Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brahe, ätt - 1. Brahe, Per, d. ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brahe
432
Brahe
Per Brahe d. ä.
Målning (detalj) av okänd konstnär (Skokloster).
nare ändrades till B., och ärvde frän
möderneätten bl. a. Tärna gård. Han
blev far till Joakim B., som 1516 gifte
sig med Gustav Vasas syster
Margareta Eriksdotter Vasa. Han var en av
Sten Sture d.y:s närmaste vänner och
blev avrättad vid Stockholms blodbad
1520. Hans son, riksdrotsen Per B.
d. ä. (B. 1), erhöll vid Erik XIV:s
kröning 1561 grevlig värdighet med
Visingsborg till grevskap. Detta
innehades av ätten ända fram till
reduktionen. Från möderneätten Vasa ärvde
lian egendomen Rydboholm i
Stockholms län, som tillhörde ätten
oavbrutet med undantag av fem år under
reduktionen. Ätten introducerades
1625 på Riddarhuset som grevliga
ätten nr 1. Då de två äldsta av Per B.
d. ä:s söner, riksrådet och
ståthållaren greve Erik B. (B. 2) och
ståthållaren greve Gustaf B. (B. 3), gingo i
landsflykt, övergick grevskapet 1600
till den tredje sonen, riksdrotsen
greve Magnus B. (B. 4), far till Gus-
tav II Adolfs ungdomskärlek,
grevinnan Ebba B. (B. 6). Per B. d. ä:s
fjärde son, riksrådet greve Abraham
B. (B. 5), blev far till a) riksdrotsen
greve Per B. d. y. (B. 7), b)
grevinnan Margareta B. (B. 8) och c)
generalen greve Nils B. d. ä. (B. 9).
Grevskapet Visingsborg liade övergått från
Magnus B. till Per B. d. y. och kom
från denne, som icke efterlämnade
några manliga bröstarvingar, till Nils
B. d. ä:s postumt födde son,
riksrådet greve Nils B. d. y. (B. 10).
Denne erhöll egendomen Skokloster
i Uppsala län med sin maka,
grevinnan Margareta Juliana Wrangel
(f. 1642, † 1701), och gjorde slottet
och samlingarna, men icke
egendomen, till fideikommiss. Nils B. d. y.
blev stamfar för alla senare medl. av
ätten och far till generalmajoren greve
Abraham B. (f. 1669, † 1728). Denne
blev farfar till översten greve Erie B.
(B. 11), som avrättades 1756. Dennes
yngste son, excellensen greve Magnus
Fredrik B. (B. 12), blev far till Karl
XIV Johans intime vän och rådgivare,
riksmarskalken greve Magnus B. (B.
13). Med dennes brorson,
överstekammarherren greve Magnus Per B. (f.
1849, † 1930), utslocknade denna
berömda ätt. Egendomarna Skokloster,
Rydboholm m. fi. ärvdes av sönerna
till den sistnämndes syster grevinnan
Ebba Aurora B. (f. 1838, ‡ 1924),
gift med riksmarskalken friherre
Fredrik von Essen (f. 1831, f 1921). — Vid
två olika tillfällen under sin historia,
1632 och 1756, fortlevde ätten endast
genom postuma söner; även 1520 var
den nära att utslockna på
svärdssidan.
1. Brahe, Per, d. ä., greve,
riksdrots, f. i maj 1520 på Lindholm
(an-tagl. i Södermanland), † 1 sept. 1590på
Stora Sundby i Öja skn, Södermani.
län. Föräldrar: Joakim B. och
Margareta Eriksdotter Vasa. ■— B:s
styvfar greve Johan av Hoya flydde från
Sverige 1534, medtagande sin familj.
B. kom därigenom att vistas i
utlandet, huvudsakl. i grevskapet Hoya i n.
Hannover, till dess han på Gustav
Vasas önskan återvände till Sverige
1538. Inte mer än 19 år gammal fick
B. som kammarråd en ansvarsfull
post i förvaltningen. Då Dackefejden
utbröt, blev det hans uppgift som
överste mönsterherre (1542) att
ombesörja soldaternas inkvartering,
för-plägnad och avlöning. Han deltog
även i striderna. Hans inträde i rådet
vid samma tid sammanhängde med
konungens tyska rådgivares fall.
Efter denna tid stod han som Gustav
Vasas kanske främste rådgivare och
dennes ställföreträdare i Stockholm
vid konungens vistelse på annan ort.
Han underhandlade med Lybeck i
Kalmar 1546 och med Danmark i
Älvsborg 1554. Särskilt betydelsefull
blev lians uppgift 1555, då konungen
vistades i Finland med anledning av
kriget mot Ryssland. Under de följ.
ären nedlade B. ett förtjänstfullt
arbete på stärkandet av landets försvar
inför det hotande kriget med
Danmark. — Erik XIV fick vid
trontillträdet i B. en av sina förnämsta
medhjälpare, då det gällde att hävda
kungamakten. Vid kungakröningen i
Uppsala 1561 förklarades B., Svante
Sture och Gustaf Johansson Tre Rosor
under en högtidlig feodal ceremoni
föl-grevar. B. var av konungen utsedd till
överste hovmästare (titeln för den
högste dignitären vid hovet). Hans
uppgifter blevo emellertid till största delen
diplomatiska ocli militära. År 1562 fick
lian i sällskap med Charles de
Mor-nay framföra konung Eriks frieri till
Maria Stuart. Året därpå utbröt
nordiska sjuårskriget, varunder B. fick
till uppgift att intaga Bohus’ fästning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
