Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Broomé, Emilia - Broström, Tage - Broström, släkt - 1. Broström, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bäckström
482
Bäckström
Emilia Broomé.
samskolan 1898—1904, kunde hon
pä ett vidare fält bedriva sin
socialpedagogiska verksamhet. Hennes
livsverk omfattar tre områden:
fredssaken, det sociala reformarbetet och
politiken. — Våren 1807 utsände B.
det upprop "Till Sveriges kvinnor",
som ledde till bildandet av Sveriges
kvinnliga fredsfören., vars ordf. hon
var under hela dess tillvaro (1898—
1911). På den första Haagkongressen
(1899) överlämnades en fredsadress,
till vilken Sveriges kvinnliga
fredsfören. tagit initiativet. B. deltog i
förarbetet till femtonde internat,
fredskongressen i Stockholm 1910 och
verkade inom Sv. fredsförb. ss. led. av
dess styr. och verkst. utskott 1911—18.
— Anledningen till B:s deltagande i
det politiska livet var den kvinnliga
rösträttsrörelsen, i vilken hon
medverkade bl. a. som ordf. i Fören. för
kvinnans politiska rösträtt i
Stockholm 1902—06. Varm anhängare av
liberalismen gjorde B. en betydelsefull
insats i det liberala partiarbetet. Åren
1911—12 och 1920—24 tog hon som
led. av centralstyr. för Stockholms
frisinnade valmansfören. aktiv del i
politiska avgöranden ävensom i
agitations- och upplysningsarbetet. När
1914 Fören. frisinnade kvinnor
bildades, blev B. dess första ordf. (1914
—20) men utträdde 1923 ur fören :s
ledning och ställde sin förmåga i
det nybildade Sveriges liberala partis
tjänst. Från 1923 var hon v. ordf.
och led. av dess verkst. utskott. —
B:s sociala verksamhet var till stor
del knuten till Centralförb. för
socialt arbete (C. S. A.), där hon var
byråföreståndarinna till 1914. Som
sådan gjorde lion djupgående
utredningar på olika sociala
arbetsområden och gav råd vid organiserandet av
sociala företag, ss. kommunal
arbetsförmedling, ungdomsklubbar,
koloniträdgårdar och barnkrubbor. Hon tog
verksam del i uppläggningen av C. S.
A:s föreläsningsserier och startandet
av dess rättshjälpsanstalt. — För
sina socialpolitiska intressen fick B.
verka även som medl. av Stockholms
stadsfullmäktige 1911—24. Bl. a.
arbetade hon för bättre
bostadsförhållanden för självförsörjande kvinnor
och barnrika familjer och för
lättnader i de mindre bemedlades
levnadsvillkor. Då kommunala yrkesskolor av
s. k. endagstyp upprättades i
Stockholm (1912), yrkade B., att även
flickor skulle undervisas där, och
1913 tillkom, mycket tack vare B:s
energi, den första sexdagarsskolan.
Som medl. av Stockholms
folkskoledirektion 1912—17 och Lärlings- och
yrkesskolestyr. från 1912 intresserade
sig B. särskilt för ungdomens
yrkesval. Åren 1914—22 var hon led. av
Statens arbetslöshetskommission, där
hon tog del i åtgärderna mot
massavskedandet efter krigsutbrottet och i
organiserandet av kurser för
arbetslösa. B. var den första sv. kvinna, som
deltagit i lagstiftningsarbete. Som
led. av lagberedningen 1914—18
medverkade hon i utformandet av den
nya giftermålsbalken, som antogs
1920. Hon var också medl. i den
skandinaviska familj
erättskommissio-nen. Som ordf. i de sakkunnige för
kvinnors tillträde till statstjänst 1919
—23 och led. i 1921 års lönekommitté
försvarade hon principen om lika
behörighet och lika lön för man och
kvinna. — Mer än någon sv. kvinna
dittills kom B. att delta i det politiska
livet. Hon vann sympati och
förståelse för sina mål genom det klara
förstånd och den varmhjärtade
handlingskraft, som präglade hennes
insats i samhällsarbetet. Hon erhöll
1916 medaljen Illis quorum av
åttonde storleken. — Gift 1891 med
civilingenjören Erie Ludvig Broomé, bror
till B. 3. — Litt.: S. Björklund, "E.
B." (1929). G. A.
Tage Broström.
Broström, Tage Hug o, violinist,
f. 30 okt. 1903 i Göteborg. Föräldrar:
musikfanjunkaren Adolf Fredrik B.
och Maria Josefina Hultén. — B.
studerade violin för S. Dabrovvsky 1910
—15, K. Kadraba 1915—18 och M.
Press 1920—21 samt i Dresden för
F. Schneider och J. Dahmen 1922—
24. Åren 1925—36 var han förste
violinist och 1936—40 konsertmästare i
violastämman i Göteborgs
orkester-förena orkester, varefter han 1940
—41 var soloaltviolinist och från 1941
är andre konsertmästare i
violinstämman vid Konsertfören: s i Stockholm
orkester. Han var medl. av
Göteborgskvartetten 1936—40 och tillhör
Garagulykvartetten i Stockholm
sedan 194Ö. — B., som bl. a. framträtt
som solist i ett antal moderna sv. och
utländska violaverk, tillhör genom
sin tekniska skicklighet och
övertygande musikalitet eliten av nutidens
sv. violinister. — Gift 1929 med
Britta Elisabet Aurell. P. L.
Broström. Släkten härstammar
från bonden Ingvald, som i slutet av
1600-talet levde i Visnums-Kils skn,
Värml. län. Hans sonsons son Lars,
hamnfogde i Kristinehamn (f. 1767, †
1S41), antog namnet B. efter släktens
hemman Brobyn i Visnums-Kils skn.
Söner till denne voro våginspektoren
i Kristinehamn Lars Magnus B. (f.
1807, † 1892) och skeppsredaren
Axel B. (B. 1), far till
skeppsredaren Dan B. (B. 2).
1. Broström, Axel Ludvig,
skeppsredare, f. 21 maj 1838 i
Kristinehamn, † 21 sept. 1905 i Göteborg.
Föräldrar: hamnfogden Lars
Ing-valdsson B. och Maria Elisabet
Jansdotter. — Ss. faktor hos en
kristinehamnsfirma gjorde B. sig förtrogen
med vänerfraktfarten och inköpte 1865
en aderton lästers galeas samt två år
senare en litet större seglare, på vilken
han som kapten trafikerade Vänern
Axel Broström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
