Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brunnerus, Martin - Brunnius, Ericus - Bruno, Arvid - Bruno, Hilma - Brunsson, Johanna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brunnius
491
Brunsson
Arvid Bruno.
utnämndes s. å. till prof. i teologi. Ss.
akademisk lärare intresserade han sig
mest för prästutbildningen. Han var
en djupt religiös personlighet, och
Jesper Svedberg uppger sig under sin
studietid ha tagit starka intryck av
honom. Mest känd är B. för sitt
uppträdande mot häxprocesserna, ehuru
hans insats därvidlag överskuggats
av Urban Hjärnes. År 1675 avgav
domkapitlet i Uppsala ett betänkande
"Om trollväsendets rannsakning",
vilket anses ha B. till sin egentlige
upphovsman. Betänkandet yrkade på
grundligare bevisning i häxerimål än
som dittills varit brukligt. Då några
av domkapitlets led. senare togo
tillbaka detta krav, avgav B. ett eget
utlåtande, där han utförligt
motiverade sin fordran på bättre bevisföring.
Att ett trolldomsväsende verkligen
existerade, ville han dock inte
förneka. — Gift 1660 med Elsa
Poppel-man. W. L.
Brunnius, E ricu s Erici,
ämbetsman, f. 25 mars 1597 på Brunna i
Stigsjö förs., Västernorrl. län, † 23
juli 1664 i Stockholm. Föräldrar:
bonden Erik Olofsson och Marta
Eriksdotter. — B. kom 1613 till
skolan i Gävle, blev student i Uppsala
1617 och vann mag.-graden där 1625.
Som informator åt Claes Hansson
Bielkenstierna följde han denne till
Holland, England och Frankrike 1632
—34, varefter han 1636 utnämndes
till prof. i historia i Uppsala. År 1645
blev lian teol. prof., och 1641 samt
1646 var han univ:s rektor. Mycket
mot sin vilja utnämndes han 1647
till superintendent i Göteborg.
Därmed blev det hans uppgift att
inlemma de f. d. dansk-norska
västkustområdena i den sv. kyrkan, vilket
skedde försiktigt och utan större
bakslag. Som stiftschef verkade han f. ö.
för bildningen, särskilt i vad som
gällde gymnasiet i Göteborg, ocli skaf-
fade denna stad dess förste
boktryckare. — Gift 1636 med Margareta
Johansdotter Lenæa. T. D.
Bruno, Johan Arvid, teolog,
pedagog, f. 30 okt. 1881 i Enköping.
Föräldrar: handlanden Alb. Jansson
och Ingeborg Enander. — Efter
mo-genhetsex. 1899 i Uppsala blev B. fil.
kand. 1906, började därefter studera
teologi och blev teol. kand. 190S, teol.
lic. 1913 och teol. dr 1933, allt vid
Uppsala univ. Åren 1913—27 var han
rektor vid Ateneum för flickor i
Stockholm och utsågs 1927 till rektor
vid Sigtunastiftelsens humanistiska
läroverk. — I sin teologiska
produktion har B. sysslat med den
gammaltestamentliga exegetiken. Bland hans
skrifter må nämnas "Gibeon" (1923),
"Der Rhythmus der
alttestament-lichen Dichtung" (1930) och "Das
hebräische Epos" (1935). Han har
även företagit en studieresa till
Palestina. Ss. pedagog har B. gjort en
betydande insats särskilt som ordf. i
centralstyr. för Flick- och
samskole-fören. 1919—27 och som rektor vid
Sigtunastiftelsens humanistiska
läroverk. — Gift 1910 med Margareta
Montgomery. D. L.
Bruno, Hilma Maria Eleonora,
skådespelerska, f. 31 jan. 1856 i
Stockholm, † 31 jan. 1928 i Helsingfors.
Föräldrar: muraren Carl Gustaf
Sehagerlund och Christina Maria
Eng-holm. — B. uppträdde 1864 i K.
teaterns balett och s. å. vid Selinders
elevteater. Hon kom 1866 till det av
E. Åbjörnson bildade barnsällskapet
Nya Elevteatern på
Ladugårdslandsteatern, där hon liade stor framgång
som Joseph i "Pariserpojken". År
1871 engagerades hon vid K.
Tivan-ders och A. Bosins Alhambrateater
och var därefter anställd hos F.
Carlberg och B. Salzenstein samt hos C. O.
Lindmark. Åren 1876—78 uppträdde
hon vid Mindre teatern i Stockholm,
där hon bl. a. tolkade Preciösa samt
Johanna Brunsson.
Hilma Bruno.
Esmeralda i Hugos "Ringaren i
Notre-Dame" och Anna i A. Corbin-Dumas
d. y:s "Familjen Danicheff". Efter en
säsong vid Nya teatern i Göteborg
anställdes hon vid Södra teatern i
Stockholm, där hon spelade Gervaise i Zolas
"Fällan" och Cyprienne i Sardou-de
Najacs "Vi skiljas!" med sådan
framgång, att hon 1882 engagerades vid
K. teatern. Under sin ettåriga
anställning där utförde hon bl. a.
Rosina i "Barberaren i Sevilla". Åren
1883—96 var B. sedan anställd vid
Sv. teatern i Helsingfors; till hennes
förnämsta uppgifter där räknas
titelrollen i Sardou-Moreaus "Madame
Sans-Gëne", Sigrid Stålarm i
Weck-sells "Daniel Hjort", Portia i
Shake-speares "Köpmannen i Venedig" samt
Ibsenrollerna Hedvig i "Vildanden"
och Nora i "Ett dockhem". —
Naturlig friskhet, stor dramatisk begåvning
och en mästerlig diktion gjorde henne
till en firad gunstling hos publiken.
Gift 1) 1873 med skådespelaren Karl
Ernst Bruno, † 1904; 2) 1905 med
ingenjören Nikolai Alexandrovitj
Pell. A. L., S. T.
Brunsson, Johanna,
konstväverska, f. 24 aug. 1846 i Valbo-Ryrs skn,
Älvsb. län, † 11 dec. 1920 i Stockholm.
Föräldrar: possessionaten Benjamin
B. och Sofia Andersson. — Redan
som barn lärde sig B. väva, och under
uppväxttiden utvecklades hennes
skicklighet i vävkonsten. Hon erhöll
1869 vid fröken I hvass’ vävskola i
Dalsland sitt första diplom, som
sedan följdes av talrika andra
utmärkelser, bl. a. Illis quorum 1916. B.
upprättade 1873 i Tångelanda i
Dalsland en egen vävskola för utbildande
av väverskor och vävlärarinnor och
förestod kurser vid Uddevalla
läroverk och Älvsb. läns slöjdfören:s
vävskola 1875—87. År 1889 flyttade hon
sin skola till Stockholm. Tusentals
elever lia genomgått skolan, som ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
