Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bonthron, Alice - Book, Fridolf - Boom, Jan van - Boon, Gottfrid - Booth-Hellberg, Emanuel - Borastus, Gregorius - Borelius, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Book
410
Borelius
Ålice Bonthron.
föreanstalter i Sv.
vanföreanstalternas centralkommitté togs initiativet
av B. och dr P. Haglund. På hennes
initiativ donerade fru M. Ekman
medel till en professur i ortopedi vid
Karol. inst., vars förste innehavare
Haglund blev 1913. Sedan B. 1917
avgått som föreståndarinna för anstalten
i Göteborg, följde hon alltjämt
vanföre-vårdsarbetet i Sverige med "stor
förståelse för vägar, som beträddes
sedan hon lämnat det aktiva arbetet"
(P. Haglund). Hennes energi och
omvårdnad om de vanföra kände inga
gränser; hon blev kallad "en förebild
för de dådkraftiga, en skräck för de
loja". —- Litt.: minnesord i Sv.
van-företidskr. 1941. P. H. T.
Book, Johan Fridolf, violinist,
f. 27 febr. 1836 i Uppsala, † 7 april
1913 i Stockholm. Föräldrar:
haut-boisten Carl Petter B. och Anna
Johanna österberg. — B. började 1846
studera för sin fader och blev senare
elev till E. d’Aubert. År 1862
utbildade lian sig vidare för J. Joachim i
Hannover och H. Léonard i Bryssel.
Han blev 1852 extra violinist i
hovkapellet, där han var ord. 1853—89;
1S72 blev lian konsertmästare och
1882 förste konsertmästare. Åren 1872
-—1911 var lian lärare i violin (prof.
1897) vid Musikkonservatoriet samt
1890—1909 kamrerare vid Mus. akad.
Han anordnade 1871—89
uppmärksammade kammarmusiksoaréer samt
var från omkr. 1890 till 1905
musikalisk ledare inom Mazerska sällskapet.
Led. av Mus. akad. blev han 1872. —
B. var högt aktad som konsertspelare
och lärare; en av hans elever var L.
Zetterquist. — Gift 1) före 1864 med
Anna Charlotta Högberg; 2) med
Anna Brita Krona. P. L.
Boom, Johan (Jan) van,
pianist, tonsättare, f. 15 sept. 1807 i
Utrecht, † 19 mars 1872 i Stockholm.
Föräldrar: flöjtisten Jan van B. och
Maria van der Linden. — B.
studerade för bl. a. J. N. Hummel och I.
Moscheles och började konsertera. År
1825 kom lian till Stockholm, där han
stannade för alltid. Han blev
uppskattad som pianopedagog och verkade
1848—71 som lärare vid
Musikkonservatoriet (prof. 1859). Led. av Mus.
akad. blev han 1844. — B. ägnade
ständigt sina elever en samvetsgrann
omsorg. Flera av våra mest kända
kompositörer och pianister studerade
för honom, bland dem L. Norman och
R. Andersson. Hans konservativa
undervisning framhävde virtuositeten på
bekostnad av inlevelsen. Han byggde
liuvudsakl. på Hummels metod i sitt
verk "Theoretisk och praktisk
pianoskola" (1870). Hans kompositioner,
bl. a. operan "Necken" (1844),
kammarmusik, pianostycken m. m.,
ansluta sig till 1830-talets
virtuosmässiga stil. — Ogift. P. L.
Boon [bän], Johan Gottfrid,
pianist, pedagog, f. 19 aug. 1886 i
Slöinge skn, Hall. län. Föräldrar:
lantbrukaren Alfred Pettersson och
Charlotta Eriksson. — B. var 1903—06 elev
vid Musikkonservatoriet, där han
sistn. år avlade organistex. Han
fortsatte 1907—12 sina studier för R.
Andersson och studerade därefter under
olika perioder för A. Schnabel
ävensom kortare tid för E. dAlbert (1915)
och B. Eisner (1921—22). Han var
1909—15 lärare vid R. Anderssons
musikskola, anställdes 1928 som extra
lärare och blev 1938 lärare vid
Musikhögskolan. År 1938 blev lian led. av
Mus. akad. —- B., som är en av
nutidens främsta sv. pianopedagoger,
har undervisat de flesta inom den
yngre sv. pianistgenerationen. Sin
undervisningsmetod, som i mycket är
lagd efter psykologiska linjer, har
ban i korthet framlagt i företalet till
"Pianostudier" (1936). Han har även
framträtt som konsertpianist. -— Gift
1933 med sjuksköterskan Ester
Anna-Lisa Johansson. P. L.
