Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björkman, Axel - Björkman, Carl A. Th., ämbetsman, se s. 342 - Björkman, Carl N. G., skriftställare, bokförläggare, se. s. 342 - Björkman, Erik - Björkman, Gottfrid - Björkman, Gunnar - Björkman, Gustaf Adolf, jurist, politiker, se s. 342 - Björkman, Göran, ämbetsman, vitter översättare, se s. 341 - Björkman, Rudolf - Björkman, Stig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Björneman
340
Björnram
förnämsta skapelser därvidlag äro
landsvägsbroarna över Ljungan vid
Njurunda (1918) och framför allt över
Skurusundet mellan Nacka och
Värmd-ölandet (1915), vilken senare vid sin
tillkomst var n. Europas ojämförligt
största betongbro med ett mittspann
på 72 m ocli sidobågar på 49 m samt
en höjd av 34 m. På grund av sina
vackra, rena linjer har den kallats
"Sveriges ståtligaste landsvägsbro".
B. har därjämte utfört ett mycket
stort antal betongbyggnader, ss.
Stockholms stads slakthus i Enskede
och Tekn. mus. (1936) samt
lokomotivstallar, fabriker och
gruvbyggna-der, och han har utexperimenterat
och fått patent på ett byggnadssystem
Arco, som använts för fabriker,
garage och villor. I Tekn. tidskr. har
han skrivit ett flertal uppsatser. —
Gift 1907 med Anna Maria Leontine
Deutgen. S. L.
Björkman, Carl A. Th.,
ämbetsman, se s. 342.
Björkman, C ar IN. G.,
skriftställare, bokförläggare, se s. 342.
Björkman, Erik, språkforskare,
f. 13 juni 1872 i Eskilstuna, † 10 maj
1919 vid ett tillfälligt besök på
österåsens sanatorium, Västernorrl. län.
Föräldrar: kontraktsprosten Carl
Gustaf B. och Anna Helena Fredrika
Söderberg. — B. blev student 1890,
fil. kand. 1892, fil. lic. 1896 ocli fil.
dr s. å,, allt i Uppsala. Åren 1892
■—1917 gjorde han studieresor till
Tyskland, England och Flandern. Han
blev 1900 docent i engelska vid
Uppsala univ., 1904 e. a prof. i
nyeuropeisk lingvistik vid Lunds univ.,
erhöll s. å. den nyinrättade Andrew
Carnegieprofessuren i engelska
språket och litteraturen vid Göteborgs
högskola samt blev 1911 prof. i
engelska vid Uppsala univ. — Som
lärjunge till A. Noreen ägnade B. sig
först åt den nordiska filologin, och
lians gradualavhandl.,
"Smålands-lagens ljudlära" (1896), följdes av
andra skrifter på detta område. Hans
huvudintresse var anglistiken, och
som prof. i engelska utgav han
värdefulla arbeten, där han lämnade prov
på sin vetenskapliga
kombinationsförmåga och uppslagsrikedom. Redan
med sitt första verk "Scandinavian
loan-words in Middle-English" (1900
—02) vann han anseende som
språkforskare. I "Nordische
Personenna-men in alt- und frühmittelenglischer
Zeit" (1910) och "Zur englischen
Na-menkunde" (1912), betydande arbeten
av stort värde för namnforskaren,
behandlar han de nordiska språkens
inflytande på engelskan. I den
forn-engelska Beowulfdikten, som bygger
på nordiska motiv, har han
intresserat sig för namnmaterialet och även
Erik Björkman.
belyst de sågo- och mythistoriska
sidorna av ämnet. Till hans arbeten av
filologisk eller litteraturhistorisk art
hör lians förträffliga edition av den
medelengelska dikten "Morte Arthure"
(1915). Hans populärvetenskapliga
monografier över Chaucer (1906),
Shakespeare (1910) och Byron (1916)
grunda sig på ingående kännedom om
den engelska litteraturen. B. har även
publicerat uppsatser om tyska och
flandriska språkproblem. Han var en
skarpsinnig och ovanligt produktiv
vetenskapsman och som lärare
uppskattad för sitt utmärkta
framställningssätt. — Gift 1911 med Ida
Charlotta Svensson. (S. J.)
