Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Bratt, Karl Axel - 11. Bratt, Helmer - Braun, Carl Anton Philipp - Braun, släkt - Braun, von, ätt - 1. Braun, Amelie von - 2. Braun, Wilhelm von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bratt
454
von Braun
Karl Axel Bratt.
borgsposten. B. var den förste, som i
Sverige i en utomordentligt
uppmärksammad uppsats i Sv. tidskr. redan
1928 framhöll flygvapnets
revolutionerande inverkan på krigföringen.
I konservativa fackkretsar, ja, snart
sagt hos majoriteten bland
stabsofficerare mottogs hans inlägg med
oförstående och väckte stark opposition.
Men B. har förtjänsten av att
diskussionen kom i gång, och
krigserfarenheten ett tiotal år senare har visat
hans framsynthet. —- Gift 1908 med
Elsa Lundberg. F. M.
11. Bratt, Helmer, arméofficer,
f. 26 jan. 1886 i Karlstad. Bror till B.
10. — B. blev underlöjtnant vid
Skaraborgs reg. 1906, genomgick
Krigshögskolan 1912—14, var
generalstabs-aspirant 1916—18, transporterades
till Göta livgarde 1918, blev kapten
vid Generalstaben 1919, återgick till
Generalstaben efter
trupptjänstgöring 1926, utnämndes till major där
1928 och överstelöjtnant 1932. Han
blev överste i armén 1935, var överste
och chef för Upplands reg. 1935—40,
blev kommendant i Bodens fästning
1940 ocli utnämndes till
ställföreträdande militärbefälhavare i tredje
militärområdet och generalmajor 1942.
Ären 1928—31 var B. stabschef vid
V. arméfördelningen, 1931—33
lärare i generalstabstjänst vid
Krigshögskolan och 1933—35 avd.-chef vid
Generalstabens utbildningsavd. Han
företog militära studieresor till
England 1921, till Tyskland, Österrike
och Polen 1923 och till Finland 1933.
Under sin chefstid i Uppsala var B.
ordf. i Uppsala landstormsförb. och
styr.-led. i Uppsala skytteförb. År
1934 blev han led. av Krigsvet. akad.
— Gift 1912 med Anna Andersson.
F. M.
Braun, Gari Anton Philipp,
oboist, tonsättare, f. 26 dec. 1788
i Ludwigslust, Tyskland, † 11 juni
1835 på Rommehed, Kopparb. län.
Föräldrar: oboisten Johann
Friedrich B. och hovsångerskan Louise
Friederika Ulrika Kunzen. — B.
studerade oboespel och komposition för
sin far och var anställd 1807—15 i
Det Kongelige Teaters kapell i
Köpenhamn och därefter i hovkapellet i
Stockholm. Han var dessutom
verksam som musikdir. vid flera sv. reg.,
främst från 1818 vid Andra livgardet.
Led. av Mus. akad. blev han 1819. —
B. var ansedd virtuos på sitt
instrument samt mycket duktig
militärmusiker. Hans talrika tonsättningar
anknyta till wienklassicistisk stil. —
Gift 1825 med Maria Helena Crælius.
P. L.
Braun, smålandssläkt, vars äldste
kände stamfar, rusthållaren Brodde
på Eskebäck i Fagerhults skn i
Kalmar län, levde i början av 1600-talet
och blev far till Nicolaus Brodderi
Bruun eller Braun, kyrkoherde i
Madesjö pastorat av Kalmar stift oeh
prost över N. och S. Möre (f. 1617,
† 1693). Från honom härstamma de
adliga ätterna Braunerskiöld,
Brau-nerhielm och Brauner. — a) Nicolaus
B:s äldste son, arkiatern Lars B. (f.
1657, † 1729), adlades 1719 med
namnet Braunerskiöld (se denna ätt). —
b) Nicolaus B:s andre son var
biskopen i Kalmar stift Nicolaus Nicolai
B. (f. 1658, † 1729), vars familj 1719
adlades under namnet Braunerhielm
(se denna ätt). — c) Tredje sonen,
landshövdingen i Kronob. län, sedan
i Uppsala län Johan eller Hans B.
