- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 1. A-B /
467

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Bring, Ebbe - 4. Bring, Sven - 5. Bring, Johan - 6. Bring, Sven

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Brinck

467

Bring

ping. Föräldrar: stadsläkaren,
assessorn Sven Håkan B. och XJlrica (Ulla)
Sophia Silfverswärd. -— B. studerade
från 1829 i Uppsala och från 1832 i
Lund, där han blev fil. mag. 1835 och
docent i dogmatik och moralteologi
1837. Han prästvigdes s. å. Åren 183S
•—47 uppehöll han olika teologiska
professurer vid Lunds univ. Han
utnämndes 1848 till prof. i
pastoralteologi och innehade denna lärostol, även
sedan han 1856 blivit domprost, till
1861, då han utnämndes till biskop i
Linköping. Han promoverades till
teol. dr 1860. — Till sin teologiska
ståndpunkt var B. utpräglat
konservativ. Han har klarare och mera
målmedvetet än någon samtida i vårt
land. sökt att på luthersk grund
hävda ett starkt samfundsideal. Liksom
Luther hänvisade lian till evangeliet
och ordet som samfundsskapande
makt. För B. blev dock kyrkan främst
en frälsningens institution med två
delar, en aktiv, ämbetet, och en
passiv, församlingen. Han blev så en av
de främsta repr. för den lundensiska
högkyrkligheten med dess aggressiva
hållning gentemot religiös liberalism
och frikyrklighet. Sina åsikter
framlade han bl. a. i den av honom i
förening med A. N. Sundberg och W.
Flensburg redigerade Sv. kyrkotidn.
(1855—63). Som predikant skattades
B. liögt. Hans objektivitet och
duglighet gjorde honom synnerl. lämplig för
det arbete med kyrkans böcker,
vartill han kallades, och hans andel i
detta arbete var av väsentlig
betydelse. Sålunda hade det av 1878 års
kyrkomöte antagna nya
katekesförslaget huvudsakl. utarbetats av B. och
ärkebiskop A. N. Sundberg. Dessutom
bidrog B. i hög grad till antagandet
av den vid 1883 års kyrkomöte
framlagda provövers, av Nya testamentet
och talade då även för en revision av
1819 års psalmbok. Som medl. av
prästeståndet vid riksdagarna
1853—-54, 1856—58, 1862—63 och 1865—
66 gjorde sig B. till talesman för
konservativa synpunkter, bl. a. i den
brännande religionsfrihetsfrågan, i
frågan om konventikelplakatets
upphävande och beträffande de
prästerliga befordringslagarna. B. utgav tills,
med H. M. Melin "Theologisk
quartal-skrift" (1841—42). Bland B:s
skrifter märkas "Högmesso-predikningar"
(1862) och "Kyrkotukten enligt
Svenska kyrkans gällande ordning" (1865).
— Gift 1841 med MariaUlrica (Ulla)
Ehrenborg. G. B.

4. Bring, Sven Libert, teolog,
f. 3 febr. 1826 i össjö skn, Kristianst.
län, † 30 nov. 1905 i Lund. Föräldrar:
prosten Jöns Nikolaus B. och Ingri
Brita Billing. •—- B. blev student i
Lund 1844. Pengar till livsuppehället