Björkman, Gottfrid Emanuel,
skolman, f. 11 okt. 1876 i Äspereds
skn, Älvsb. län. Föräldrar:
folkskolläraren Johan B. och Johanna
Eriksson. — Efter folkskollärarex. i
Göteborg 1S97 tjänstgjorde B. som lärare i
Lidköping 1897—98, Örebro 1898—
1906 och Stockholm 1906—14. Han
var folkskolinspektör i Södermanlands
inspektionsområde 1915—17 och
innehade samma befattning i Skarab. n.
inspektionsområde 1917—42. Han var
tidvis sedan 1918 och utan avbrott
1936—42 tf. undervisningsråd. Åren
1910—27 var B. led. av
centralstyr. för Sveriges allm.
folkskollärare-fören. och sekr. i dess
upplysningsbyrå samt har medarbetat i fören :s
organ Sv. läraretidn. från 1906 och
var dess redaktör och utgivare 1911
—14. I Statens folkskolinspektörers
förb. valdes han till v. ordf. 1919 och
ordf. 1934. Han tillhörde
religionsfrihetssakkunniga 1925—27. B. har
utgivit sånger för barn, "Den sjunger
vi!" (1917), samt i olika tidn. och
tidskr. publicerat ett stort antal
artiklar rörande skolfrågor och
pedagogiska ämnen. — Gift 1900 med
Ingegerd Nyblom. S. L.
Björkman, Gunnar, industriman,
f. 23 febr. 18S6 i Köpings landsförs.,
Västmanl. län. Föräldrar:
lantmätaren Axel B. och Maria Törngren. —
B. utexaminerades från Örebro tekn.
elementarskola 1907 och anställdes
ss. ingenjör vid Lilla Edets
pappersbruks ab. 1908 samt blev
överingenjör vid Örebro pappersbruks ab. 1913.
B. utsågs där 1919 till verkst. dir.
och har sedan dess varit den drivande
kraften i brukets fortsatta
utveckling. Företaget sysselsatte år 1940
320 arbetare och tillverkade då 7 000
ton kraftpapper samt 7 000 ton papp.
Sedan 1928 är B. tillika verkst. dir. i
Frövifors bruks ab. (Örebro län), som
äges av Örebro pappersbruks ab., samt
sedan 1937 såväl verkst. dir. som ordf.
i styr. för Bate3 paper sack ab.,
pap-persförädlingsfabrik i Örebro. — B. är
bl. a. styr.-led. i Sv.
pappersbruks-fören. och anlitas även i offentliga
värv, bl. a. ss. ordf. i Almby
muni-cipalfullmäktige samt ss. led. i
arbetsutskottet för Örebro och
Västmanl. läns handelskammare. —- Gift
1913 med Anna-Lisa Carlsson.
Björkman, Gustaf Adolf,
jurist, politiker, se s. 342.
Björkman, Göran, ämbetsman,
vitter översättare, se s.. 341.
Björkman, Carl Rudolf,
tidningsman, f. 9 april 1850 i Jönköping,
† 6 sept. 1916 i Stockholm. Föräldrar:
sadelmakaren Ture Frans B. och
Gustava Akvilina Handell. ■—- B. blev
student i Lund 1868 och var verksam
som privatlärare, tills han 1882 ingick
på den journalistiska banan som
med-arb. i Smålands allehanda, som då
redigerades av C. G. Wrangel. B.
blev dennes efterträdare som redaktör
1886 och övergick 1893 till
Sundsvallsposten, vars ledning han innehade
till 1897. Bägge tidn. tillhörde under
B:s målmedvetna chefskap
landsortspressens främsta organ. B. själv
ägnade sitt intresse i mindre grad åt den
politiska debatten än åt den tekniska
och organisatoriska sidan av sitt
red.-arbete och främjade särskilt
nyhetstjänsten. —■ B. blev 1898
föreståndare för Sv. telegrambyråns
red.-avd.; han avgick 1908. Dessutom
medarbetade han ivrigt i tidskr.
Scenisk konst som teaterkritiker. Sin
viktigaste insats gjorde han som
hemstaden Jönköpings historiograf med
en skildring av Jönköpings
teaterhistoria (1904), med ett flertal mindre
uppsatser och med "Jönköpings
historia" (1—3, 1917—19). Verket är en
sammanställning och gruppering av
ett utomordentligt rikt material. —
Gift 1885 med Ernestine Matilda ver
Haage.
Björkman, Stig, läkare, f. 2S
nov. 1901 i Örebro. Föräldrar: folk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
