Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Branting, Hjalmar - 3. Branting, Anna - 4. Branting, Agnes - 5. Branting, Georg - Branzell, Karin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Branting
446
Branting
Anna Branting.
är avsett att uppställas pä X.
Ban-torget i Stockholm. B. ligger begravd
på Adolf Fredriks kyrkogård i
Stockholm. —- Gift 18S4 med förf. Anna B.,
t. Jäderin (B. 3). — "Tal och skrifter"
av B. utgåvos i 11 delar 1926—30. —
Litt.: G. Magnusson,
"Socialdemokratien i Sverige" (1—3, 1920—24) och
"Hj.B. i närbild" (1939); Z.Höglund,
"Hj. B." (1—2,1928—29); John
Lindgren, "Från Per Götrek till Per Albin"
(1936); Åke Thulstrup, "När
demokratin bröt igenom" (1937) och
"Reformer och försvar" (1938); H.
Tingsten, "Den svenska socialdemokratiens
idéutveckling" (1941). Primärkällor
till B:s historia, brev,
kongressprotokoll m. m., finnas i Arbetarrörelsens
arkiv, Stockholm. T. D., (T. L—m).
3. Branting, Anna Mathilda
Charlotta, journalist, författarinna,
f. 19 nov. 1S55 i Stockholm.
Föräldrar: poliskommissarien Erik Jäderin
och Charlotta Gustafva Holm. — B.
var 1884—86 medarb. i tidn. Tiden,
1886—92 och 1913—17
teaterrecensent i Social-demokraten och
1892—-1909 i Stockholms-tidn. samt utgav
1907—08 teatertidskr. Skådebanan. —
Som teaterkritiker under pseud. René
gjorde sig B. bemärkt för kvicka och
originella omdömen i elegant form.
I sitt skönlitterära författarskap,
omfattande romanerna "Lena" (1893),
"Staden" (1901), "Fåfänglighet"
(1910), "Valérie" (1912) och
"Jungfrun går jägarspår" (1930) samt
novellsamlingen "Sju martyrer" (1894),
har hon framför allt skildrat
kvinnoöden och kvinnogestalter med
anknytning till problem, som röra den
samtida kvinnans ställning i äktenskapet
och samhället. Människokännedom och
klokhet, parade med naturalismens
inställning i etiska frågor, prägla hennes
romaner. Hon har även utgivit
reseskildringen "Romresan" (1907).
Ibro-schyren "Kultur och alkohol" (1902)
förordar B. måttfullhet i
dryckesva-norna. — B:s klartänkta, spirituella
personlighet framträdde under flera
decennier i offentlighetens rampljus,
när hon som Hjalmar Brantings
hustru med utsökt takt under goda
och onda tider stod vid hans sida,
samtidigt som hon alltid var mån om att
markera sin individuella
självständighet. — Gift 1) 1877—83 med
löjtnanten Gustaf Vilhelm von Kraemer; 2)
1S84 med politikern Hjalmar
Branting (B. 2). N. B.
4. Branting, Agnes Margareta
Matilda, textilkonstnärinna,
författarinna, f. 27 febr. 1862 i Nvsunds skn,
Örebro län, † 13 april 1930 i
Stockholm. Föräldrar: apotekaren Carl
Johan B. och Maria Karolina Lundh.
— Efter privatstudier var B. elev
vid Tekn. skolan i Stockholm 1880—
S4 samt företog talrika studieresor
till utlandet. Hon blev 18S7
mönster-riterska hos Handarbetets vänner och
var 1891—1904 direktris där. B.
startade 1904 tills, med fru Mimmi
Börjeson textilateljén Licium, som
hon ensam innehade sedan 1918. Från
1908 var hon sekr. och
arbetsförestån-darinna för fören. Pietas, till vars
stiftare hon hörde. B. föreläste i
konsthistoria och textillära vid Hulda
Lundins slöjdseminarium 1911—12 och
vid Konstakad. 1924. År 1896 erhöll
hon Litteris et artibus och 1927
Illis quorum. — Som direktris för
Handarbetets vänner ledde B. fören :s
verksamhet in på nva banor. Hon
frångick den förhärskande
"fornnordiska" riktningen och anknöt i stället
till äldre tiders kyrkliga konst i
såväl stil och innehåll som textil teknik.
