- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 1. A-B /
438

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Brahe, Magnus - Brakel, ätt - Brakel, Carl Adolf - Brambeck, Edvard

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Brakel

438

Brambeck

Magnus Brahe (13).

Målning (detalj) av O. J. Siidermark 1831 (Skokloster).

tills konungen somnade. Mycket på
grund av Karl Johans obekantskap
med sv. språket fick B. en
nyckelposition i hov- och partilivet som
förmedlare av framställningar till konungen
och som dennes mellanhand i
allmänhet. En följd av detta förhållande var,
att B. på tillsättandet av viktiga
poster i förvaltningen kom att utöva ett
inflytande, som inte fullt motsvarades
av hans tjänsteställning. Hur långt
det "inkonstitutionella
kamarillainflytandet" eller
"sängkammarstyrelsen" sträckt sig har blivit föremål för
skilda värderingar. — Vid riksdagen
1828—30 framträdde B. som
regeringspartiets chef och lyckades
genom sina goda förbindelser spec. med
den inflytelserike oppositionsmannen
Carl Henric Anckarsvärd och med
Magnus Jacob Crusenstolpe skänka
regeringspolitiken framgång särskilt
i militära anslagsfrågor. Crusenstolpe
begagnades 1830—33 som utgivare
av tidn. Fäderneslandet, som genom

B. finansierades av konungen, men
då Crusenstolpe misslyckades som
redaktör, vilket han skyllde på B.,
övergick han till oppositionen och blev
Karl XIV Johans och B:s hätskaste
fiende. Även under riksdagen 1834—35
var B. konungens outtröttlige
vapen-dragare, och hans inflytande stod vid
denna tid på sin höjdpunkt.
Oppositionen vände sig emellertid allt
starkare mot "braheväldet" — exempelvis
rörande den Lindebergska
högmåls-processen (1834), den utvidgade
judeemancipationen (1838),
tidn.-indrag-ningarna, åtalet mot Crusenstolpe och
oroligheterna i samband därmed
(1838) och kulminerade under
riksdagen 1840—41, då B. förlorade sin
ledande loll i riksdagspolitiken. Den
samtidiga departementalreformen
innebar bl. a., att B:s ställning som
generaladjutant och rådgivare i
kommandomål upphörde. Han avstod från
möjligheten att inträda i statsrådet
som chef för Lantförsvarsdep., tydl.

av önskan att kvarstå i konungens
omedelbara närhet. B:s inställning
till Karl XIV Johan karakteriserades
av hängivenhet och oegennytta. Han
avled några månader efter sin
kunglige väns bortgång. — Ogift. T. D.

Brakel, ätt, härstammande från
slottet Brackel vid Dortmund i
Westfalen; med Tyska orden kom den till
östersjöprovinserna, där den äldste
med visshet kände stamfadern,
ryttmästaren Didrik B., levde under
1500-talets förra hälft. En ättling till
honom i sjätte led, Georg Antoni B. (f.
1627, † 1686), kom 1643 till Sverige
och var slutl. överste för Kronobergs
reg. och Tavastehus läns infanterireg.
Dennes sonsons söner, kaptenen
Reinhold Gustaf B. (f. 1721, † 1769) och
kaptenen Otto Mauritz B. (f. 1722,
† 1808), naturaliserades 1756 som sv.
adelsmän. Bland den senares söner
märkas krigshistorikern, kaptenen
Carl Adolf B. (se nedan) och
bankokommissarien Gustaf Anton B. (f.
1782, † 1853). Med den sistnämndes
sonson, advokaten, v.
häradshövdingen Carl Gustaf B. (f. 1857, † 1937),
utslocknade ätten på manssidan.

Brakel, Carl Adolf, militär,
krigshistoriker, f. 31 mars 1774 på
Vik i Birkkala skn i Finland, † 21
aug. 1861 därstädes. Föräldrar:
kaptenen Otto Maurits B. och Ulrika
Regnat a Boije. — Tretton år gammal blev
B. korpral vid Björneborgs reg., och
ett år senare fick han sitt elddop. Vid
Porrassalmi 1789 var han den, som
förde den sårade G. von Döbeln ur
striden. Han fick för sin tapperhet
av Gustav III själv mottaga
fänriksutnämningen och officerstecknen. Vid
krigsutbrottet 1808 erhöll B. befälet
över ett jägarkompani i Björneborgs
reg., i vars alla drabbningar han
deltog med berömmelse, exempelvis vid
Lappo, Kauhajoki, Lappfjärd och
Juutas. Efter fredsslutet ägnade sig
B. åt skötseln av sin fädernegård Vik.
Han erhöll rysk majors titel 1819. B.
efterlämnade en serie anteckningar,
som utgåvos i Helsingfors 1862 under
titeln "Anteckningar öfver 1789—
1790 samt 1808—1809 årens fälttag i
Finland" och utgöra en värdefull och
anlitad källa till krigshändelsernas
historia. —- Gift 1813 med Johanna
Gustava Gripenberg. T. D.

Brambeck, Axel Edvard,
bildhuggare, f. 22 sept. 1843 i
Hälsingborg, † 29 sept. 1919 i Fjälkinge skn,
Kristianst. län. Föräldrar:
apotekaren Lars Fredrik B. och Louise
Fredrique Tullgren. — B. började som
snickarlärling, studerade till
ornamentsbildhuggare för H. Nerpin i
Stockholm och till skulptör för V. K.
G. Bissen d. y. vid Konstakad. i
Köpenhamn 1872—74 samt vid Konst-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:14:03 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/1/0488.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free