Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Browallius, Carl - 2. Browallius, Irja - Bruce, Olof - Bruce, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Browallius
485
Bruce
visserl. knappast nått fram till de
stora huvudrollerna (dock kunna
nämnas t. ex. strindbergsrollerna
Lagmannen i "Advent" och Herrn i
"Oväder"), men likafullt utgjorde hans
kultiverade och tekniskt säkra konst
en utomordentligt värdefull tillgång
för nationalscenen. Karakteristiskt
för hans fina och ödmjuka
konstnärskap är hans Lörd Cecil i Bruckners
"Elisabet och England", där han
visade, vad ett artistiskt genomfört
ackompanjemang betyder både som
stöd för protagonisten och därigenom
också för den konstnärliga
helhetsverkan. Andra dylika roller äro
In-kvisitorn i Shaws "Sankta Johanna",
Knappstöparen i Ibsens "Peer Gynt",
Polonius i Sliakespeares "Hamlet"
och Pouché i Sardous "Madame
Sans-Géne". -— B. har en stark satirisk
ådra, som manifesterat sig i en serie
än maliciöst ironiska, än ettrigt
skarpa rollgestaltningar, ss. Panisse i
Pagnols "Marius", Mårten i
Strindbergs "Mäster Olof" och Mårten Kiil
i Ibsens "En folkets fiende". — Vid
spridda tillfällen har B. uppträtt även
sedan han lämnade Dramatiska
teatern. — Gift 1) 1893—1915 med
skådespelerskan Gerda Pisani; 2) 1919
med Majken Hansson. S. T.
2. Browallius, Irja Agnes,
författarinna, f. 13 okt. 1901 i Helsingfors.
Dotter till B. 1 i hans första gifte. —
Efter studentex. i Stockholm 1921
studerade B. medicin vid Karol.
inst. 1922—23, var anställd vid
Stockholms länsstyr. 1924, bedrev
målar-studier för Aron Gerle 1924 och vid
Berggren och Larssons konstskola
1925, avlade lärarinneex. vid
Dett-howska småskoleseminariet 1927,
varefter hon var verksam som
lärarinna i Glottra, Svennevad, 1927—37.
— B. har gjort en av de mest
uppmärksammade insatserna inom
modern sv. romankonst. Hon debuterade
1934 med "Vid byvägar och älgsti-
gar", som skildrar stillsamma
livsöden på Närkes landsbygd, medan
handlingen i "Josef gipsmakare"
(1935) har italienska kolonin på
Söder i Stockholm till sakkunnigt
framställd ram och "Plats på scenen"
(1936) ger en initierad skildring av
teaterns värld. Genom B:s tre stora
bonderomaner, "Synden på Skruke"
(1937), "Elida från gårdar" (1938)
och "Två slår den tredje" (1939),
löpa i olika variationer
närbesläktade motiv; de skildra, hur
oresonlig lidelse leder till brott, som lia
samvetskval och självmord i släptåg.
Den tragiska resning, som de tre
romanerna förete, bottnar i en fast
objektivitet, parad med
allmängiltighet och ödesbetonad följdriktighet i
händelseutvecklingen. Fastän B. själv
är stadsbarn, har hon lyckats göra
miljöskildring och samtalsspråk i
bonderomanerna mycket övertygande.
Humor och innerlighet äro trots den
mörkt lidelsemättade atmosfären där
dock ej B. främmande. I "Marméns"
(1940), där hon återvänt till
stadsmiljön, förekommer bl. a. en ypperlig
barnskildring, och i "Någon gång
skall det ljusna" (1941) liar hon
skildrat lantfolk, som håller ut i sinå
öden och undanskymda lotter. År 1942
utgav hon bonderomanen "Ringar på
vattnet". B:s människodiktande
fantasikraft sekunderas av väl
balanserad konstnärlig ekonomi i fråga om
komposition, dialog och beskrivning.
B. invaldes 1941 i Samfundet De nio.
— Ogift. N. B.
Bruce, Nils Olof, skolman,
ämbetsman, f. 25 okt. 1867 i Högestads
skn, Malmöh. län, † 25 aug. 1942 på
Styrsö, Göteb. län. Föräldrar:
smedsmästaren Nils Jakob B. och Maria
Paradis. — Efter folkskollärarex. i
Lund 1888 var B. 1888—1908
folkskollärare i Åkarp samt 1908—13
överlärare vid Arlövs folkskola och
föreståndare för högre folkskolan där.
Åren 1893—1909 tjänstgjorde han
tillika som lärare vid Vilans
folkhögskola. B:s stora duglighet och
arbetsförmåga i förening med hans levande
och verksamma intresse för
folkundervisningens utveckling och
nydaning förde honom snart till främsta
ledet av den moderna folkskolans
föregångsmän. Från 1909 tillhörde
han den stora
folkundervisningskommittén, vars arbete, främst under
Fridtjuv Bergs ledning, gav
betydelsefulla resultat för folkskolans
organisation och arbetsbetingelser, bl. a.
upprättandet av en för hela
folkundervisningsväsendet gemensam central
myndighet, Folkskoleöverstyr. B.
kallades att tillhöra dess första led. och
lämnade därmed den aktiva
skoltjänster Han var 1914—34 undervis-
Olof Bruce,
ningsråd, 1914—18 som led. av
Folkskoleöverstyr. och fr. o. m. 1919 som
led. av den då nyinrättade
Skolöver-styr., i vilken Folkskoleöverstyr.
uppgått. B. var slutl. 1926—34 chef för
Skolöverstyr: s folkskolavd. Hans
långvariga verksamhet inom den
centrala skoladministrationen
sammanföll med en för folkskolans
utveckling livaktig men också vansklig och
brydsam epok, vars många
arbetsuppgifter och problem av både
organisatorisk och pedagogisk art lågo B.
varmt om hjärtat; på deras lösning
utövade lian genom sin ställning
och sakkunskap stort inflytande.
Även vid sidan av tjänsten togs B.
mycket i anspråk för offentliga
uppdrag av olika slag; han tillhörde
således Malmöh. läns landsting 1910—
13, Första K. 1912—17 (ansluten till
Liberala samlingspartiet),
lärarlöne-nämnden 1912—14 och 1924 års
skolsakkunniga 1924—26. Även inom
folkskollärarkåren intog B. på sin tid
en ledande ställning. Han var 1906—
20 medl. av centralstyr. för Sveriges
allm. folkskollärarfören. ocli 1920
dess ordf. B. har utgivit "Den svenska
folkskolan och dess uppgifter" (1935),
"Det svenska
folkundervisningsväsendet 1900—1920" (1940; del 4 av
samlingsverket "Svenska folkskolans
historia"), läroböcker m. fi. skrifter. —
Gift 1897 med Hilma Nilsson. Spr.
Bruce, ätt, enligt traditionen
härstammande från den urgamla skotska
ätten B. Rådsherren Patrik B. till
Lymlyn uppgives lia varit farfars
farfar till bröderna Anders B., major i
sv. tjänst († 1644), och Robert B. (‡
1652), som 1623 inkom till Sverige
och 1630 blev överstelöjtnant vid
infanteriet. Tre sonsons söner till
majoren Anders B., bröderna Johan
Fredrik, Erik och Anders B.,
naturalisera-des 1752 som sv. adelsmän under
namnet de Bruce (se denna ätt), överste-
Irja Browallius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
