Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björkman, Stig - Björkman, Thure - Björkman - Björkman, Göran - Björkman - 1. Björkman, Alf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Björneman
341
Björnram
skolinspektören Gottfrid B. och
Ingegerd Nyblom. — B. blev student i
Skara 1921, med. kand. 1924, med. lic.
1929, med. dr och docent i medicin
1936, allt i Stockholm. Efter
ama-nuens- och underläkarförordnanden
huvudsakl. vid Serafimerlasarettets
medicinska klinik och vid S:t Görans
sjukhus avd. för medicinsk
tuberkulos blev B. extra överläkare vid
Sabbatsbergs sjukhus medicinska avd.
1936. Han var ordf. i Sveriges yngre
läkares fören, 1933—37. Bland B:s
tryckta skrifter märkas särskilt
arbeten (däribland gradualavhandl.) om
bronchospirometri, en metod att mäta
vardera lungans volym och funktion
separat. — Gift 1929 med Astrid
Björkman. P. H. T.
Björkman, Thure Valter Eugen,
jordbruksforskare, f. 23 sept. 1S95 i
Sandby skn, Kalmar län. Föräldrar:
folkskolläraren Carl B. och Hildegard
öhlander. — B. avlade studentex. i
Göteborg 1917, agronomex. vid Alnarp
1919 samt blev fil. kand. 1921 och fil.
lic. 1928 vid Lunds univ. Efter
tjänstgöring vid Alnarp och i
Lantbruksstyr. var han sekr. i Örebro läns
hushållningssällskap 1925—28. Han blev
led. av Lantbruksakad. 1928 och dess
sekr., med prof:s namn, s. å. Han har
varit led. av flera kommittéer rörande
lantbruksundervisningens ordnande,
jordbrukets skuldsättning m. m. och
utgivit "Örebro läns
hushållningssällskap 1903—1928" samt redigerar
Lantbruksakad: s tidskr. och
handlingar sedan 1928. — Gift 1936 med
Ann Julie Björkman. S. L.
Björkman, från Hille. Släkten
härstammar från kronolänsmannen
Anders Olofsson i Björke i Hille skn,
Gästrikland, vars son Hans
Andersson (f. omkr. 1665, † omkr. 1710)
antog namnet B. efter födelsegården.
Dennes sonson, organisten i Ovansjö,
Gästrikland, Anders B. (f. 1731, †
1796), hade tolv barn, bland dem
organisten Jaeob B. (f. 1762, † 1831),
förste lantmätaren Andreas B. (f.
1771, † 1829) och hemmansägaren
Olof B. (f. 1773, † 1823), som blevo
stamfäder för var sin ännu levande
släktgren. Sonsons söner till Jacob
B. voro lektorn i sv. språket vid
Bostocks univ., prof. Victor B. (f.
1868, † 1931) och dennes kusin, förste
aktuarien Göran B. (se nedan).
Björkman, Karl Jakob Göran
Linus, ämbetsman, vitter översättare,
f. 14 aug. 1860 i Hargs skn,
Stockholms län, † 22 dec. 1923 i Stockholm.
Föräldrar: kronofogden Linus B. och
Valborg Sundeman. — B. blev student
i Stockholm 1879, fil. kand. 1885, fil.
lic. 1893 och fil. dr 1894. Sedan 1886
tjänstgjorde han i förvaltningen, till
en början i Tullverket och från
1895 i Kommerskollegium, där han
avancerade till förste aktuarie 1912.
Han blev brasiliansk konsul 1909. —
B:s akademiska studier inriktades
främst på romansk litteratur,
särskilt spansk ocli portugisisk lyrik. I
sin drsavhandl. behandlade lian den
portugisiske skalden Anthero de
Quental. Av dennes lyrik utgav han
två samlingar under titeln
"Evighetslängtan". Bland B:s övriga poetiska
övers, märkas bl. a. dikteir av
fransmannen Sully Prudhomme, av de
italienska skalderna De Amicis,
dAn-nunzio, Carducci, Fogazzaro, Mazzoni
och Negri, av portugisiska och
spanska samt även chilenska och
brasilianska förf. — B:s övers, äro präglade
av en tilltalande stilenlig och
smakfull verskonst. År 1896 erhöll B.
