- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 1. A-B /
355

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bladh - 1. Bladh, Johan - 2. Bladh, Petter - 3. Blad, Anders - Bladin, Johan Adolf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bladh

355

Bladin

Petter Bladh, rastell av okänd mästare.

där han var verksam ss. köpman.
Efter bosättningen i Sverige skrev
lian på 1830- ocli 1840-talen
värdefulla arbeten om finska kriget 1808—
09 samt om sina iakttagelser i Chile,
Argentina, Paraguay och Uruguay.

1. Bladh, Johan, köpman,
industriidkare, f. 28 juli 1719 i
Norrköping, † 13 jan. 1783 i Närpes skn,
Vasa län, Finland. Föräldrar:
handelsmannen och rådmannen Johan
Blad och Beata Liljelund. — B.
grundade, omkr. 20 år gammal, en egen
affär i Vasa och exporterade på 1740—
50-talen särskilt tjära och trävaror.
År 1752 erhöll han
hovkvartermästares titel. Vid sidan av handeln var
B. mycket intresserad av Österbottens
industriella utveckling, fick 1758
privilegium på en tobaksfabrik, anlade
med hjälp av provinsialschäfern
Johan David Cneiff i Vasa stora
tobaksplanteringar, upptog och utvidgade det
1746 på regeringens initiativ
grundade scliäferiet och fick 1762
privilegium att anlägga en ylle- och
lin-garnsfabrik. År 1776 flyttade B. till
Närpes skn och arbetade ivrigt för
att en stad skulle grundas vid Kaskön
och en gemensam hamn för Vasa ocli
Kristinestad anläggas därstädes. I
viss mån var det hans förtjänst, att
efter hans död stadsprivilegier
utfärdades för Kaskö 1785. B. inköpte en
tjugofem kvadratmil stor öde
skogstrakt kring Alterån n. om Piteå och
nedlade en hel del pengar för dess
kolonisering, men projektet
avstannade efter lians död. — Gift 1) 1744
med Catharina Juvelius, † 1753; 2)
med Margareta Cajanus.

2. Bladh, Petter Johan,
super-kargör, affärsman, f. 3 dec. 1746 i
Vasa, † 1 mars 1816 på Ben vik,
Närpes skn, Vasa län, Finland. Son till
B. 1 i lians första gifte. — Efter några
års utbildning i sin fars affär
ingick B. 1766 i Ostindiska kompaniet,

där han avancerade till förste
super-kargör. Ss. sådan vistades lian åtta
år i Kanton i Kina, tills lian 1784,
efter faderns död, återvände till
hemlandet. Efter hemkomsten avböjde
lian Ostindiska kompaniets anbud att
överta en dir.-post vid kompaniet och
förnyade detta avböjande 1794 och
1800, främst därför att han tvivlade
på att kompaniet i framtiden skulle
kunna uthärda konkurrensen med det
engelska ostindiska kompaniet, om
England en dag skulle avskaffa eller
sänka konsumtionsaccisen på te, vars
direkta import utgjorde sv.
kompaniets räntabla grundval. I Kaskö
bedrev B. liksom fadern exporthandel
med tjära och trävaror, som lian till
stor del lastade på egna fartyg. Han
hade även ärvt sin fars livliga intresse
för Kaskö stads uppblomstring, och
han lyckades utverka betydelsefulla
förmåner för staden, som lian ss. led.
av borgarståndet företrädde vid
riksdagarna 1789 och 1792. Efter
sekelskiftet försvagades hans ekonomiska
ställning i hög grad; lian förlorade
bl. a. flera av sina fartyg dels genom
skeppsbrott, dels genom kaperi. Ännu
värre drabbades lian av olyckan under
kriget 1808—09, då ryssarna
plundrade ocli brände hans egendom Benvik
samt även fängslade och
misshandlade honom och lians son. Bägge två
fri-gåvos visserl. snart, och vid Borgå
lantdag 1S09 företrädde B. återigen
sin hemstad; han var där led. i civil-,
ekonomi- och expeditionsutskottet
och föreslogs av samtliga stånd till
medl. av den planerade
regeringskonseljen men avsade sig denna
utnämning och återvände till Benvik.
B. var även en betydande förf. såväl
på det ekonomiska som på det
naturvetenskapliga området, särskilt
intresserad av oceanografi och
meteorologi. År 1779 invaldes lian i Vet.
akad. Prof. J. R. Danielson-Kalmari
har betecknat B. som en av Finlands
"skarpsinnigaste och mest egenartade
tänkare" på nationalekonomins
område. År 1812 erhöll han kansliråds
titel. — Gift 1787 med Eva Beata
Stenberg.

3. Blad, Anders, läkare,
natur-och fornforskare, f. 2 jan. 1748 i Vasa,
† 14 sept. 1834 i Stockholm. Bror till
B. 2. — B. blev 1763 student i Åbo
och 1765 i Uppsala, där han bl. a. 1767
försvarade en ornitologisk avhandl.
med Linné som preses. Utbildad i
kirurgi under fältskären Stützer, blev
han 1775 med. dr i Uppsala. Från
1774 var lian fattigläkare i Klara och
Kungsholms förs. i Stockholm, 1787
—89 läkare vid Sabbatsbergs brunn
och fattighus och blev 1799 läkare vid
Strandbergska inrättningen för
fattiga sjuka ståndspersoner. Han er-

höll 1813 prof:s namn samt 1817
diplom som hedersled, av
Sundhetskollegium.— Som många andra
linnélärjungar liade B. vidsträckta
natur-och kulturhistoriska intressen. För en
skrift över "en sort guldmynt i
Konungens Kabinett, när och hvar det
blifvit slagit", fick lian 1794 av Vitt.
akad. högsta belöningen, 15 dukater.
Sedan 1811 led. i nämnda akad., var
lian dess ordf. under tre perioder,
1812, 1821 och 1826, och
testamenterade dit böcker, historiska
märkvärdigheter och kuriosa, uppgående till
122 nummer av betydligt värde. B.
tillhörde Bellmans vänkrets, och
skalden tillägnade honom Fredmans
epistel nr 81, "Märk, hur vår skugga —
märk, Movitz, mon frère". — Ogift.

P. H. T.

Bladin, Johan Adolf, kemist,
f. 23 okt. 1856 i Bladåkers skn,
Stockholms län, † 21 juni 1902 därstädes.
Föräldrar: bruksinspektören Lars
Adolf B. och Hedvig Karolina Westin.
— B. avlade mogenhetsex. i Uppsala
1876 och blev fil. kand. 1882, fil. lic.
och docent i kemi 1888 samt fil. dr
1889 vid univ. där. Han var amanuens
i allm. ocli analytisk kemi 1885—86
samt 1889—97 och utnämndes till
laborator i kemi vid Lunds univ. 1900.
B. företog med offentligt understöd
en studieresa i Tyskland 1894. — B:s
kemiska arbeten falla samtliga inom
den organiska kemin, där han
upptäckt femlediga kärnor med tre och
fyra kväveatomer, de s. k.
triazoler-na ocli tetrazolerna. Det hade sedan
mitten av 1800-talet varit känt, att
femlediga kärnor med en kväveatom
(pyrroler) voro vanliga i fysiologiskt
verksamma substanser. Betydelsen av
dylika femlediga hetero-ringar
markerades ytterligare genom Knorrs
upptäckt av det första syntetiska
febermedlet antipyrin, som innehåller
en femledig kärna med två
kväveatomer (pyrazol). Syntesen av kärnor

Johan Ådolf Bladin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:29:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/1/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free