Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Breda, Carl Fredric von - 4. Breda, Johan Fredric von - Bredberg, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
von Breda
457
Bredberg
i den klara om än ofullkomliga
teckningen och den ljusa färgskalan,
dälden blivande mästaren likväl
stundom röjer sin egenart, t. ex. i
porträttet av modern (utställt 1784) ocli
kronprins Gustav Adolf med sin page
(1784). Det var emellertid först
genom vistelsen i England 1787-—96,
som B. kom att utveckla sin
koloristiska begåvning under intryck tiv Th.
Gainsborough och framför allt J.
Reynolds, vars undervisning han åtnjöt.
Där blev lian helt frigjord från den
franska konventionalism, som ännu
präglade hans förste lärares eleganta
stil, där fick han utlopp för sin
romantiska lidelse för färgen ocli sin
poetiska läggning. Teckningen var
aldrig B: s starkaste sida, ocli han kan
nu upplösa konturen i ett skimrande
ljusdunkel mot bakgrunden av en
himmel, som välver sig hög ocli
dunkel men levande av färg, eller ett
parklandskap, som vittnar om tidens
valenande intresse för naturen.
Mästerverket från londontiden, då han
varje år deltog i Royal Academys
utställningar, är det både som måleri
ocli som människoskildring förnäma
porträttet av J. Reynolds (1791,
Konstakad.). B. hade redan 1791 valts
till led. av Konstakad., ocli då han
1796 återvände till hemlandet,
utnämndes han till prof. i teckning.
Han blev porträttmålaren på modet
och fick ett klientel, som sträckte sig
från hovet till det förmögna
borgerskapet. Katalogen över hans verk
upptar 485 porträtt i olja. Inte ens
en skicklig och flitig konstnär som B.
kunde upprätthålla sin nivå vid en
sådan massproduktion, och åtskilliga
särskilt av hans senare porträtt
sakna den levande karakteristiken i lians
bästa alster, samtidigt som färgen
blir en entonig upprepning från verk
till verk, med övervikt för de röda och
gulröda tonerna. Mot slutet av sitt
liv råkade B. under inflytande av
nyklassicismens krav på större
plasticitet i formgivningen. Till de mest
framstående proven på B:s konst
höra det stora porträttet av
operasångerskan Teresa Vandoni
promenerande i Bellevueparken med en hund
på armen (1797, Nat. mus.), bilden av
fadern i den bredskyggiga hatten
(s. å., Nat. mus.) samt porträtten
av systersönerna de Ron (1797 och
1798, Nat. mus.). Bland de för B:s
konst karakteristiska grupporträtten
böra nämnas de av fru Hedvig
Tersmeden, f. Wegelin, med döttrar, och
av drottning Fredrika med sina tre
barn; båda grupperna äro efter
engelskt mönster samlade i
"arrangerade parker". Ett par stora
målningar framställande Gustav IV
Adolfs och Karl XIII:s kröningar,
Carl Fredric von Breda.
Självporträtt 1787 (Konstakademien).
varmed konstnären var sysselsatt unr
der sina sista levnadsår, blevo aldrig
fullbordade. Som lärare utövade B.
till en början ett avgjort inflytande
på den yngre generationen,
påtagligast i P. Krafft d. y:s tidigare
målningar ocli hos sonen Johan Fredric
von B. (B. 4). Familjen von B:s hem
med det stora tavelgalleri, som han
ärvt efter fadern, utgjorde en
kulturell samlingspunkt i det dåtida
Stockholm. Gästfrihet utgjorde ett av
dragen i B:s älskvärda personlighet, som
delvis blivit stöpt efter engelskt
gent-lemannamönster. Han tog avsked från
sin befattning vid Konstakad. 1810
och adlades 1812. — Gift 1781 med
Inga Christina Enqvist. — Litt.: E.
Hultmark, "C. F. von B." (1915).
Th. N.
4. Breda, Johan Fredric von,
målare, f. 19 dec. 1788 i London,
† 27 sept. 1835 i Stockholm. Son
till B. 3. -— B. gick först i lära hos
sin far ocli från 1804 vid Konstakad.,
där lians försök i den historiskt-myto-
logiska genren väckte en viss
beundran. Tills, med akad.-kamraten B. E.
Fogelberg tog han verksam del i den
opposition mot den officiella smaken,
som ledde till bildandet av
Sällskapet för konststudium 1814, vilket
gjorde sig till förespråkare för
Götiska förb:s idéer även inom konsten.
Bevarade arbeten av B. — framför
allt porträtt — vittna om en viss
målarbegåvning, men kritiken blev
med åren allt kyligare mot lians konst,
och detta bidrog väl i sin mån till
att han råkade på avvägar och
slutade i misär. — Ogift. Tli. N.
Bredberg- Släkten härstammar
från kyrkoherden i Bredared, Skara
stift, Torbern Olai Bjerbius (f. 160S,
† 1669). En ättling i femte led till
honom var den nedannämnde
bergmästaren Bengt Gustaf B., far till
lantbrukaren, kaptenen Carl Gustaf
B. (f. 1833, † 1921), som var en av
initiativtagarna till
hästutställningarna i Stockholm (från 1894) ocli v.
ordf. i styr. för dessa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
