Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Borell, Tor - 3. Borell, Ingrid Andersen-, skådespelerska, se Andersen-Borell - Borg, Arne - Borg, Axel, målare, se s. 414 - Borg, Björn - Borg, Elsa, filantrop, se s. 414 - Borg, Folke, zoolog, se s. 415 - Borg, Fredrik - Borg, Ossian, blind- och dövstumpedagog, se s. 414 - Borg, släkt - 1. Borg, Pär Aron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bore||
413
Borg
betydande arbete vid emissionen av
1940—42 års försvarslån. — Gift 1911
med skådespelerskan Ingrid Andersen
(B. 3). B. T., Å. L.
3. Bore||, Ingrid Andersen-,
skådespelerska, se Andersen-Borell.
Borg, Claes Arne, köpman,
sim-instruktör, idrottsman, f. 18 aug.
1901 i Stockholm. Föräldrar:
poliskommissarien Claes Elias B. oc-h
Ester Augusta Carlson. — B., som
torde vara internat, mest känd av
alla sv. idrottsmän, har på egen hand
lärt sig cravvl. Han tävlade som
amatör 1919—30, varefter han bl. a.
tjänstgjort som siminstruktör i
Norge, Schweiz, Belgien, Estland,
Lettland och Sverige. — B. liar deltagit i
tre olympiader och hemförde därvid
silvermedalj på 400 och 1 500 m samt
fjärdeplacering på 100 m jämte
bronsmedalj i lag på 4 X 200 m i
Paris 1924 samt guldmedalj på 1 500
ocli bronsmedalj på 400 m i
Amsterdam 1928. Han har individuellt
erövrat 5 europamästerskap samt 7
nordiska, 8 amerikanska, 11 australiska
och 29 sv. mästerskap (allt i fritt
simsätt utom ett sv. mästerskap i
ryggsim) samt i lag 11 sv.
mästerskap (därav 5 i vattenpolo). 15
gånger har lian tillhört sv. landslaget i
vattenpolo. B., som 1919—21
innehade samtliga sv. rekord och 1922—
23 samtliga europeiska rekord från
200 till 1 609 m, var 1925—30
världs-rekordhållare på samtliga distanser
från 300 yards till 1 609 m fritt
simsätt. Sin kanske främsta bragd
torde B. ha utfört vid
europamäster-akapen i Bologna 1927, då han samma
dag deltog i två vattenpolomatclier
och en lagkappsimning samt segrade
på 100, 400 och 1 500 m, på sistn.
distans med den legendariska
rekordtiden 19 min 7,2 sek. Denna, som
med omkr. 1 min understeg den
föregående noteringen, överträffades först
1938. — B. var jämte amerikanen J.
Arne Borg.
Weissmuller ocli australiern A. (Boy)
Charlton, vilka han vid Olympiska
spelen i Paris 1924 mötte i det s. k.
tremästarslaget, 1920-talets ypperste
simmare i fri stil. Hans crawl
utmärkes av högt vattenläge och en
helt nv teknik betr. armföringen. I
fråga om tävlingshumör och
viljekraft liar lian haft få likar. Han
företog 1924 och 1929 två
världsomfattande turnéer, av vilka den första
beskrivits i boken "Hur jag simmade
jorden runt" (1924). År 1926 fick B.
Sv. dagbladets guldmedalj för sina
världsrekord. — Gift 1928 med Elsie
Lindberg. G. T.
Borg, Axel, målare, se s. 414.
Borg, Björn, brandman,
idrottsman, f. 14 nov. 1919 i örby skn,
Älvsb. län. Föräldrar: ingenjören
Gustaf B. och Signe B. —• B., vilken
genomgått handelsgymnasium,
anställdes 1942 vid Norrköpings
brandkår. — B. har 1936—41 erövrat 2
europamästerskap, 4 nordiska och 22
sv. mästerskap, därav 6 år 1940, i
fritt simsätt, rygg- och bröstsim på
distanser mellan 100 och 5 000 m
och liar därjämte satt 29 sv. rekord.
