Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björklund, Eugen - Björkman, Alexis - Björkman, Alf, arméofficer, pedagog, se. s. 341 - Björkman, Anna - Björkman, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Björneman
339
Björnram
gärder, t. ex. rörande förbud mot
införsel av varor med oriktig
ursprungsbeteckning och saluhällande av
oriktigt märkta varor, lag mot illojal
konkurrens etc. ■— B. har icke blott inom
vår förvaltning utan också inom ett
viktigt område av vår lagstiftning
intagit en ledande ställning. Han har
varit led. av Statens järnvägars
pensionskommitté 1903—05, led. och sekr.
i trafiksäkerhetskommittén 1905—07,
förste delegerad för Sverige vid
konferensen i Haag 1925 rörande
revision av konventionen ang. industriellt
rättsskydd, ordf. i styr. för fören. För
blindas väl, led. och ordf. i styr. för
Stockholms sjukhem 1911—36 samt
led. och v. ordf. i Sophiahemmets styr.
1930—38. — Gift 1894 med Anna
Wilhelmina Cygnæus. S. B.
Björkman, Alexander (Alexis),
tidningsman, nykterhetsivrare, f. 15
dec. 1853 i Mortorps skn, Kalmar län,
† 16 febr. 1930 i Stockholm.
Föräldrar: torparen Peter Gustav B.
och Kristina Morén. — Efter studier
vid Kalmar läroverk sysslade B. med
affärer, närmast som handelsresande.
Sedan han 1883 etablerat sig som
tapetfabrikant i Sundsvall, kom han
där på allvar i kontakt med den
uppspirande nykterhetsrörelsen och var
från 1884 ivrigt verksam som
nykterhetstalare men även som
föredragshållare i politiska och sociala frågor
(han höll under sitt liv mer än 6 000
offentliga föredrag). I Sundsvall
inledde han sin publicistiska bana och
utgav där efter varandra
Norrlänningen, Sundsvalls nyheter,
Norrlands veckoblad och Västernorrland.
Sedan han 1895 förlagt sin
verksamhet till Söderhamn, startade han där
Söderhamns-kuriren men flyttade
1903 till Norrköping, där han ett
år redigerade tidn. Östergyllen. Först
som red.-sekr. och därefter som
redaktör skötte han Reformatorn 1904—09
och var från 1910 föreståndare för
Sveriges nykterhetssällskaps
upplysningsbyrå. Urspr, anhängare av det
radikala "norrlandsfrisinnet", som
stod socialdemokratin nära, tillhörde
B. som repr. för socialdemokratiska
partiet Första K. från urtima
riksdagen 1919 till 1926. Han var även
styr.-led. i World league against
alco-holism. -—• B. stod under ett par
årtionden som en symbol för
nykterhetsrörelsen, där "hans riksbekanta
slagfärdighet, hans intellektuella
rörlighet och skarpsynthet, hans brinnande
nitälskan, hans varma hjärta och hans
enastående kunskap inom
nykterhetsfrågans skiftande gebit" (S.
Borgström) ställde honom i brännpunkten
för allas blickar. Som talare var han
främst agitator och polemiker, som
föreståndare för Sveriges
nykterhetssällskaps upplysningsbyrå dels
rådgivare och vägledare vid tolkning och
tillämpning av nykterhetslagstiftning,
dels outtröttlig pressinformator. I
nykterhetspolitiken företrädde han
livet igenom en "radikal och
kompromissfri linje", vilket i viss mån även
gäller hans politiska intresse. B.
utgav "Nykterhetsfolkets årsbok" (1908
—17) och "Rusdrycksförbud i U. S.
A." (1921). — Gift 1880 med Amy
Roos. N. B.
Björkman, Alf, arméofficer,
pedagog, se s. 341.
Björkman, A nna Maria Fredrika,
författarinna, f. 7 juli 1888 i
Ham-menhögs skn, Kristianst. län.
Föräldrar: kyrkoherden fil. dr Theodor B.
och Georgina Eollenius. — B.
utexaminerades från Privata högre
lärarinneseminariet i Lund 1909 och
genomgick en fortsättningskurs för
modersmålslärarinnor därstädes 1913
—14. Hon anställdes 1909 som
lärarinna vid Anna Rönströms skola i Lund,
från 1933 Lunds kommunala
flickskola. —- B. har skrivit en rad
romaner och noveller, som med redbar
realism skildra livet i byar och
småsamhällen på skånska slätten, "där skyar
komma och gå, där det stormar i
dammarna, skvallras i handelsbodarna,
diskuteras på kyrkkullen och solen
lyser på kalas" (T. Fogelqvist).
Fastän ett vederhäftigt skånskt gemyt,
ofta sekunderat av dialektord,
avspeglar sig i den sakkunniga skildringen
av miljö och personer, har hon i sina
första böcker, "En gård på slätten"
(1918), "Vägarnas folk" (1921) och
"Den öppnade porten" (1925),
begagnat våldsamma, alltför högtspända
konflikter. Fr. o. m. bonderomanen
"Maj i by" (1929) har hon övergått
till att ge även handlingen vardagens
trovärdiga prägel och därigenom
uppnått större konstnärliga resultat. Till
hennes senare produktion höra
kvinnoskildringarna "Systrarna" (1931) och
Axel Björkman.
"Den ojämna striden" (1932), den
godlynta sedesatiren "Räddad idyll"
(1936) och familjeromanen "Asen"
(1939), i vilka hennes förtrogenhet
med mark och människor
dokumenterar sig på ett verklighetstroget och
övertygande sätt. — Ogift. N. B.
Björkman, Axel Hugo Svante,
ingenjör, f. 19 juli 1869 i Gamleby,
Kalmar län. Föräldrar: lantbrukaren
Nils Erik Oskar B. och Ida Carlström.
— B. avlade mogenhetsex. i Västervik
1889 och avgångsex. vid Tekn.
högskolan 1893, studerade
brobyggnadskonst bl. a. i Tyskland 1894—98 och
i Förenta staterna 1899—1900,
innehade egen byrå för bro- och
järnkonstruktioner 1902—06 och grundade
1906 tills, med H. Nauckhoff
Cement-och betongbyggnadsbolaget Arcus,
som 1911 ombildades till ab. Arcus
med B. som verkst. dir. Han har
deltagit i kommittéutredningar ang.
järnkonstruktioner,
entreprenadvä-seiidet och betongindustrin samt
innehaft ett flertal
förtroendeuppdrag, bL a. som ordf. i Sv.
betong-fören. 1917—20, i Sv.
cementarbets-givarefören. 1917—21 och i Sv.
väg-och vattenbyggarnas arbetsgivaref örb.
1922—24 samt som styr.-led. i Sv.
teknologfören. och i ab. Fribärande
takkonstruktioner, Töreboda. — B.
har konstruerat över hundratalet
broar, av vilka flera lia betydande
storlek. Bland järnbroar märkas
främst landsvägsbron över Klarälven
vid Munkfors (1902), som med sin
spännvidd av 84 m överträffade alla
tidigare utförda broar i landet,
järnvägsbron över Storstupet i Ämån i
Dalarna (1903), som var den första
sv. bågbron av järn för järnväg, och
landsvägsbron över Bodforsen vid
Boden (1912), vars spännvidd 116 m var
den största i Sverige för balkbro. Som
chef för ab. Arcus har B. främst
intresserat sig för betongbroarna. Hans
Alexis Björkman,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
