Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brock, Fritz - Brocman, se Broocman - Brodén, Johan Ivar - Brodén, Torsten - Broder Svensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brocman
472
Broder Svensson
Fritz Broek.
rätt (i Lund, Göteborg och Uppsala),
var dir. för Högre sv.
handelsläroverket i Helsingfors 1918—19 och
prof. i nationalekonomi och
finansrätt vid Uppsala univ. 1921—42. —
I sin drsavhandl. "Om den
ekonomiska fördelningen och kriserna"
(1909) har B. uppställt en
skarpsinnig teori om konjunkturväxlingarnas
förutsättningar och förlopp. Av
intresse äro även B:s avhandl. om
Sveriges tull- och skattepolitik, "Om
tullarna samt om den lämpligaste
metoden för vår sockerbeskattning" (1917),
"Till frågan om inkomstbeskattning
av skog" (1917) oeh "Våra tullar och
vårt näringsliv" (1925). Han har ägnat
ingående undersökningar åt
nykterhetsproblemet, var 1914 sakkunnigt
biträde åt nykterhetskommittén och
1920 åt kommittén ang. sulfitspritens
användande till förtäring. År 1916
utarbetade han för
nykterhetskommittén en uppmärksammad utredning,
"Den nationalekonomiska betydelsen
av allmänt rusdrycksförbud". I sina
övriga skrifter har B. behandlat bl. a.
prisbildningen, löneteorier,
socialiseringsproblem samt världsekonomiska
frågor, ss. "Till det tyska
skadeståndsproblemet" (1929) och "Världskrisen
och vi" (1932). — Gift 1940 med
Ingrid Marit Öhman.
Brocman, se Broocman.
Brodén, Johan Ivar,
lärare,läroboksförfattare, journalist, f. 2 juli 1820
i Fellingsbro skn, Örebro län, f 3 maj
1877 i Örebro. Föräldrar:
kontraktsprosten Johan B. och Beata Helena
Esseliws. — B. blev student i Uppsala
1839, fil. kand. 1846, fil. mag. 1848,
var vik. lektor i filosofi vid
elementarläroverket i Västerås samt kollega
därstädes 1850—58 och lektor i
modersmålet och filosofi vid Karolinska
läroverket i Örebro från 1859. — B.
blev mest känd som förf. av
läroböcker, vilka vittna om pedagogisk er-
farenhet och insikt. I filosofi utgav
han, själv liegelian, läroboken
"Ledtråd vid föreläsningar i psychologien"
(1866). Bland hans läroböcker i
modersmålet, blygsamma föregångare
till D. A. Sundéns, märkas
"Förberedande kurs i allmän grammatik"
(1855), omarb. uppl. under titeln
"Svensk språklära för
elementar-läroverken" (1868), samt "Regler och
öfningar i svenska språkets
rättskrifning efter Svenska akademiens
ordlista" (1875). På det journalistiska
området gjorde B. en värdefull insats,
som anses ha bidragit till att lyfta
den sv. landsortspressen till en högre
ståndpunkt. I veckobladet
Westman-lands läns tidn., där han från 1854
var medarb. och 1857—59 ansvarig
utgivare, sökte han realisera sin åsikt,
att landsortspressens uppgift, utom
nyhetsspridning och diskussion av
lokala angelägenheter, var att ge
information i allm. frågor och vägledning
för deras bedömande. Han intog i sin
tidn. en liberal, frihandelsvänlig
hållning, krävde konstitutionellt
styrelsesätt samt under Krimkriget Sveriges
anslutning till västmakterna, medan
han klandrade "den närvarande
re-gentättens politik", som han
misstänkte vara ryssvänlig. — Gift 1) 1855
med Rosa Amalia Berghult, f 1861;
2) 1863 med Karin Tegnér. N. B.
Brodén, Torsten, matematiker,
f. 16 dec. 1S57 i Skara, † 6 juli 1931 i
Lund. Föräldrar: kyrkoherden Carl
Johan B. och Carolina Maria
Gallan-der. — Efter mogenhetsex. i Skara 1877
blev B. fil. kand. 1881 samt fil. lic., fil.
dr och docent i matematik 1886 och
amanuens i detta ämne 1888—99, allt
vid Lunds univ. Han var lektor i
matematik och fysik i Hälsingborg 1904
—06 och prof. i matematik vid Lunds
univ. 1906—22. — B:s vetenskapliga
verksamhet, som kännetecknades av
ovanlig skarpblick, omfattade ett
mycket vidsträckt område. Det fanns
Johan Ivar Brodén.
Torsten Brodén.
knappast någon gren av matematiken,
där han ej företog självständiga
undersökningar. Han behandlade vissa
egenskaper hos rotationsytor
(gradual-avhandl.) samt utgav arbeten rörande
teorin för transformation av
elliptiska funktioner, Abelska integraler
och deras användning på geometriska
frågor, de lineära
differentialekvationernas och de automorfa
funktionernas teori, sannolikhetskalkyl m. m.
över de matematiska grundbegreppen
sökte B. få klarhet och utgav bl. a.
"Om geometriens principer" (1890).
Han byggde vidare på Cantors
undersökningar inom mängdläran och
studerade i anslutning därtill teorin för
de reella funktionerna samt utgav
matematiskt-filosofiska arbeten ss.
"Om begreppens dialektiska
upprinnelse. Logisk-matematiska
prolego-mena" (1915) och "Eine realistische
Grundlegung der Mathemathik"
(1924). I serien "Det nittonde
århundradet" skildrade B. (1922)
matematikens och mekanikens utveckling
under det förra seklet. — Gift 1896 med
Fanny Kallenberg. S. L.
Broder Svensson, riddare, † 1436.
B. tillhörde en släkt, som inflyttade till
Sverige från Halland i början av
1400-talet. —• B. var befälhavare över sv.
kapare i det krig, som Erik av
Pommern förde mot hanseaterna. Han blev
tillfångatagen och förd till Lybeck
1432. Sedan han blivit fri, återkom
lian till Sverige och anslöt sig till
Engelbrekt. Han omtalas som riksråd
1434 och som befälhavare under
belägringen av Varberg 1436. Efter
Engelbrekts död kom han i konflikt
med Karl Knutsson. Denne uteslöt
honom vid fördelningen av kronans
förläningar och lät avrätta honom,
sedan lian på herredagen i
Söderköping hösten 1436 väckt Karl
Knutssons misstänksamhet genom ett
hotfullt uppträdande. T. D.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
