Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Broocman, Reinerus - 2. Brocman, Nils Reinhold - 3. Broocman, Carl Ulric - Broomé, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Broocman
480
Broomé
Reinerus Broocman. Målning (detalj) av J.
Stålbom 1744 (Hedvigs kyrka, Norrköping).
1704 pastoratet i Lais men tillträdde
trol. icke befattningen utan blev ånyo
fältpredikant. Sedan ryssarna erövrat
östersjöprovinserna, flydde B. 1711
till Stockholm, blev genom Arvid
Horns försorg adjunkt i Hedvigs
tyska förs. i Norrköping 1712 och
kyrkoherde därstädes s. å. Han
utnämndes till prost 1723. — B. erhöll
1719 privilegium att utge en sv. uppl.
av Christian Scrivers berömda verk
"Der Seelenschatz" och grundade 1723
ett eget tryckeri för att påskynda
verkets utgivning. Tack vare B:s
betydande merkantila förmåga kunde
utgivningen av "Siäle-skatt" lyckligt
föras i hamn; bl. a. skaffade lian sig
i många städer en i det närmaste
modern försäljningsorganisation. B.
utgav sedermera en lång rad betydande,
liuvudsakl. teologiska men även
filosofiska och nationalekonomiska
arbeten, däribland många övers. Bland
B:s egna arbeten märkas främst "En
fulständig swensk hus-hålds-bok" (1
—2, 1736—39), som behandlar
lanthushållningen med binäringar och
hemmasysslor, samt vidare
"Kokkonsten och åtskillige likörers
tillredande", huskurer och medicinska råd
m. m. Bokens andra del, "Then
swen-ska lius-hålds-bokens andre del, om
jern-värck, jagt, och foglafänge,
mäl-tande, bryggande, bakande ...",
utgavs efter B:s död på grundval av
hans materialsamling. — Gift 1701
med Anna Katarina Goldhan.
2. Brocman, Nils Reinhold,
fornforskare, f. 1 nov. 1731 i
Norrköping, † 21 maj 1770 i Stockholm.
Föräldrar: tobaksfabrikören Adam
Reinhold Broocman och Christina
Corylan-der. — B. blev student i Uppsala 1743
och i Lund 1745 samt fil. mag. 1751.
Ären 1753—54 medföljde han den
danske historikern Langebek på dennes
resor i Sverige och östersjöprovinser-
na. Intryck från Langebek och den sv.
historikern S. Lagerbring bidrogo till
att B:s intressen inriktades på äldre
sv. historia och närliggande områden.
B. blev docent i sv. och romersk rätt
vid Lunds univ. 1758, kanslist i
Antikvitetsarkivet 1760, assessor i K. bibi.
och Antikvitetsarkivet samt
transla-tor i de gamla nordiska språken 1763.
— Bland B:s tryckta arbeten märkes
"Sagan om IngwarWidtfarne och hans
son Swen, från gamla isländskan
öfwersatt, och undersökning om wåre
runstenars ålder, i anledning af
samma saga, samt företal om sagans
trovärdighet, hwaruti de förr hos oss
utgifna sagors wärde tillika
stadfästes" (1762). Under flera resor i
Sverige utforskade B. fornlämningar av
olika slag. En produkt av dessa
undersökningar var "Berättelse om
Norrköpings ålder och åtskilliga öden",
som först publicerades i Norrköpings
wekotidn. 1758—60. — Ogift. T. D.
3. Broocman, Carl Ulric,
pedagog, f. 1 mars 1783 i Gävle, † 11 mars
1812 i Stockholm. Föräldrar:
assessorn Fredric Ulric B. och Margareta
Katarina Bahde. — B. blev student
1799, fil. kand. 1803 och fil. mag. s. å.,
allt i Uppsala, samt företog en
studieresa till utlandet 1804—05. Han
utnämndes till vik. rektor vid Tyska
na-tionallyceum i Stockholm 1806, blev
subrektor där 1809 och konrektor
1811. B. var även led. av
uppfost-ringskommittén 1812. Han erhöll 1811
Lundbladska priset av Sv. akad.
-—-Redan under sin univ.-tid ägnade sig
B. åt pedagogiska studier, och under
sin långa utrikesresa studerade han
ingående de pedagogiska
reformrörelserna i Tyskland och Schweiz samt
besökte A. II. Niemeyer i Halle och
Pestalozzi i Yverdon. Efter
hemkomsten publicerade han "Berättelse om
Tysklands undervisningsverk" (1—2,
1807—08), som varit av betydelse för
den pedagogiska utvecklingen i vårt
land. På många sätt sökte B.
förbättra och reformera det sv.
skolväsendet. I detta syfte utgav han 1810
■—-12 vår första pedagogiska tidskr.,
"Magasin för föräldrar och lärare",
vars innehåll spänner över
undervisningsväsendets alla områden. B:s
många utländska korrespondenter
förmedlade där kunskap om den
pedagogiska utvecklingen utomlands, och
tidningens läsare uppmanades att
insända redogörelser för
skolförhållandena i olika delar av Sverige, för att
på det viset förutsättningarna för en
skolreform skulle kunna klarläggas.
I utförliga artiklar behandlade B.
lärarnas löneförhållanden, skolans
administrativa problem, allm.
undervisningsmetodik m. m. B. var starkt
influerad av Pestalozzis idéer. Bl. a.
betonade lian ständigt, att
undervisningen borde vara avpassad efter
barnens utvecklingsnivå, och han
rekommenderade livligt gemensam
klassundervisning med den "diskursiva
eller samtalande metoden", som
ställde större krav på läraren. Han ivrade
för, att modersmålet skulle erhålla
större plats på undervisningsplanen,
likaså naturkunnighet, och förordade
införandet av gymnastikundervisning
i skolorna. B. blev strax före sin död
led. av 1812 års
uppfostringskom-mitté. Till hans reformförslag hörde
bl. a. inrättandet av s. k.
"barnaskolor" överallt i riket. Det största
intresset ägnade han dock läroverken,
vilkas på prästutbildningen ensidigt
inriktade organisation lian ville
reformera genom inrättande av en
fyr-klassig borgarskola och ett
fyrklas-sigt gymnasium med
humanistiskt-klassisk inriktning. B. framhöll även
värdet av ett "uppfostringskollegium"
som överstyr, för skolor och univ. —
Ogift. T. D.
Broomé. Släktens förste kände
medl. var kemisten Thomas Brom,
som på 1600-talet inkom från
England till Skåne, var verksam vid de
skånska salpetersjuderierna och
bosatt på Snäckestad i Vånga skn,
Kristianst. län. Från hans son,
rådmannen i Kristianstad Michael B.
(† 1728), härstammar den ännu
fortlevande släktgrenen. Michael B:s
ättling i tredje led, klockaren i Tranås
i Kristianst. län Hans B. († 1809),
hade sonsonssonen nykterhetsmannen
Gustaf B. (B. 2). Michael B:s ättling
i fjärde led, kyrkoherden i V.
Sal-lerup, Lunds stift, prosten Gustaf B.
(f. 1786, † 1865), blev far till prof.
i stats- och processrätt vid Lunds
univ. Gustaf B. (f. 1824, † 1894) och
väg- och vattenbyggnadsingenjören
Ludvig B. (B. 1). Söner till prof.
Nils Reinhold Brocman. Lavering (detalj)
av okänd konstnär 1763 (Kungliga
biblioteket).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
