Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Bratt, Gillis - 6. Bratt, Erland - 7. Bratt, Hanna - 8. Bratt, Ivan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bratt
452
Bratt
Ingebjart, E. Linnander, G.
Ljungberg, G. Pålson-Wettergren, O. Ralf,
O. Richter, K. Rydqvist, E. Stiebel
m. fi. Sina erfarenheter framlade han
i "Talröstens fysiologi" (1908) samt
smärre uppsatser. — B. var en
konstnärsnatur och skönhetsälskare,
originell, satirisk och hänsynslöst
uppriktig, men varmt entusiastisk för sin
verksamhet och intresserad för sina
elevers konstnärliga och personliga
välgång. — Ogift. G. T., P. H. T.
6. Bratt, Erland Axel, ingenjör,
motorman, f. 22 mars 1874 i
Göteborg. Bror till B. 4. — B.
utexaminerades 1897 från Chalmers tekn.
läroanstalt som civilingenjör i
maskinbyggnad och elektroteknik. När
automobilmotorerna mot 1890-talets slut
började fabriceras i Sverige, var B.,
efter praktik i Frankrike, ss. en av
de första experterna på området
anställd som ingenjör och
konstruktör vid ab. Motorfabriken i Göteborg
1900—03, vid Gjestvangs
automobil-affär i Stockholm 1905—06 och vid
G. Ericssons automobilfabrik i
Stockholm 1906—08. År 1909 inträdde han
som generalsekr. i K.
automobilklub-ben och kvarstod som sådan till 1920.
Han är besiktningsman för
motorfordon i Stockholm sedan 1911 och blev
1930 föreståndare för
besiktningsmyndigheten för motorfordon i
Stockholm, men avgick från denna
befattning 1937. — B. har varit livligt
verksam för bilismens organisation: han
var 1920—40 styr.-led. i K.
automo-bilklubben och medl. av
motorfederationens överdomarenämnd samt 1938
—41 ordf. i sakkunnignämnden för
trafik- och bilmål. Redan 1909
deltog lian som delegerad vid internat,
konferensen i Paris ang.
automobiltrafik. Två betydande fören. har lian
tagit initiativ till: Sv. vägfören. och
Nationalfören. för trafiksäkerhetens
främjande. Bland hans skrifter mär-
Hanna Bratt.
kes "Chaufförboken" (1914, flera
senare uppl.). B. var redaktör för Sv.
motortidn. 1910—19 och medarbetade
i densamma därefter i många år
under sign. Bt. — Gift 1904 med Julie
Wiman. S. R.
7. Bratt, Ellen Nanny Johanna
(Hanna), pedagog, f. 19 nov. 1874
i Karlsborgs garnisonsförs., Skarab.
län. Dotter till B. 1. — Efter
lärarin-neex. vid Högre lärarinneseminariet
1896 tjänstgjorde B. vid Ateneum för
flickor i Stockholm 1898, vid
Brum-merska skolan i Stockholm
1898—-1925 och som rektor vid
Fernan-derska skolan i Örebro 1925—32. B.
tog initiativet till den 1934 grundade
Ericastiftelsen för psykisk hälsovård
bland barn och ungdom och var
intill 1941 dess föreståndarinna samt
rektor vid dess 1937 inrättade
läke-pedagogiska seminarium. På detta
svårarbetade ocli omstridda område
har B. i samarbete med läkare,
framför allt dr Gunnar Nycander,
utfört en betydelsefull pionjärgärning;
Ericastiftelsen, som i Sverige är
ensam om att ge utbildning i
läkepedagogik, har numera bidrag från stat
och kommun och fyller en
allmännyttig uppgift dels genom arbetet bland
barnen, dels genom att bland landets
lärare och socialt arbetande personer
sprida insikt om
uppfostringssvårig-heters och barnneurosers behandling
och förebyggande. — B., som företagit
flera studieresor och utgivit ett par
pedagogiska skrifter, är en på sitt
område livligt anlitad och uppskattad
föredragshållare. — Ogift. P. H. T.
