Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Björnstjerna, Carl - 4. Björnstjerna, Oscar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Björnstjerna
352
Björnstjerna
Oscar Björnstjerna.
Målning (detalj) av J. Kronberg 1899 (Riddarhuset).
85 genomförde B. en förnyelse av
detta vapenslag med spec. hänsyn till
dess spaningsuppgift. Han insåg
fält-ridningens betydelse för kavalleriets
krigsduglighet och var i det
hänseendet långt före sin tid. Ett utslag av
denna insikt var hans betydelsefulla
insats att vid Ridskolan på
Strömsholm främja fältmässighet och en
utbildning inriktad på krigets krav.
Under B:s tid moderniserades även
kavalleriets beväpning genom
införandet av karbinen. — B. blev
generallöjtnant 1876 och
överhov-stallmästare 1886. I politiken
framträdde lian som led. av Riddarhuset
1844—66 och av Andra K. 1873—
S4. Han var därunder led. av
bevillningsutskottet 1856—58 och ordf. i
allm» besvärs- och ekonomiutskottet
1862—63 och 1865—66. Under
ståndsriksdagens sista decennier räknades
B. till de s. k. junkrarna med
utpräglat konservativ hållning,
exempelvis i representationsfrågan, men
reformvänliga i ekonomiska frågor
och lagfrågor. Under B:s
andrakam-martid kom hans huvudintresse att
ägnas härordningsfrågan, inom vilken
han ivrigt förordade den allm.
värnplikten. Han var led. av kommittén
för granskning av Generalstabens
förslag till grunder för ny härordning
1873—74 och såg i 1875 års
försvarsproposition en godtagbar lösning,
varemot riksdagens senare behandling
av frågan väckte hans bitterhet. I sin
riksdagsverksamhet visade B. ofta
intresse för kulturfrågor. I det
kommunala livet togs han främst i anspråk
som stadsfullmäktig i Stockholm 1870
—88 och som ordf. i drätselnämndens
första avd. Han blev dessutom bl. a.
v. ordf. i Stockholms läns
hushållningssällskap 1878. År 1858 blev han led.
av Krigsvet. akad., 1869 av
Lantbruksakad. och 1887
serafimerridda-re. — Gift 1841 med friherrinnan
Ulrika Sofia Charlotta af Ugglas. T. D.
4. Björnstjerna, Oscar Magnus
Fredrik, hovman, arméofficer,
diplomat, f. 6 mars 1819 i Stockholm, † 2
sept. 1905 därstädes. Bror till B. 3. —
Efter att en kortare tid lia vistats vid
Uppsala univ. 1836 gick B. s. å. in
vid Livgardet till häst, avlade
offi-cersex. 1837, blev underlöjtnant 1838,
ordonnansofficer hos kronprins Oscar
1840, löjtnant 1845, kammarherre
lios änkedrottning Desideria 1846 och
adjutant hos Oscar 1 1854. På den
militära banan avancerade lian till
ryttmästare 1855, major 1858,
överstelöjtnant 1862, överste 1865 ocli
generalmajor 1871. Redan vid
tjugotvå års ålder förordnades lian till
attaché vid beskickningen i London
(1841—46); de följ. åren togs han
i anspråk av hovtjänst, men 1858—
61 fick han ett nytt
verksamhetsfält som militärattaché i S:t
Petersburg, där han skaffade sig utmärkta
förbindelser och en grundlig
kännedom om ryska militära
förhållanden. Som chargé d’affaires, senare
ministerresident i Konstantinopel
1862—63, intog han en ledande
ställning bland småstatsdiplomaterna. Då
Henning Hamilton 1864 avgått från
sin ministerpost i Köpenhamn, utsågs
B. till hans efterträdare med uppgift
att hävda en absolut
noninterven-tionspolitik. För sitt sätt att sköta
detta uppdrag, som icke minst på
grund av Karl XV: s dynastiska
intriger krävde mycken takt, fick han
regeringens fulla erkännande. På
hösten 1865 utsågs lian att bekläda den
ansvarsfulla ministerposten i S:t
Petersburg. Där utförde han ett mycket
betydelsefullt arbete, både när det
gällde att återställa det goda
förhållandet mellan Ryssland oeh
Sverige-Norge, som allvarligt störts av
demonstrationerna under Krimkriget
och det polska upproret 1863, och när
det gällde att utveckla de merkantila
och maritima förbindelserna. B. blev
redan 1871 av Karl XV erbjuden
posten som utrikesstatsminister men
avböjde då anbudet icke minst därför,
att han ansåg en radikal omsvängning
av den utrikespolitiska kursen absolut
nödvändig. Efter tronskiftet 1872 gav
han dock slutl. efter för Oscar II:s
påtryckningar och inträdde i
ministären Louis De Geer. Som
utrikesstatsminister har lian jämte Oscar II
förtjänsten av att ett gott
förhållande mellan Sverige-Norge ocli dess
grannmakter, särskilt det tyska
kejsarriket, återställdes. Utåt
demonstrerades den nya orienteringen
särskilt av den tyske kronprinsens besök
i Sverige-Norge 1873 och Oscar II :s
stora rundresa till
Danmark—Tyskland—Ryssland 1875. Många orsaker
medverkade till att B. och Oscar II
särskilt sökte Tysklands vänskap.
Den politiska maktens tyngdpunkt i
Europa hade efter fransk-tyska kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