Booth-Hellberg [böt-], Emanuel,
kommendör i Frälsningsarmén, f. 8
aug. 1864 i Stockholm, † 5 juni 1909
därstädes. Son till fastighetsägaren
Johan Hellberg. — B. kom till
Frälsningsarméns krigsskola i juni 1884,
blev kapten s. å., stabskapten 1886,
major 1888, överste 1889 och
kommendör 1894. — B. var en av
förgrundsgestalterna ocli banbrytarna
inom Frälsningsarmén i Sverige. Som
student i Uppsala slöt lian sig till
den där 1883 bildade kåren. Efter en
resa 1884 för studier av den engelska
Frälsningsarmén beordrades lian till
Göteborgs första kår. År 1885
förflyttades lian till Malmö och 1886 till
Visby. Där — liksom på många andra
håll — hade myndigheterna utfärdat
mötesförbud för Frälsningsarmén.
Detta överträddes dock, vilket
renderade B. böter på 450 kr. Då han
vägrade betala, inmanades han i häkte.
Efter ytterligare en studieresa till
England — år 1888 — förordnades han
som chefssekr. i Stockholm att biträda
kommendör Hanna Ouchterlony. År
1889 befordrades B. till överste
samtidigt med att han beordrades till
internat. högkvarteret som
assisterande internat, sekr. Under denna tid
(1894) gifte sig B. med William
Booths yngsta dotter Lucy, som dä
var ledare för verksamheten i Indien.
Han antog med giftermålet namnet
Booth-Hellberg. Efter förordnande
som ledare över verksamheten i
Frankrike och Schweiz tvangs B. 1903 på
grund av sjukdom att dra sig
tillbaka. G. S—r.
Bora’stus, Gregorius Laurentii
(Greger Larsson), historieskrivare, f.
på 1580-talet i Norrköping, † efter
1656. — B., som tagit sitt namn efter
hemstaden (grek. boreas, norr, och
asty, stad), följde trol. Sigismund till
Polen 1594 och fick där sin uppfostran
i en jesuitskola. Han blev teol. dr i
Rom och jur. utr. dr i Paris, varefter
han, sedan han förgäves sökt
anställning i Sverige, ånyo begav sig till
Sigismund för att tjänstgöra i dennes
sv. kansli. B. har utövat ett
omfattande politiskt skriftställarskap i
Sigismunds tjänst; även den bekanta
smädedikten "Hertigh Carls si akt
arc-benck" har, ehuru måhända med orätt,
ansetts vara hans skapelse. Under
sin vistelse i Polen hjälpte han A. J.
Messenius att återfå manuskriptet
till "Scondia illustrata", som av
dennes mor förts utomlands. B. ingrep
även i ett annat, liknande fall.
Erik XIV:s son Gustaf hade i Vilna
pantsatt sin faders dagbok för år
1567. Den utlöstes av B., införlivades
med Johan Kasimirs papper och
hamnade långt senare via en parisisk
kryddbod i den Rålambska saml. i K.
bibi. Bland dessa papper befunno sig
också några fragment av en sv.
krönika av B. ("Utrikes göthers
krönika" ocli "Svenske och inlendske
göthers krönika"), som länge gällde
för att vara en övers, av Johannes
Magnus’ historia. Den har emellertid
större litteraturhistoriskt än
historiskt värde. —- Litt.: H. Wieselgren,
"Gregorius B." (Hist. tidskr. 1882);
V. Söderberg, "Historieskrifvaren
Arnold Johan Messenius" (1902). H.N.
Borelius. Släkten härstammar från
Boberga by, Dingtuna skn, Västmanl.
län, där äldste kände medl. Jonas
Nilsson (f. 1682, † 1748), var
skattebonde. En av hans tre söner, Jonas,
komminister i Ramsberg, Örebro län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
