försvarskommission.
Han var chef för Flygförvaltningens
kommission i Italien 1940. B. har
utgivit "Bombflyget" (1937) och
"Svenska flygare i österled" (1942) samt
skrivit ett stort antal artiklar i
dagspressen och tidskr. om flygtekniska
frågor, särskilt rörande
störtbombfällning. B. är framstående i modern
femkamp, simning och skidåkning.
Han deltog i internat, tävlingar i
modern femkamp 1927—28 och vann
nationell fälttävlan för all militär i
Sverige 1926 och 1929. — Gift 1) 1928—
32 med Ingert Malmberg; 2) 1933
med danspedagogen Jeanna Falk. F. M.
Bjurbäck, Olof, biskop, filosof,
vitterhetsidkare, f. 26 okt. 1750 på
Bjurbäcks bruk i Lungsunds skn,
Värml. län, † 18 april 1829 i Karlstad.
Föräldrar: hammarsmeden Jonas
Olsson och Maria Svensdotter Bock. —
B. blev 1770 student och 1774 fil.
kand. i Uppsala, prästvigdes 1775 och
var därefter verksam som lärare,
informator och predikant, blev
eloquen-tiæ et poëseos lektor i Karlstad 1787,
kyrkoherde i Filipstad 1801, prost
s. å. och biskop i Karlstad 1803. Han
blev teol. dr 1800. — Som lärjunge
till prof. P. N. Christiernin i Uppsala
blev B. anhängare av Lockes filosofi
men ägnade även den idealistiska
filosofin ett ingående studium och skrev
bl. a. hovsamt hållna inlägg mot
schel-lingianismen. — Själv uppvuxen i
umbäranden kämpade B. som
stiftschef ständigt för de fattigas rättig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
