Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brodin, Olof - Brodinus, Johannes - Brodzenius, Laurentius - Brogren, släkt - 1. Brogren, Erik - 2. Brogren, Gertrud Almqvist-, författarinna, se Almqvist-Brogren - Broling, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brodin
473
Broling
Brodin, Olof August,
skeppsbyggmästare, skeppsredare, f. 12 aug. 1840
i Gävle, † 31 jan. 1911 därstädes.
Föräldrar: sjökaptenen Olof B. och
Katarina Kristina Norman. — B. fick
sin första utbildning hos fadern, sedan
1849 etablerad ss. egen
skeppsbyggmästare på Fiskarevarvet, s. om Gavleån.
B. avlade ex. vid Karlskrona
skeppsbyggeriet. och övertog faderns varv
efter dennes död 1867. Medan så gott
som alla andra skeppsvarv i Gävle
under 1800-talets andra hälft måste
upphöra med sin verksamhet till följd
av svåra förhållanden inom
skeppsbyggnadsindustrin (för höga tullar
på skeppsbyggnadsmateriel m. m.),
lyckades B. oavbrutet upprätthålla
rörelsen till 1909, då den på grund av
storstrejken måste nedläggas; omkr.
200 fartyg av olika slag byggdes på
varvet. Vid sidan av skeppsbyggeriet
innehade B. ett ansenligt skeppsrederi,
vars verksamhet omfattade även
fraktfart på Sydamerika. År 1908 stiftade
han Sveriges redarefören. B. var
stadsfullmäktig i Gävle 1871—1907 och
led. av, sedermera ordf. i handels- och
sjöfartsnämnden där 1873—1910. Ss.
led. av Andra K. 1887—93 och 1897—
1905 stred han ivrigt mot
importtullarna. — Gift 1868 med Axeline
Bernhardina Cecilia Hjertstedt.
Brodi’nus, Johannes, biskop,
f. 18 juni 1619 i Bro skn, Uppsala län,
† 8 nov. 1680 i Västerås. Föräldrar:
kyrkoherden Petrus Nicolai B. och
Sara Jonsdotter. — B. gick i skola i
Stockholm och Strängnäs ocli blev
student i Uppsala 1636, där ban
blev fil. mag. 1647 och teol. dr 1675.
Efter prästvigning 1647 studerade
han i Tyskland, Frankrike och
Holland till 1651. Följ. år blev han
hovpredikant och åtföljde som sådan
Karl X Gustav på det polska fälttåget
1656. Sin svåraste uppgift mottog lian
1657, då han utnämndes till
superintendent på Gotland, som 1645 för-
enats med Sverige. B. skulle på denna
post leda försvenskningen av ön och
införde, mött av misstro och motstånd
från prästerskapet, den sv.
domkapitelsformen, arbetade för höjande av
folkundervisningen och förbättrande
av skolan i Visby samt för
prästerskapets utbildning vid sv. skolor och
univ. År 1665 förflyttades han till
kyrkoherdebefattningen i Lärbro skn
på Gotland. Under danska kriget togs
han till fånga 1676 och fördes med
sin familj till Köpenhamn, där han
vistades ett år. År 1677 blev han
biskop i Västerås. — Gift 1) 1658 med
Elisabet Emporagrius, † 1662; 2) 1663
med Gertrud Leijel, † 1674; 3) 1676
med Anna Schultin. T. D.
Brodzenius, Laurentius,
godsförvaltare i Finland, f. omkr. 1660,
† efter dec. 1728 på Karlstens
fästning, Marstrand. Föräldrar (trol.):
kollegan vid Helsingfors trivialskola
Martinus Matthiæ B. och Johanna ...
—- B. blev student vid Åbo akad.