Letterstedtska priset för sin
övers.-verk-samhet och 1898 Litteris et artibus.
Han var 1901—12 medl. av Sv.akad:s
nobelinst. som sakkunnig för den
portugisiska litteraturen. År 1913
utsågs han till ständig sekr. i
samfundet De nio. Han var även led. av
olika akad. i romanska länder. -—
Gift 1899 med Ebba Frey. N. B.
Björkman, från Marbäck.
Släkten är känd sedan början av
1600-talet ss. soldat- och bondesläkt i
Marbäcks skn, Älvsb. län. Namnet B.
antogs av fältväbeln Lars Larsson (†
1710), vars son, riksdagsmannen,
bonden och gästgivaren Jonas Larsson
(f. 1693, † 1768), blev far till tre
söner, Lars, Anders och Jakob,
stamfäder för var sin släktgren. Den
mellersta av dessa utgick med
bellman-forskaren, tullförvaltaren Axel
Wilhelm B. (f. 1837, † 1900); den äldsta,
av vars medl. åtskilliga suttit i
bondeståndet och Andra K., och den
yngsta grenen fortleva ännu. Den
yngsta grenens stamfar, ovannämnde
sidenfabrikören och
klädeskramhand-laren i Stockholm Jakob B. (f. 1737,
† 1807), blev farfar till rektorn Alf
Alf Björkman.
B. (B. 1) och landshövdingen Carl B.
(B. 2), far till borgmästaren Gustaf
Adolf B. (B. 3). En av dennes söner
är skriftställaren och bokförläggaren
Carl B. (B. 4).
1. Björkman, Jacob Alf Gustaf,
arméofficer, pedagog, f. 11 okt. 1819 i
Stockholm, † 12 juni 1900 därstädes.
Föräldrar: auktionskommissarien
Gustaf Adolf B. och Marie
Gyllen-creutz. ■— B. slog först in på den
militära banan och genomgick
kadettskolan vid Karlberg 1835—41 samt
Artilleri- och ingenjörhögskolan på
Marieberg 1846—53. Han blev
löjtnant 1853, kapten i armén 1856, tog
avsked 1859 och utnämndes till major
1872. Vid sidan av militärtjänsten var
B. från 1856 lärare i
konstruktions-och arbetsritning vid Sv. slöjdfören:s
söndags- och aftonskola i Stockholm,
vars rektor lian blev 1859. På hans
initiativ övertogs skolan av sv. staten,
och 1860 ombildades den till
Slöjdskolan i Stockholm. Han var även 1857—
75 lärare i matematik vid Skogsinst.
B. var stadsfullmäktig i Stockholm
1868—74. Intresserad av allt, som
rörde hantverk, industri och
yrkesskicklighet var han led. i talrika
kommittéer och styr. -—- Som rektor
för Slöjdskolan reorganiserade B.
undervisningen i praktisk riktning.
Han utvidgade de tidigare
ofullständiga kurserna till att omfatta en
samlad fackundervisning i de
viktigaste hantverksgrenarna. Han ökade
antalet lärare, läroämnen och
undervisningstimmar och ville ge den spec.
fackutbildningen en allm.
kunskaps-grund. Tack vare hans bemödanden
fick skolan 1868 den ståtliga
skol-byggnaden vid Mäster Samuelsgatan;
den byggdes för 1 500 elever och är
ännu i bruk. För att stimulera
arbetslusten införde han årliga
pristävlingar mellan eleverna. B:s
reformer mötte en stark opposition. Man
anmärkte på den dyrbara
förvaltningsapparaten och ansåg, att
undervisningsplanens utvidgning med
allmänbildande ämnen icke hade något
samband med skolans egentliga
uppgift, och att skolan inkräktade på
både folkskolans och den högre
undervisningens områden i stället för att
hålla sig till praktisk fackutbildning.
År 1878 omorganiserades
läroanstalten och erhöll därvid namnet Tekn.
skolan. Den uppdelades på fyra avd.,
en teknisk afton- och söndagsskola,
en teknisk skola för kvinnliga
lärjungar, en högre konstindustrien
skola och en byggnadsskola. B. kvarstod
som rektor iför skolan under 27 års tid
till 1886. Hans organisationstalang
och nit gjorde honom till den lägre
tekniska undervisningens främste
målsman i vårt land. B. var en dri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
