Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Borg, Pär Aron - 2. Borg, Ossian - 3. Borg, Elsa - Borg, släkt - 1. Borg, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Borg
414
Borg
Pär Aron Borg. Målning (detalj) av Per
Krafft d. y. 1830.
hämtat från en dövstumskola i Paris,
och som ville sprida kännedom om de
dövstummas bildbarhet. År 1808
kunde B. uppvisa ett lyckligt resultat av
arbetet med en blind flicka, som han
undervisat i språk, skrivning och
musik, och han fick då tanken att
upprätta ett inst. i Stockholm för
dövstumma och blinda. Han erhöll för
detta ändamål av K. M:t ett litet
årligt understöd, och redan 1809 kunde
han framträda med sina elever vid en
offentlig uppvisning, varefter
drottningen åtog sig att vara inst:s
beskyddarinna. Efter ännu en
uppvisning beviljade ständerna 1810 ett
årligt anslag på 5 000 rdr till inst:s
fortsättande och utvidgning. B.
flyttade 1812 sin skola till Övre
Manilla på Djurgården, där han själv
inköpt en lägenhet, som han hyrde ut
åt inst. Samtidigt indrogs på grund
av bristande utrymme avd. för blinda.
Olika åsikter började dock snart göra
sig gällande mellan B. och stiftelsens
styr., B. anhöll om avsked, inst.
ställdes under tillsyn av en dansk läkare
och flyttades in till staden. Detta
skedde 1817. S. å. upprättade B. i
lägenheten Manliem vid Manilla ett
enskilt dövstuminst., som blev en
svår konkurrent till Allm. inst. År
1819 återfick B. sin förra befattning,
och s. å. sammanslogos de båda inst.
till ett. År 1823 anmodades B. att
stifta ett inst. för dövstumma i
Portugal, där han stannade i fem år. Vid
hemkomsten började han även ägna
sig åt uppfostran av sinnesslöa och
fick av Karl XIV Johan m. fi. medel
för upprättandet av ett inst. för
sinnesslöa men avled, inman frågan blivit
avgjord. — Gift 1) 1802 med Christina
Ulrica Marschell, † 1809; 2) 1810
med Petronella Charlotta Sadelin, †
1813; 3) 1814 med Maria Dufva, †
1830; 4) 1831 med Christina Magda-
lena Ekman. —• Litt.: J. Prawitz,
"Manilla dövstumskola 1812—1912"
(1913). X. P.
2. Borg, Ossian Edmund,
blind-och dövstumpedagog, f. 6 aug. 1812 på
Övre Manilla vid Stockholm, † 10
april 1S92 i Stockholm. Son till B. 1
i dennes andra gifte. — B. blev
student i Uppsala 1832 och med. fil. kand.
där 1836. Han fortsatte studierna vid
Karol. inst. och utomlands men avbröt
dem vid faderns död 1839 och övertog
föreståndarplatsen vid Manilla
dövstuminst., där han verkade till 1875.
Under B:s trettiosexåriga
förestån-dartid utvidgades inst. betydligt. År
1864 togs en ny stor byggnad på övre
Manilla i bruk, och inst. bestod från
denna tid av tre avd., en för
dövstumma i skolåldern, en för överåriga, som
bodde kvar i det gamla Manhem, och
en 1846 upprättad avd. för blinda, som
sedan flyttades till Tomteboda.
Elevantalet ökades från omkr. 50 till över
200. B. införde betydande
förändringar i undervisningen. Intill 1860 hade
de dövstumma lärt att uttrycka sig
endast i skrift och medelst tecken,
men nu infördes talmetoden, och
tecken ss. förklaringsmedel utbyttes mot
åskådning. B. medverkade 1874 vid
upprättandet av ett seminarium för
dövstumlärare och blev dess förste
rektor. Han utgav 1876—83 tidskr.
Döfstumvännen. — B. öppnade 1840
en simskola vid inst. År 1844 höll han
den första offentliga uppvisningen
med kvinnliga elever; med denna då
sensationella åtgärd blev B. pionjär
för kvinnlig simidrott i Sverige.
—-Gift 1848 med sin kusin Anna Sofia
Karolina Sadelin. N. P., G. T.
3. Borg, Elisabeth (Elsa)
Dio-nysia, filantrop, f. 19 juli 1826 i
Ryt-terns skn, Västmanl. län, † 25 febr.
1909 i Stockholm. Föräldrar: prosten
Denis B. och Hedvig Elisabet Borg.
—■ B. utbildades först i internat och
därefter i Cecilia Fryxells bekanta
Elsa Borg.
flickskola utanför Västerås. Efter att
ha förestått en privatskola i Gävle
1859—74 fick hon 1875 den uppgift,
vars utförande skulle bli hennes
egentliga livsverk, näml. att leda det
planerade s. k. bibelkvinnohemmet pä
Södermalm (Vita bergen) i
Stockholm. Hemmets syfte var att "bistå
nödens och lastens barn och att fostra
kristna kvinnor för detta arbete".
Dess förebild var engelsk, och från
England hade också B. själv hämtat
de religiösa impulser, som gjorde
henne lämplig till hemmets
föreståndarinna. Hon tillhörde den
kristna väckelse- och helgelserörelse av
engelskt och amerikanskt ursprung,
som betonade trons betydelse icke
blott för den själsliga utan även för
den kroppsliga helbrägdagörelsen.
Synpunkter av detta slag framförde
B. 1885—1909 i sitt månadsblad
Trons hvila. ■—■ Bibelkvinnohemmet
började sin verksamhet 1876. Året
därpå kunde det öppna ett skyddshem
för fallna kvinnor och under de följ.
åren dessutom fem barnhem och ett
sjukhem (1883). Det sistnämnda
ersattes efter ett par år av ett hem för
utbildning till tjänst i den inre
missionen (en tid även i den yttre
missionen). Denna utbildning fortsatte
till 1927; barnhemmen och ett
vilohem för åldriga bibelkvinnor fortfara
ännu under namnet "Stiftelsen Elsa
Borgs hem". — Ogift. T. D.
Borg, skånesläkt, vars äldste kände
rnedl., Hans Peter B. (f. 1702, † 1771),
är 1739 i Lund anlade ett färgeri,
som ännu innehas av släktens äldsta
gren. Hans son, färgerifabrikören
Fredrik B. (f, 1741, † 1796), hade
sönerna färgerifabrikören Jöns Petter
B. (f. 1781, † 1851) och kyrkoherden,
hovpredikanten fil. dr Andreas B. (f.
1785, † 1849), vilka blevo stamfäder
för släktens ännu fortlevande
huvudgrenar. Till den äldre av dessa höra
Jöns Petter B:s sonson, genre- och
djurmålaren Axel B. (B. 1) och dennes
brorson, zoologen Folke B. (B. 2).
1. Borg, Axel Leonard, genre- och
djurmålare, f. 20 aug. 1847 i Ystad, †
24 maj 1916 i Örebro. Föräldrar:
apotekaren Anders B. och Hilma
Carolina Palmira Palm. —- Under
skoltiden i Örebro tog B. lektioner i
målning för O. Hermelin. Efter
mogenlietsex. 1868 for han till Uppsala för
att studera zoologi men överflyttade
1871 till Konstakad., där han hade
bl. a. J. W. Wallander som lärare. I
Paris (1875—78) kom han i kontakt
med den naturalistiska strömningen,
som 187S avsatte spår i den jättestora
tavlan "I oskyldighetens tillstånd"
(Lunds univ:s konstmus.). Efter
hemkomsten buro de nya lärdomarna
frukt i en rad målningar, särskilt från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