Sina intentioner kunde hon bäst
förverkliga i sin textilateljé, Licium, där
hon med rik fantasi och av gediget
material skapade kyrkliga textilier
av hög kvalitet, ss. altarskrudarna
till Gustav Vasakyrkan i Stockholm
(1905) och Uppenbarelsekyrkan i
Agnes Branting.
Saltsjöbaden (1913). B:s omfattande
kännedom om äldre textilkonst,
stof-fer, sömnadsarter, tillskärningar,
färger och mönster var henne till stort
gagn vid konserveringen av skadade
äldre textilföremål. Som
arbetsföre-ståndarinna för fören. Pietas utförde
lion ett betydelsefullt arbete för
räddning av dyrbara vävnader och
sömnader, och på uppdrag av domkapitlet i
Uppsala ordnade hon 1907—08
domkyrkans klädkammare samt utgav en
förteckning över dess innehåll (1908).
Bland B:s andra publikationer må
nämnas "Das goldene Gewand der
Königin Margareta in der Domkirche
zu Uppsala" (1911), "Textil skrud i
svenska kyrkor från äldre tid till
1900" (1920) och (tills, med A.
Lindblom) "Medeltida vävnader och
broderier i Sverige" (1—2, 1928—29).
Utställningen av äldre kyrkliga
textilier i Stockholm 1929 var till stor del
ett verk av B. — Ogift. (Th. N.)
5. Branting, Georg, advokat,
politiker, f. 21 sept. 1887 i Stockholm.
Son till B. 2 och B. 3. — Efter
stu-dentex. i Stockholm 1907 blev B. jur.
kand. därstädes 1913. Han uppsatte
1917 advokatbyrå i Stockholm, var
sekr. i kommittén för industriell
demokrati, led. av stadsfullmäktige i
Stockholm 1927—38 och är led.
(socialdemokratisk) av Första K. sedan 1931 (led.
av första lagutskottet) samt led. av
styr. för Stockholms högskola sedan
1933. B. har biträtt vid en del
politiska processer i utlandet, t. ex. mot
finska kommunister 1923 och 1928
inför Åbo hovrätt och 1927 vid den
s. k. Sacco-Vanzettiprocessen i
Förenta staterna. Han har om dessa
händelser utgivit böckerna "Rättvisa i
Finland" (1924) och
"Sacco-Vanzetti-dramat" (1927). B. deltog även i den
internat, undersökningskommission,
som startades i London med
anledning av riksdagshusbranden i Berlin
1933. Under det spanska
inbördeskriget 1936—38 var B. ivrigt verksam i
hjälparbetet till förmån för den
republikanska sidan, bl. a. som ordf. i
Sv. lijälpkommittén för Spanien. I den
socialdemokratiska pressen har B.
medarbetat, bl. a. i Arbetet (Malmö,
sign. V ox Libera), Social-demokraten
och Tiden. Han utgav 1942
"Socialistisk samhällssyn". — Gift 1) 1914
med Carin Isberg, † 1923; 2) 1925
med fil. kand. Rina Lind. T. L—m.
Branzell, Karin Maria,
operasångerska (mezzosopran), f. 24 sept.
1891 i Stockholm. Föräldrar:
överläraren Anders Vilhelm B. och Jenny
Bernhardina Persson. — B. avlade
organistex. i Strängnäs 1909 samt
studerade 1909—12 sång för T. Höfer
och 1909—18 plastik för E.
Hjortberg. Åren 1910—13 var B. tf. orga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
