- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 1. A-B /
487

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brundin, Gunnar - Brundin, Oscar, baptistpredikant, se Broady - Brunius, släkt - 1. Brunius, Carl Georg - 2. Brunius, Axel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Brundin

487

Brunius

Carl Georg Brunius, Mälning (detalj) av C.
D. F. Grandjean (Lunds universitet).

för Sv. kyrkans missionsstyr. 1911—
14 och missionsdirektor 1914—28, v.
ordf. i Sv. missionsrådet 1917—28 och
ordf. i Nordiska missionsrådet 1924
—26 samt är sedan 1927 domprost i
Växjö. Han blev teol. hedersdr i
Uppsala 1941. B. har gjort en stor insats
i missionens tjänst. Han har
företagit vidsträckta resor, under vilka han
studerat sjömansvården och sv.
kyrkans missionsfält i Afrika och Indien.
Som ombud deltog han i internat,
missionskonferensen för Afrika i Le
Zoute 1926 och i internat,
missionsrådets konferens i Oxford 1923. B. har
deltagit i kyrkomötena 1932, 1934,
1936 och 1938 och var preses vid
Växjö stifts prästmöte 1934. Vid
sidan av det praktiska
missionsarbetet har B. varit verksam som
förf. och har utgivit en mängd
arbeten av missionshistoriskt och
mis-sionsteoretiskt innehåll, ss. "Vad
sjömansvården vill" (1910), "Under
söderns sol" (1921), "En missionerande
kyrka" (1924), "Där vägarna mötas"
(1925), "Ernst Heuman, biskop av
Tranquebar" (1926) och "Ett
evange-liskt-lutherskt samarbete och dess
frukt" (prästmötesavliandl. 1934).
Han utgav Sv. kyrkans missionstidn.
1915—28 och De våra i främmande
land 1911—28. — Gift 1899 med
Elsa Maria Nettelbladt. G. B.

Brundin, Oscar,
baptistpredikant, se Broady.

Brunius. Släkten härstammar från
den danske köpmannen Brune, vars
son Paul (f. 1709, † 1785) antog
namnet B. Han inkom till Sverige 1725
och blev stads- och tolagsbokhållare
samt vågmästare i Varberg. Dennes
son, kyrkoherden i Tanum och Lur,
prosten Gomer B. (f. 1748, † 1819),
blev stamfar för den ännu fortlevande
släktgrenen. Söner till honom voro
ekonomidir. Johannes Nicolaus B. (f.

1789, † 1868), gift med förf. Louise
Carlson (pseud. L—e, f. 1799, † 1880),
prof. Carl Georg B. (B. 1) och
provinsialläkaren på Öland August
Wilhelm B. (f. 1795, † 1867), far till
läro-boksförf. Johan Gomer Thor B. (f.
1832, † 1885). Den sistnämnde blev
far till a) publicisten Axel B. (B. 2),
b) kritikern och förf. August B. (B.
3), gift med journalisten Célie B., f.
Cleve (B. 4), och c) skådespelaren och
teaterdir. John B. (B. 5), gift med
skådespelerskan och teaterchefen
Pauline B., f. Lindstedt (B. 6).

