Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Bratt, Claës - 3. Bratt, Adolf - 4. Bratt, Hjalmar - 5. Bratt, Gillis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bratt
451
Bratt
trianmässig utbildning. Redan 1878
förordade han användning av
skidlöpare i fält. I uppsatser på 1880- och
1890-talen pävisade han, att den på
grund av vapenteknikens framsteg
förändrade taktiken krävde
förändrad militär uppfostran och
utbildning. Han yrkade på en inskränkning
av den ensidigt formella exercisen i
sluten ordning och dennas ersättande
i allt större utsträckning med
planmässig utbildning i strid, fälttjänst
och skjutning och torde varit den
förste, som framlagt förslag till
fullständiga utbildningsplaner. År 1913
kallades B., som var liberal till sin
åskådning, till sakkunnig i den Staaff
-ska försvarsberedningen och
uppgjorde som sådan ett fullständigt
organisationsförslag. B. skrev även en
mängd uppsatser och höll föredrag i
sociala och pedagogiska ämnen. En
betydande insats på det pedagogiska
området gjorde han, då han 1876 som
gymnastiklärare vid Karlstads högre
seminarium tog initiativ till slöjdens
införande i skolundervisningen. Hans
uppsats "Om handslöjd införd i
skolan" översattes till flera språk. —
Flera av B:s tidigare militära
uppsatser mottogos med erkännande
—-han erhöll av Krigsvet. akad. bl. a.
dess silvermedalj — men han rönte
också mothugg, icke minst, då lian
publicerade artikelserien "Militära
spörsmål" (1901) ocli mycket
omdebatterade artiklar (1905) avsedda att
motarbeta ett befarat anfallskrig mot
Norge. —• Vid 92 års ålder utgav han,
verksam och vital in i det sista,
arbetet "Napoleon, fältherre och
fredsvän" (1936). — I Krigsvet. akad.
invaldes han 1887. — Gift 1) 1S75 med
Olga Catharina Ekelund, † 1879; 2)
1880 med Agnes Lilliehöök. F. M.
3. Bratt, Bengt Adolf Wilhelm,
grosshandlare, skeppsredare, f. 10 juni
1849 på Brosäter vid Karlstad, †
18 dec. 1934 på Gullringsbo, Jonse-
Adolf Bratt.
red, Partille skn, Göteb. län. Bror
till B. 2. — B. genomgick 1866—
68 Göteborgs handelsinst. och var
1868—77 anställd vid olika
affärsföretag, huvudsakl. inom
stenkols-och rederibranschen. Han etablerade
1877 i Göteborg under namnet Adolf
Bratt & co. en egen
grosshandelsrörelse, som omfattade import av
kol, koks och järn samt
agenturaffär och snart kompletterades med
en detaljaffär för försäljning av kol
och koks. Särskilt för att ombesörja
transporten av firmans egna
importvaror startade B. ett ångbåtsrederi,
som i början huvudsakl. bedrev
trampfart. I samband med firman grundade
B. ett flertal dotterbolag, bl. a.
ång-fartygsab. Nordsjön, Östersjön och
Adolf, vilkas verkst. dir. han blev.
Nödvändigheten att trygga
fartygens räntabilitet även på deras
ut-resor ledde tidigt till öppnandet av
reguljära linjer, vilka först
etablerades mellan Göteborg och Norrköping
samt mellan Jönköping och Stettin.
Efter sekelskiftet övergick B. alltmer
från trampfart till linjefart, startade
1905 linjerna från Göteborg till
Bristol och Swansea, 1912 till Plymouth,
1914 till Cardiff och 1915 till
Southampton. Under de första åren av
världskriget 1914—18 främjades
firmans verksamhet av sv. näringslivets
dåv. högkonjunktur, men 1917
avbröts på grund av det oinskränkta
u-båtskriget hela linjetrafiken. Den
återupptogs 1919 och utvidgades snart
med reguljära förbindelser från
Stockholm, Norrköping och Malmö
till Bristol och Swansea samt från
Göteborg till Cork (1922) och
Lime-rick (1923). Samtidigt utvidgades
ytterligare firmans agenturrörelse, som
omfattade både skeppnings- och
bunk-ringsagenturer. Över ett halvt sekel
kunde B. leda den av honom
grundlagda firman och utveckla företaget
till ett av landets mest ansedda
rederier. — B. utnämndes till turkisk
konsul 1901 och till generalkonsul
1915. — Gift 1881 med Gertrud
Kjellberg.
4. Bratt, Lars Hjalmar
Christian, tidningsutgivare, f. 25 sept. 1861
i Göteborg. Föräldrar: grosshandlaren
Lars Gustaf B. och Josephine Pinæus.
— Efter studier vid Göteborgs
realgymnasium och Göteborgs
handelsinst. hade B. anställning på
handelskontor i Göteborg och hos
bankirfirman C. G. Cervin i Stockholm, ingick
därefter i en handelsfirma i Göteborg,
där lian sedermera etablerade egen
firma. Han blev 1S96 delägare i och
chef för D. F. Bonniers boktryckeri
ab. i Göteborg (upphörde 1909),
startade 1899 den illustrerade veckotidn.
Hvar 8 dag ocli var dess redaktör 1899
Gillis Bratt.
—1931 samt verkst. dir. i förlagsab.
Hvar 8 dag till 1931. — Hvar 8 dag,
som både i fråga om textmaterial och
utmärkta illustrationer fyllde högt
ställda anspråk men ändå hade
populär läggning, var en starkt personlig
skapelse och bar prägel av sin
upphovsmans vidsynthet, varma
kulturintresse och konstnärliga smak. —
Gift 1891 med Lilly Hartvig. N. B.
5. Bratt, Gillis Waldemar,
läkare, sångare (baryton), sånglärare,
f. 16 jan. 1870 i Göteborg, † 10 febr.
1925 i Stockholm. Föräldrar:
köpmannen Axel Napoleon B. och
Isabella Pinæus. Kusin till B. 4. —- B.
blev student i Göteborg 1889 och med.
kand. 1895 i Uppsala samt med. lic.
vid Karol. inst. 1900. Under
uppsalaåren hade han tillhört sångsällskapet
O. D., och senare studerade han sång
för A. Strandberg 1895—97 och för
A. Lange 1897—98. Han medverkade
1S98—1902 vid Borgarskolans
musikaftnar och framträdde vid enstaka
konserter. Sin stora insats gjorde han
emellertid som "sångläkare", i det
han 1900 började sin verksamhet som
lärare i "fysiologisk tonbildning vid
sång och tal" och 1902 öppnade
praktik som hals- och nässpecialist i
Stockholm. Åren 1907—17 var han
lärare i talteknik vid Privata högre
lärarinneseminariet. Han var fi ån
1909 ordf. i Konstnärsringen. År 1920
erhöll han Litteris et artibus, — B.
var sin tids mest anlitade sv.
sånglärare. Han företrädde en främst
fysiologiskt inriktad metod med sikte
på fast och fyllig röstklang samt
tydlig artikulation. Resultaten blevo
kanske inte alltid odelat lyckliga, och
värdet av hans insats var starkt
omstritt, men han har dock betytt
mycket för den sv. sängpedagogikens
utveckling. Bland hans talrika elever
märkas främst I. Andrésen, A.
Edström, K. Flagstad, J. Hislop, H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