Han är Sveriges bäste simmare efter
Arne Borg och torde f. n. (1942) vara
världens främste allroundsimmare.
År 1938 erhöll B. Sv. dagbladets
guldmedalj för sina två europamästerskap
på 400 och 1 500 m fritt simsätt samt
sin seger i Münchentävlingarna 1938
över Tysklands och Förenta staternas
snabbaste simmare på 100 m fritt
simsätt, — Ogift. G. T.
Borg, Elsa, filantrop, se s. 414.
Borg, Folke, zoolog, se s. 415.
Borg, Fredrik Theodor,
tidningsman, politiker, f. 18 sept. 1824
i Landskrona, † 23 okt. 1895 i
Hälsingborg. Föräldrar:
skräddarmästa-ren Anders B. och Anna Margareta
Svensson. — B. blev student i Lund
1841 och studerade först teologi i
avsikt att bli präst, sedan filosofi och
historia. Han kunde av ekonomiska
skäl inte fullfölja sina studier men
utbildade under påverkan av hegelsk och
annan radikalism en
samhällsrefor-matorisk åskådning. År 1847 for han
till Stockholm, öppnade tills, med Nils
Persson-Nordin 1848 en reformskola
för gossar, som hölls i gång i två år,
utgav med samme medhjälpare 1849
—50 tidn. Reform, som skulle vara ett
språkrör för arbetarklassen, och
valen av stiftarna av Sveriges första
ar-betarfören. (1850). B. kom i beröring
med C. J. L. Almquist och L. J. Hierta
och medarbetade 1850—51 i Aftonr
bladet. År 1853 ingick B. som medarb.
i hälsingborgstidn. Öresunds-posten,
blev dess redaktör 1855 och även dess
ägare 1856. Tidn. blev under hans
stridbara ledning ett av de mer upp-
Fredrik Borg.
märksammade landsortsorganen med
radikalt liberal färg. B:s
huvudintressen gällde skandinavismen, senare
unionsfrågan, i vilken han
sympatiserade med de norska
självständighetskraven, och kvinnosaken. Han
krävde redan 1884 i riksdagen
politisk rösträtt och valbarhet för
kvinnor och arbetade även i övrigt på
kvinnans politiska och sociala
likställighet med mannen. B. tillhörde
Andra K. 1879—84 och Första K.
1884—92, var led. av
konstitutionsutskottet 1880—84 och statsrevisor
1883. En biografi över honom utgavs
1910 av Louise Hamilton. -—• Gift
1869 med Kristina Jönsson. T. D.
Borg, Ossian, blind- och
döv-stumpedagog, se s. 414.
Borg. Släkten härstammar från
tullinspektören Aron B., far till
kyrkoherden i Tillberga, Västmanl.
län, Pehr B. (f. 1702, † 1751). Söner
till denne voro kyrkoherden i
Väster-färnebo, Västmanl. län, Christopher
B. (f. 1737, † 1812), farfar till
filantropen Elsa B. (B. 3), samt lektorn
prof. Erie Gustaf B. (f. 1739, † 1822),
far till stiftaren av inst. för
dövstumma Pär Aron B. (B. 1) och
farfar till rektorn vid
dövstumlärarsemi-nariet Ossian Edmund B. (B. 2).
1. Borg, Pär Aron, blind- ocli
dövstumpedagog, f. 4 juli 1776 i
Avesta, † 22 april 1839 i Stockholm.
Föräldrar: lektorn prof. Erie Gustaf
B. och Johanna Didron. — B. blev
student i Uppsala 1796, där han avlade
kansliex. 1798. Han anställdes 1799
vid Kanslikollegiet, blev kanslist vid
Inrikes civilexpeditionen 1805 och
erhöll protokollssekr:s namn 1809. Vid
sidan av sitt yrke gav B. bl. a.
musiklektioner, mottog inackorderingar
och undervisade i olika ämnen.
Impulsen till sin framtida verksamhet
fick han genom Bouillys skådespel
"Abbé de l’Epée", vars motiv var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