8. Bratt, Ivan, läkare,
socialpolitiker, industriman, f. 24 sept. 1878 i
Jönköping. Föräldrar: hovrättsrådet
Axel B. och Ellen Wahlgren. — Efter
mogenhetsex. i Jönköping 1895 kom
B. följ. år till Uppsala univ.; han
blev med. kand. 1899 och med. lic. vid
Karol. inst. 1903. Han var verksam
inom studentfören. Verdandi som
redaktör för dess skriftserie och som
föreläsare och debattör. Efter
tjänstgöring 1903—06 vid
Serafimerlasa-rettets klinik för nervsjukdomar, vid
Allm. barnhuset och vid
Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka
barn i Stockholm samt som tf.
överläkare på avd. för invärtes sjukdomar
på Akademiska sjukhuset i Uppsala
och på Katarina sjukhus för
sinnessjuka i Stockholm verkade B. som
praktiserande läkare i Stockholm
1906—13 med barn-, hjärt- och
lungsjukdomar som specialitet. — Vid
sidan av sin praktik ägnade B. ett stort
intresse åt folkbildningen och åt allm.
frågor. Efter att ha framträtt som
föreläsare och som debattör i pressen,
Frisinnade klubben m. m. invaldes
lian i Stockholms stadsfullmäktige,
som lian, tillhörde 1908—19. En
bemärkt insats i denna församling var
hans förslag om organisation av
stadens sinnessjuk- och fattigvård,
varigenom han kom att tillhöra
kommittén för omorganisation av Stockholms
stads allm. försörjningsinrättning
1909—13, samma inrättnings styr.
1910—15 och fattigvårdsnämnden
1910—15. B:s socialpolitiska
reformiver hade vid denna tid länge varit
riktad på alkoholfrågan. Som ett
bättre alternativ till dess lösning än
förbud föreslog han vissa åtgärder
1907 och senare, bl. a. i broschyrerna
"Kan nykterhetsfrågan lösas utan
totalförbud?" (1909) och
"Nykterhetspolitiska utvecklingslinier" (1911)
samt "Alkoholen och samhället"
(1912), den senare ett betänkande,
utarbetat främst genom B. av Sv.
läkaresällskapets kommitté i
alkoholfrågan. Grundtankarna i B:s
ivriga nykterhetspolitiska propaganda
gingo ut på dels individuell kontroll
av alkoholkonsumtionen, dels
eliminerande av det enskilda
vinstintresset från alkoholhanteringen. För att
motverka alkoholvanorna föreslog B.
vidare straffåtgärder för
alkoholmissbruk, skapandet av vårdhem för
alkoholister, inrättandet av spritfria
moderna folkrestauranger jämte ökad
upplysning om alkoholmissbrukets
verkningar. Ett tillfälle till praktisk
erfarenhet av den dåv. sprithandeln
fick B. genom att lian valdes till
revisor av ab. Göteborgssystemets i
Stockholm förvaltning 1909 och
senare. B:s kritik riktades huvudsakl.
mot systemets matserveringsrörelse
och utminutering. Han fick tillfälle
att framlägga sina åsikter som led.
av den nykterhetskommitté, som
regeringen tillsatte 1911 med uppgift att
föreslå åtgärder mot alkoholbrukets
skadeverkningar. Bl:s inflytande där
medförde bl. a. förslag, att man borde
inrätta kommunala
nykterhetsnämnder, varom lag utfärdades 1913. Hans
kritik av Göteborgssystemet ledde
honom till att uppställa ett program
för sprithandelns ordnande i
Stockholm, och detta fick han tillfälle att
förverkliga 1913 genom
stadsfullmäktiges och ö. Ä:s oktroj åt ab.
Stockholmssystemet, vars dir. B. var 1913
-—22. Det nya bolagets utminutering
ordnades i överensstämmelse med
nykterhetskommitténs 1913 avgivna
betänkande genom
förhandsbegränsning av inköpen och kontroll över
dessa medelst motbok. Genom att få
brännvinsutskänkningen ordnad så,
att den endast till en viss bestämd del
gav utskänkningsrättens innehavare
vinst, närmade sig B. förverkligandet
av sin idé om avkoppling av det
privata vinstintresset från spritutskänk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
