Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Broström, Dan - Browaldh, Ernfrid - Browallius, Johan - 1. Browallius, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Browaldh
484
Browallius
Ernfrid Browaldh.
var en av stiftarna av Sveriges allm.
sjöfartsfören. 1902. — Gift 1906 med
Anna Ida (Ann-Ida) Sophie Mark. —
Litt.: "D. B. 1870—1 febr. 1920"
(Göteborgs sjöfartsmus. 1920); K. Falk,
"Märkesmän inom vårt ekonomiska
liv" (1929).
Browaldh, Knut Ernfrid,
bankman, f. 20 febr. 1889 i Sevalla skn,
Västmanl. län. Föräldrar:
ombudsmannen Jan-Erik Pettersson och
Maria Thulin. — B. avlade studentex. i
Västerås 1908 och blev jur. kand.
i Uppsala 1912 samt började egen
advokatverksamhet i Västerås 1915
och skaffade sig stort anseende som
affärsjurist. År 1918 blev han
ombudsman vid ab. Sv. handelsbankens
kontor i Västerås, där lian stannade
till 1923, då han kallades till verkst.
dir_i Finansab. i Stockholm. År 1926
utnämndes han till dir. vid ab. Sv.
handelsbankens huvudkontor och blev
där v. verkst. dir. samt led. av dess
centralstyr. 1928 (suppleant sedan
1934). B. innehar flera styr.-uppdrag
inom landets större industriföretag;
han är bl. a. ordf. i ab.
Bolinder-Munktell och Munkedals ab. och led.
av styr. i Telefon ab. L. M. Ericsson
och Fagersta bruks ab. B. är även
fullmäktig i Stockholms
handelskammare. Under senare år har lian liaft
en del offentliga uppdrag; bl. a. var
han medl. av handelsdelegationen till
Moskva 1941 för utredning av de
baltiska fordringarna. Han har även
tagits i anspråk som skattesakkunnig
och led. av näringslivets
skattedelegation. — Gift 1914 med Ingrid
Gezelius. (Å. L.)
Browallius, Johan, präst,
naturvetenskapsman, politiker, f. 30 aug.
1707 i Västerås, † 25 juli 1755 i Åbo.
Föräldrar: prosten Andreas B. och
Catharina Sigtunia. — B. blev student
i Uppsala 1720, fil. mag. 1731 och
prästvigdes s. å. Vid denna tid utgav han
även en "moralisk" veckoskrift
Oskyldig mål-ro men lyckades bättre med
Den philosophiske Mercurius 1734 och
Den swenske patrioten 1735, sedan
Dalin visat vägen med Argus. Under
tiden livnärde sig B. som informator
och huspredikant. I dessa egenskaper
kom han 1732 till landshövding N.
Reuterholm i Falun, där han fick
förbindelse med Linné ocli började
intressera sig för naturvetenskaperna.
Han företog ett par studieresor i
Dalarna och Norge och utgav "Tankar
öfwer liistoriæ naturalis nytta wid
ungdomens upfostring och
underwisning" (1737) och "Tankar öfwer
naturkunnigheten" (s. å.), i vilken
sistnämnda lian i överensstämmelse med
1700-talets empirism avvisar
metafysiken och hänvisar till experimentet
samt betonar nyttosynpunkten. Dessa
skrifter gåvo B. 1737 en professur i
fysik (naturalhistoria) vid Åbo akad. B.
Johan Browallius. Målning (detalj) av M.
Capsia (Helsingfors universitet).
kan genom sina föreläsningar sägas ha
introducerat den exakta
naturvetenskapen i Linnés anda i Åbo. Ett
särskilt intresse i B: s produktion tilldrog
sig "Betänkande om
vattenminskningen, hvaruti denna läran efter den
Heliga skrift, naturens lagar och
förfaren-lieten pröfvas, samt oriktig befinnes",
som utgavs 1755 efter B:s död. F. ö.
märkas viktiga arbeten i olika grenar
av botanik, kemi (särskilt rörande
arseniken), mineralogi och
meteorologi. Särskilt bör nämnas, att B.
författade den första biografin över
Linné, "Curriculum vitæ Caroli
Lin-næi" (sv. övers, av J. Bergman 1920).
Efter B. uppkallade Linné växtsläktet
Browallia. — Med sina omfattande
naturvetenskapliga intressen förenade B.
en personlig gudsfruktan, som kom
honom att med iver förfäkta kravet pä
renlärighet. Vetenskapen och
religionen synes han med framgång lia kun-
nat förena på den wolffska filosofins
grundval. Vid sidan av sin professur
uppehöll han kyrkoherdebefattningen
i Piikkis prebendepastorat från 1739
och S:tæ Mariæ (Räntämäki)
prebendepastorat från 1744. Han blev
teol. dr i Åbo 1740, teol. prof. och
domprost i Åbo 1746, tf. biskop därstädes
1747 och biskop därstädes 1749. Som
kyrkoman tog han initiativet till
en ny finsk bibelövers. (1746) ocli
framlade ett utilitaristiskt program i
undervisningsfrågan. Han bevistade
riksdagarna 1746—47 (led. av sekreta
utskottet och bankodeputationen) och
1751—52 (led. av sekreta utskottet
och mindre sekreta deputationen) som
bemärkt hattpolitiker. På den
senare riksdagen uppträdde han som
en extrem förkämpe för
ständer-suveräniteten: "Den idéen, att
ständer kunna fela, är emot rikets
fundamentallag." Han författade mindre
sekreta deputationens betänkande
"Om irriga begrepp rörande
fundamentallagen" — en av de märkligaste
skrifterna i tidevarvets statsrätt (C.
G. Malmström) — i vilken
folksuveränitetsläran i anslutning till A.
Sidney och J. Locke utlades i
republikansk anda. B. blev led. av Vet. akad.
1740. — Gift 1738 med Elisabeth
Ehrenholm. T. D., (S. L.)
1. Browallius, Carl Axel,
skådespelare, f. 7 juni 1868 i Uppsala. —
B. fick sitt första engagemang hos
landsortsdir. I. F. Smitt 1886—87,
uppträdde därefter vid olika
ambulerande sällskap samt 1900—01 vid Sv.
teatern i Stockholm, 1901—04 vid Sv.
teatern i Helsingfors och 1904—06
vid Stora teatern i Göteborg. År 1906
engagerades B. vid Dramatiska
teatern i Stockholm, i vars ensemble han
kvarstannade till 1934, då han avgick
med pension. — Huvuddelen av B:s
skådespelarverksamhet har alltså ägt
rum vid nationalscenen, där han
varit en synnerl. använd kraft. Han har
Carl Browallius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
