Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Bring, Sven - 7. Bring, Theophil - 8. Bring, Samuel - 9. Bring, Ragnar - Brinkman, von, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bring
468
von Brinkman
slags öfversättning af Dantes Divina
Commedia". — B. hyste ett levande
intresse för musik och var vid
sekelskiftet den sammanhållande kraften
i Uppsalas musikliv. Han överförde
även texterna till tre av Mozarts
operor till svenska. B:s sista verk,
"Svenskt ordförråd, ordnat i
begreppsklasser" (1930), utgavs med
understöd av Sv. akad. och
Längmans-ka fonden. — Gift 1876 med Lydia
Maria Widman. G. A.
7. Bring, Johan Magnus Fredrik
Theophil, präst, f. 1 jan. 1863 i
Stockholm, † 13 nov. 1925 i
Linköping. Son till B. 5. — B. avlade
mogenlietsex. i Stockholm 1880, blev fil.
kand. i Uppsala 1884, avlade
dimis-sionsex. 1886 ocli prästvigdes 1887.
Efter flera prästerliga förordnanden
blev B. komminister i Sala 1893 och
stannade där till 1902, då lian
förordnades till assistent vid teologiska
fakulteten i Uppsala, där lian från
1907 även tjänstgjorde som
domkyrkoadjunkt. Han utnämndes 1911 till
domprost i Linköping och blev 1917
teol. dr i Uppsala. — Som assistent
vid teologiska fakulteten i Uppsala
handledde B. flera årg. blivande
präster i deras liomiletiska och
kateke-tiska övningar. Han lärde dem
predika klart och på ett för samtidens
människor begripligt språk. Som
präst gjorde han sig känd och aktad
för gedigna egenskaper. Han
anlitades i många förtroendeuppdrag i
kyrkliga och kommunala styr. och
nämnder. Särskilt intresserad var lian
av de unga och kyrkans arbete bland
dem. Han var ordf. i Linköpings stifts
ungdomsförb. 1911—25. Vid
Linköpings stifts prästmöte 1920 var han
preses ocli framlade därvid en mycket
uppmärksammad avhandl. om
konfirmandundervisningen. Vidare var han
en verksam led. av kommittén för
revision av Sv. kyrkans evangeliebok
Samuel Bring.
1919—20. Förutom sin
prästmötes-avhandl. utgav B. ett flertal smärre
skrifter och predikosamlingar.
Därjämte redigerade han 1905—10 Sv.
kyrkotidn. —- Gift 1889 med Kerstin
Edling. E. B—n.
8. Bring, Samuel Ebbe,
historiker, biblioteksman, f. 25 sept. 1879 i
Vinslövs skn, Kristianst. län.
Föräldrar: kronolänsmannen Ebbe Lars B.
och Clara Dorotea Bergman. Brorson
till B. 4 och B. 5. — B. blev student
i Kristianstad 1898, fil. kand. 1901,
fil. lic. 1908 och fiL dr 1912, allt i
Lund. Efter att bl. a. ha tjänstgjort
som e. o. amanuens vid Lunds
univ.-bibl. 1902—08, vid univ:s konstmus.
1903—07 och vid K. bibi. 1908—09
utnämndes han till andre
bibliotekarie vid K. bibi. 1909 och blev 1914
förste bibliotekarie vid Uppsala
univ.-bibl. Som sådan har han förestått
den utländska bokavd., där han
handlagt inköpsfrågor och haft att
rekonstruera och utveckla bibl:s
utländska bytesförbindelser. Han har
dessutom varit mycket produktiv som
förf. på det historiska,
ekonomiskt-historiska och bibliografiska området.
Karl Xll-forskningen har han riktat
med ett stort antal smärre
undersökningar och aktpublikationer,
varjämte han varit utgivare av det stora
verket "Karl XII. Till 200-årsdagen av
hans död" (1918). Han har vidare
redigerat minnesskrifterna "Magnus
Stenbock" (1910) och "Christopher
Polhem" (1911), den senare med
biografi över Polhem av utgivaren.