1. Brunius, G ar l O e or g,
universitetslärare, arkitekt, konsthistoriker,
f. 23 mars 1792 i Tanums skn, Göteb.
län, † 12 nov. 1869 i Lund. Föräldrar:
prosten Gomer B. och Mariana Rodhe.
— B. blev student i Lund 1803, och
efter studier där och i Uppsala blev
han filol. kand. 1813, fil. kand. 1814
och fil. mag. s. å., allt i Lund. Ar
1815 blev han docent i grekiska vid
Lunds univ. och 1820 adjunkt i
samma ämne samt 1821 i romersk
vältalighet och poesi. B. prästvigdes 1823
och blev följ. år Tegnérs efterträdare
som prof. i grekiska. Han erhöll
avsked 1858. Han var led. av flera lärda
sällskap. ■— B. lärde sig tidigt
behärska såväl grekiska som latin och
framträdde t. o. m. som latinsk skald
med en på Eddorna byggd nordisk
gudalära "De Diis Arctois libri sex",
det längsta latinska poem, som
skrivits av en sv. förf. Han utgav även
metriska övers, från Apollonios och
Tyrtaios samt tillfällighetsdikter.
Redan under studietiden hade B.
ägnat sig åt arkeologiska
forskningar, författat en "Hällristningslära"
(otryckt) och utgivit "Nordiska
fornlemningar" (tills, med J. G.
Liljegren). Sin förnämsta insats kom han
att göra på konsthistoriens område.
Ilan fick 1833 i uppdrag att övervaka
restaureringen av Lunds domkyrka
efter en plan av prof. A. Nyström, och
sedan dess kämpade han teoretiskt
och praktiskt för de medeltida
stil-arternas återupplivande i Sverige. På
hans initiativ uppstod i Lund en
privat skola, som hade ett stort
inflytande på en yngre arkitektgeneration,
t. ex. H. Zettervall, II. J. Strömberg
m. fi., ocli han utbildade en hel skara
skickliga murarmästare och
stenhuggare. B. ledde restaureringen av ett
stort antal kyrkor, slott och andra
byggnadsverk i de sydliga
provinserna. Hans restaureringar utmärkas
av hårdhänt stilriktighet och
till-fredställa icke moderna krav. B.
försökte sig även på egen
byggnadsverksamhet i romansk och gotisk anda
och byggde bl. a. sitt ståtliga
boningshus i Lund (1840), räddningshemmet
i Stora Råby (1840), Lancasterskolan

Axel Brunius.

i Hälsingborg (1844, nu mus.) samt
flera privathus. Av bestående värde
äro de skrifter om Sveriges medeltida
konst, som han framlade efter
omfattande resor i skilda sv. landskap,
noggranna iakttagelser och flitiga
arkiv-studier. Bland dessa verk må nämnas
"Nordens äldsta metropolitankyrka
eller historisk och arkitektonisk
beskrifning om Lunds domkyrka"
(1836), "Antiqvarisk och
arkitektonisk resa genom Halland, Bohuslän,
Dalsland, Wermland och
Westergötland år 1838" (1839), "Skånes
konsthistoria för medeltiden" (1850) och
"Gotlands konsthistoria" (1—3, 1864
—66). — Gift 1829 med Maria
Charlotta Tilländer. Th. N.

2. Brunius, Karl Axel Gomer,
tidningsman, f. 11 juli 1876 i
Stockholm. Föräldrar: skolf öreståndaren
och skriftställaren Johan Gomer Tlior
B. och Kristina Matilda Bagge.
Brorsons son till B. 1. — Efter
mogenhetsex. 1893 i Karlstad studerade B. i
Uppsala, där han avlade fil. kand.-ex.
1896. Han har därefter ägnat sig åt
tidn.-mannayrket, först som medarb.
i Stockholms dagblad och från 1908
som redaktör och utgivare av Sv.
ar-betsgivarefören: s tidn. Industria. Han
har vid sidan därav utövat ett
livligt författarskap i olika tidn. och
tidskr., bl. a. i Sv. dagbladet. Tills,
med dr Karl Hildebrand utgav han
1934 arbetet "Fackföreningsrörelsen
och samhället". — Tillhörande en för
konstnärliga och litterära gåvor
bekant brödrakrets förfogar B. över en
av de bästa pennorna i modern sv.
journalistik. I fackliga och
ekonomiska frågor liar lian hävdat en
bor-gerligt-liberal grundsyn, vilken han
särskilt under senare år med
elegans och skärpa förfäktat gentemot
nyare kollektivistiska eller
korpora-tivistiska strömningar. En mindre
vanlig förtrogenhet med framför allt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:14:03 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/1/0543.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free