(f. 1668, † 1743), adlades 1715 med
namnet Brauner (se denna ätt). —
Smålandssläkten B. har icke något
samband med den från Frankfurt a. M.
härstammande ätten Braun, som
adlades 1686, adopterades 1720 och
utdog 1913, eller med den från
Pommern härstammande, 1690 adlade
men ej introducerade släkten von
Braun (se nedan).
Braun, von, gammal tysk adlig
ätt, urspr, från Österrike, sedan
1400-talet bosatt i Pommern, där släkten
fortfarande äger stora gods. Några
släktmedl., bland dem Joachim B. (†
1606), erhöllo 1588 av kejsar Rudolf
II riksadelskap med namnet von B.
Joachim von B:s sonsons son,
Joachim Christopher von B., sekr. hos
generalguvernören över Pommern greve
Nils Bielke, erhöll 1690 sv. adelskap.
Ätten inkom till Sverige med hans
son, överstelöjtnanten Erik
Christopher von B. (f. 1710, † 1785), som blev
farfars far till söndagsskolans
skapare i vårt land Amelie von B. (B. 1)
och hennes bror, skalden Wilhelm von
B. (B. 2). Ätten har ej introducerats.
1. Braun, Amelie Fredrika
Dorothea von, andlig förkunnare, ska-
pare av den första sv. söndagsskolan,
f. 14 nov. 1811 på Brängesås i Böne
skn, Älvsb. län, † 30 mars 1859 i
Karlshamn. Föräldrar: överstelöjtnanten
Christian Benjamin von B. och
Justina Catharina Militz. —- Tills, med
familjen kom B. 1827 till Karlshamn.
Hon visade tidigt stor lätthet att
uttrycka sig, sysslade med poetiska
försök i stil med brodern Wilhelms
humoristiska ungdomsdikter men
fångades redan som tjugoåring av
tidens religiösa strömningar och blev
en övertygad och frimodig kristen.
Sedan hon under en resa tillfälligt
talat till en folkskara i Dalarna, såg
hon klart sin livsuppgift. Hon ville
predika, men då det på den tiden ej
var tillåtet för en lekman och allra
minst en kvinna att tala i kyrkan,
uppträdde hon om
söndagseftermiddagarna på sluttningen vid Asarums
kyrka nära Karlshamn. Hon blev en
förkunnare av stora mått och fick
verklig betydelse för sin tids andliga
liv. Stora skaror samlades omkring
henne, och hon "predikade väldeliga
och uppbyggde och stödde kyrkan
mer än mången annan". Hennes rykte
gick över landet; långväga ifrån
skickade man bud efter henne eller reste
själv till Karlshamn. I denna stad
skapade B. 1841 den första sv.
söndagsskolan, som alltjämt (1942)
fortlever där; barnen undervisades den
vackra årstiden vid en liten källa i
skogen, "Frökens källa". Av B:s
skrifter i andliga frågor vann särskilt
den postumt utg. "Cliristendomslifvet
i vår tid" (1S60, med levnadsteckning
över B. av Betty Posse) vidsträckt
spridning. — Ogift. S. L.
2. Braun, W il heim August
Detlof von, skald, f. 8 nov. 1813 på
Brängesås i Böne skn, Älvsb. län, † 12
sept. 1860 i Uddevalla. Bror till B. 1.
— Vid 15 års ålder kom B. till
Karlberg, där han bland kamraterna fann
blivande förf. ss. C. A. Adlersparre
och C. F. Ridderstad, vilkas
föredöme eggade honom att utveckla den
talang för versskrivning, som han
ärvt på moderns sida. Han avlade
officersex. 1834. Från s, å. skrev
han dikter i Aftonbladet och utgav
1837 sin första diktsamling (3:e
uppl. 1S44) under pseudonymen Brn,
som genast blev populär. I åtskilliga
år delade han sin verksamhet mellan
litteraturen och den militära
tjänsten. Han utnämndes till löjtnant i
Västgöta-Dals reg. 1839, men då han
genom sin motvilja mot
disciplinära band kommit i onåd hos sina
överordnade, fann han slutl.
militärlivet så motbjudande, att han 1846
tog avsked. Som litterär bohem förde
han därefter en irrande tillvaro, var
under en del av 1850-talet bosatt på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