Sveriges kanalhistoria liar han skildrat
i "Trollhätte kanals historia till
1844" (1911, drsavhandl.) med dess
fortsättning "Trollhätte kanal 1844
—1904" (1916); bägge ingå i det av
B. redigerade verket "Trollhättan,
dess kanal- ocli kraftverk" (1911—
16). Han har delvis författat "Göta
kanals historia" (1922—30), vilket
redigerats av honom, och
"Södertälje kanals historia till år 1819"
(1924). Värdefulla bidrag till
Sveriges inre historia har han även gett
i flera historiker över olika
institutioner, bl. a. "Uppsala läns kungl,
hushållningssällskap 1815—1915" (1
-—2, 1915—16), och industrier, bl. a.
"Bidrag till Stockholms bryggeriers
historia" (1—4, 1930—39). Bland B:s
bibliografiska arbeten må särskilt
framhållas "Karl XII: s-bibliografi
för åren 1901—1910" (i Karolinska
förb:s årsbok 1911). Han ombesörjde
vidare den sv. uppl. (1—2, 1924—31)
av Svend Dahls "Bibliotekshandbok",
i mycket ett självständigt verk, vars
bibliografiska partier äro särskilt
rikhaltiga. På initiativ av Sven
Tunberg har B. utarbetat en
"Bibliogra-fisk handbok till Sveriges historia"
(1934), i första hand avsedd att
användas vid undervisningen i historia
vid univ. och högskolor. Handboken
är icke blott bibliografisk utan även
kritiskt resonerande. I arbetet "C. G.
Warmholtz’ och Louis de Geers
bibliotek på Christineholm" (1941) har
B. lämnat en utförlig redogörelse för
den förstnämndes "Bibliotheca
histo-rica Sveo-Gothica". Tills, med Sven
Tunberg har B. redigerat Norstedts
världshistoria (1926—37). — Gift
1910 med Märta Leijonmarck. G. U.
9. Bring, Anders Ebbe Ragnar,
teolog, f. 10 juli 1895 i Skara.
Föräldrar: konsistorienotarien Gustaf B.
och Hilma Olbers. Sonson till B. 3.
— B. blev fil. kand. i Uppsala 1917,
teol. kand. i Lund 1923, teol. lic.
1926, förordnades till docent i
systematisk teologi 1929 och promoverades
till teol. dr i Lund 1930. År 1929
kallades han att uppehålla professuren
i systematisk teologi vid Åbo akad.
(ord. prof. 1933). Till prof. i
systematisk teologi i Lund utnämndes han
1934. — I den teologiska förnyelse,
som särskilt haft sitt ursprung i den
lundensiska fakulteten, har B. tagit
verksam del. Han har fullföljt och
självständigt utformat G. Auléns och
A. Nygrens teologiska intentioner.
Bland hans skrifter må nämnas
"Dualismen hos Luther" (1929), "Den
svenska lutherforskningen under de
sista tre decennierna i dess samband
med den systematiska teologien"
(1931), "Förhållandet mellan tro och
gärningar inom luthersk teologi"
(1933), "Till frågan om den
systematiska teologiens uppgift"
(1933),"Teologi och religion" (1937) och "Wie
ist nicht-metaphysische Philosophie
möglich?" (i Humanist,
vet.-samfun1-dets årsberätt. 1939—40). Sedan 1937
har B. varit redaktör för Sv.
teologisk kvartalskrift. — Gift 1930 med
fil. mag. Ella Herner. D. L.
Brinkman, von, ätt, enligt
traditionen härstammande från
Österrike. Ättens äldste med visshet kände
stamfar, den i Ostfriesland födde
majoren i tysk kejserlig tjänst Anton
Henrik von B., blev farfar till Anton
Henrik von B. (f. 1690, † 1745), som
var page lios hertigen av
Holstein-Gottorp, 1712 gick i sv. tjänst och
slutl. var hovkvartermästare med
majors titel. En äldre son till honom,
sekr. Hans Gustaf von B. (f. 1728, †
1816), blev far till diplomaten Carl
Gustaf von B. (se nedan), som 1808
adlades och 1835 upphöjdes i
friherr-ligt stånd enligt 37 § E. F. Med
honom utdog ätten von B. — En yngre
son till majoren Anton Henrik von B.,
liovjunkaren Edvard Henrik von B.
(f. 1736, † 1773), blev far till
politikern, landshövdingen i Blek. län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