1684, där han läste juridik,
anställdes 1700 vid armén och blev
fält-auditör 1701. Från detta år till
1709 förvaltade B. gods i Kexholms
län åt fältmarskalken friherre Bengt
Horns änka Margareta Bielke. Av
intresse för den sv. historien blev B.,
sedan han 1709 begivit sig till
Stockholm på grund av fordringar på
kronan. Dessa hade uppkommit i
samband med krigshändelserna i Finland,
vilka gjorde honom utfattig. Efter
att en kort tid 1722 ha arbetat åt
generallöjtnanten greve Gustaf Fredrik
Lewenhaupt rekommenderades B. av
denne hos kungen, som behövde honom
för sina politiska strävanden. B.
uppträdde vid 1723 års riksdag som
hemlig rådgivare åt de rojalistiska
bönderna. Hans verksamhet upptäcktes
av de övriga ständerna, som voro
förbittrade över bondeståndets
kungavänlighet. De tillsatte en kommission,
som dömde B. och en medhjälpare ss.
uppviglare av allmogen och "riksens
förrädare" att mista liv, ära och gods.
De ofrälse stånden nedsatte straffet
till vatten och bröd i fjorton dagar
och fängelse på "behaglig tid", d. v. s.
utan tidsbegränsning. B. dog i
fängelset efter några år. — Gift 1701
med Brita Elisabet Custor (eller
Koster). T. D.
Brogren, släkt, härstammande från
Långbro i Horns skn i Östergötland,
varav namnet är taget. Den äldste
kände stamfadern, inspektorn på
Duseborg i Gammalkils skn i
östergöt-land, riksdagsmannen och
statsrevisorn Jacob Månsson B. (f. 1746, †
1816), blev far till överstelöjtnanten
Jonas B. (f. 1780, † 1859). Dennes
yngste son, kyrkoherden i Bankekinds
skn i Östergötland Jon Wilhelm B.
Johannes Brodinus. Målning (detalj) av
okänd konstnär 1672 (Västerås högre
allmänna läroverk).
(f. 1829, † 1911), blev far till lvrikern
Erik B. (B. 1), gift med förf.
Gertrud Almqvist-B. (B. 2).
1. Brogren, Per Axel E rilc,
publicist, lyriker, f. 28 juni 1871 i
Stjärn-orps skn, östergötl. län, † 25 dec. 1932
i Göteborg. Föräldrar: kyrkoherden
Jön Wilhelm B. och Louise Petersson.
— B. blev student i Uppsala 1889, fil.
kand. 1893, studerade konsthistoria i
Berlin, Dresden och München 1897
samt katolsk teologi vid
prästseminariet i Eiclistätt och vid univ. i
München 1899—1900. Från 1904 var han
verksam som medarb. i olika tidn. och
tidskr., slutl. från 1921 i Göteborgs
morgonpost. — En inre kris förde B.
i slutet av 1890-talet till katolicismen,
och hans första diktsamling, "En
ynglingasaga" (1901), skildrar förf:s
egen utveckling från ungdomstidens
skepticism till katolsk religiositet.
Bland B:s senare lyriska arbeten
märkas "Medusa" (1902),
"Psalmernas bok" (1910), "Landet" (1911),
"Psyke" (1912) och "Mandom" (1915).
B. framträdde även som dramatiker
med "I dödens skugga" (1902) och
"Natten, nutida moralitet" (1920). B: s
produktion avspeglar både en
oavbruten andlig kamp och en allt fastare
förankring i den katolska
trosöverty-gelsen. -— Gift 1) 1901 med Karin
Rezelius, † 1916; 2) 1917 med förf.
Gertrud Johanna Almqvist (B. 2).
2. Brogren, Gertrud
Almqvist-, författarinna, se
Almqvist-Brogren.
Broling, släkt, härstammande från
rådmannen i Örebro Erie B., far till
kyrkoherden i Edsberg Johan B. (f.
1671, † 1747). Dennes yngste son,
kronofogden i Väster-Närke Gustaf
B. (f. 1720, † 1790), blev far till a)
kronofogden i Leke ocli Karlskoga
Nils Christian B. (f. 1754, † 1827),
Olof Brodin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
