Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Bonnier, Karl Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bonnier
407
Bonthron
och blev 1886 delägare i denna. Från
1900 var lian ensam ägare av förlaget;
1914—38 var lian förlagets seniorchef
under samarbete med tre söner. B. var
ordf. i Sv. bokförläggarefören. 1904—
12, ordf. i Bok- och musikhandlarnas
pensionsfören. 1909—26 och led. av
Litterära äganderättskommittén 1911
—14. I Dagens nyheters ab:s styr.
var han ordf. 1909—38 och i Sv.
pressbyråns styr. 1916—38 samt var
styr.-led. i ab. Sv. bokförlaget 1928—35. B.
kallades till fil. hedersdr vid
Stockholms högskola 1936. — Redan innan
B. blev delägare i faderns firma,
utövade han inflytande på valet av
förlagsartiklar, och frän sitt inträde i
förlaget kom han alltmera att spela
rollen av förmedlande länk mellan
detta och den unga litteraturen.
Liksom fadern hade han ständigt god
känning med skilda kretsars bärande
idéer och kunde samla deras
företrädare omkring sig. Förlagets
traditioner upprätthöll lian även i det
hänseendet, att han sökte till förlaget
samla allt, som representerade
verklig begåvning utan hänsyn till den
ena eller andra litterära eller
politiska riktningen, det ena eller andra
personliga skrivsättet. Han lät "var
fågel sjunga efter sin näbb och nöjde
sig med att övertyga sig om att de
hade röst" (V. Spångberg). Genom
den omdömesförmåga och det frisinne,
varmed denna arbetsmetod
tillämpades, kom B. att under mer än ett
halvsekel spela en viktig roll i vårt
kulturliv som "den svenska diktens
örtagårdsman" (B. Malmberg). För
framtidens litteraturhistoriker kommer väl
B. att i främsta rummet vara den,
som fört fram och trofast understött
90-talets diktning. Hans personliga
tycken torde dock mera ha närmat sig
den naturalistiska prosan med social
tendens. Hela livet igenom förblev
han nog också ett stycke
åttiotals-radikal. "Och frågan är väl, om inte
hans förnämsta insats bestod i att
han fick sin far att ta sig an
bråkmakaren Strindberg vid en tid, då
detta var allt utom opportunt, och
att han sedan utförde den till ett
underverk gränsande bravaden att i
stort sett lyckas hålla en hjälplig
husfrid med den svenska litteraturens
ohjälpliga enfant terrible. Själv
betraktade han säkerligen den stora
Strindbergsupplagan som sin tyngst
vägande förläggargärning" (Sten
Selander). Ända in i sena ålderdomen
behöll B. sin mottaglighet för
litteratur med helt andra ideal och
uttrycksformer än hans jämnårigas. —
Fastän främst inriktat på
skönlitteraturen har förlaget under B:s och
hans söners ledning dock alltmera
vinnlagt sig om talrika andra lit-
Karl Otto Bonnier.
teraturgrenar. Bland de större
förlagsföretagen från senare tid -—■ ett
flertal av dessa efter initiativ från
B:s söner — kunna nämnas "Sveriges
nationallitteratur",
"Världslitteraturen", "Bonniers universalbibliotek",
"De tekniska vetenskaperna",
"Svenska jordbrukets bok", "Medicinskt
folkbibliotek", "Svenskt biografiskt
lexikon", "Bonniers
konversationslexikon", "Bonniers allmänna
konsthistoria", "Bonniers illustrerade
litteraturhistoria", "Bonniers illustrerade
världshistoria", "Vår egen tids
historia" och "Nordisk kultur". En rad1
(delvis kommenterade) uppl. av sv. förf. har
utgivits genom B:s försorg, bl. a. Sv.
vitterhetssamfundets skrifter, Ernst
Ahlgrens, Almquists, Bellmans,
Bondesons, Frödings, Heidenstams, Selma
Lagerlöfs, Levertins, Rydbergs,
Strindbergs, Topelius’ och Wikners skrifter.
— Den utveckling, som det bonnierska
förlaget under B:s och hans söners
chefstid genomgått, har markerats
bl. a. genom inköp av ett stort antal
andra bokförlagsfirmor, bl. a. Adolf
B:s förlag (1904), Sigfrid Flodiiis
förlag (1913), Wilhelm Billes
bokför-lagsab. (1914), Beijers bokförlagsab.
(1917), Dahlbergs förlagsab. (1922)
och Åhlén & Åkerlunds förlagsab.
(1929). I det 1928 startade Sv.
bokförlaget sammanfördes skol- och
undervisningslitteratur från B:s förlag
och från P. A. Norstedt & söner till
utgivning under gemensam ledning.
För distribution av sv., norsk och
dansk litteratur i Förenta staterna
har firman i New York upprättat
filialen Albert B. Publishing House.
—• På firman Albert Bonniers
100-årsdag 1937 instiftade B. tills, med
sin hustru en stipendiefond för förf.,
journalister och bokkonstnärer med
ett kapital av en mill. kr. Som förf.
framträdde B. i "Bonniers, en
bokhandlarefamilj" (hittills utg. i 4
delar, 3 bd, 1930—31), som utgör en
källskrift för kännedomen om det
senare 1800-talets kulturella och
litterära liv i Sverige. En femte, färdig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