Sven Bring (4),

skaffade han sig genom
privatundervisning. Efter att ha avlagt fil.
kand.-ex. 1849 och promoverats till fil. mag.
1850 övergick B. till teologin och blev
teol. kand. 1855, prästvigdes s. å., blev
docent i systematisk teologi 1856 samt
avlade pastoralex. 1860. Han blev
kyrkoherde i Torrlösa och N.
Skräv-linge, Malmöh. län, 1862 och slutl.,
vid 60 års ålder, prof. i praktisk
teologi vid Lunds univ. samt kyrkoherde
i Hällestad, Dalby och Bonderup 1886.
— B. författade "Sex betraktelser
öfver Christi lidande"
(1867),"Grunddragen af den cliristeliga trosläran"
(1869—77), "Passionsbok" (1875),
"Kyrkans handlande såsom objekt för
den praktiska teologien" (1885)
jämte ett stort antal predikningar, delvis
utg. av J. Th. Bring 1907—09, och
bidrag till Församlingsvännen,
Theologisk tidskr., Sv. luthersk kyrkotidn.
m. fi. organ. -—- B:s religiösa
uppfattning kan karakteriseras som en
konfessionell, kyrklig pietism. Hans
teologiska arbeten vittna om starkt
spekulativ läggning. Han var led. av
kommittén för ny kyrkohandbok 1888.
B. promoverades till teol. dr 1868. —
Gift 1862 med sin kusin Lydia
Constantia Josephina Billing. T. D.

5. Bring, Johan Christopher,
präst, f. 6 april 1829 i össjö skn,
Kristianst. län, † 4 juli 1898 i
Stockholm. Bror till B. 4. — B. blev
student i Lund 1847 och
prästvigdes 1852, varefter han var v. pastor
i Tullstorp och Svenstorp, Malmöh.
län, 1852—62. Under denna tid sökte
han på biskop J. H. Thomanders
uppdrag motverka utbredningen av
baptismen inom Lunds stift. Sitt
livsverk utförde han från 1882 som
föreståndare och själasörjare för
Diakonissanstalten i Stockholm, som vid
denna tid förlades till Ersta på
Södermalm. Diakonissornas pedagogiska
verksamhet kom under B:s tid att få

betydelse huvudsakl. för skydds- och
barnhemmen. Förs.-vården blev deras
centrala uppgift, och under B:s
ledning gjorde Ersta genom sitt då
inrättade sjukhus en banbrytande
insats för sjuksköterskeutbildningen.
Antalet diakonissor vid anstalten
tredubblades under den tid han förestod
densamma. Dess växande uppgifter
tillgodosågos i en anda av religiös
hängivenhet, som B. i egenskap av
konfirmationslärare, predikant och
själasörjare utbildade och
upprätthöll under sin långa tjänstetid vid
Ersta. Han redigerade anstaltens
tidn. Olivebladet 1864—98 och
jul-tidn. Febe 1887—97 och utgav bl. a.
uppbyggelseskrifter, ss. "Om tron ocli
troheten" (1868), "Några drag i
kärlekens bild" (1871), "Stilla stunder"
(1900) och "Tjänandets verk" (s. å.).
B. blev led. av Sv. kyrkans
missionsstyr. 1884, hovpredikant och led. av
hovkonsistoriet 1891 och teol. dr
1893. — Gift 1) 1859 med Ingrid
Laurentia Olivia Fredrica Billing, † 1863;
2) 1866 med Ada Terserus. T. D.

6. Bring, Sv en Casper,
översättare, jurist, f. 20 aug. 1842 i Lund, †
30 jan. 1931 i Uppsala. Son till B. 3.
— B. blev student vid Uppsala univ.
1859, jur. utr. kand. 1868 och v.
häradshövding 1870. Han var
länsnotarie i Uppsala 1875—87 och
tjänstgjorde då även som sekr. och kamrer
i länets landsting. Åren 1875—84 var
han ombudsman i Upplands enskilda
bank, 1875—79 sekr. och ombudsman
hos styr. för Uppsala-Gävle järnvägs
ab. och 1879—84 anställd som notarie
i Uppsala univ:s medicinska fakultet.
B. var 18S4—1910 civilrådman i
Uppsala. — B., som var en fint bildad
man med rika litterära och
språkliga intressen, är kanske mest känd
för sin övers, av Dantes "Divina
com-media", belönad med Letterstedtska
priset och utg. i tre uppl. (1905—28).
Han utgav dessutom 1914 "Om olika

Johan Bring.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:29:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/1/0521.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free