Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brunsson, Johanna - Brusewitz, släkt - 1. Brusewitz, Gustaf - 2. Brusewitz, Emil - 3. Brusewitz, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brusewitz
492
Brusewitz
Gustaf Brusewitz. Detalj av självporträtt
1887 (Göteborgs museum).
(1942) består och sedan B:s död
förestås av hennes systerdotter, Alma
Jacobson (f. 1873). B. var en auktoritet i
konstvävnadsfrågor, och med energi
och brinnande intresse bidrog hon
verksamt till den sv. textilkonstens
renässans under 1800-talets senare
del. Hennes mål var att skapa en
nationell hemslöjd, som skulle ersätta
utländska industriprodukter, och
hennes mattor, bonader och tyger ha
vunnit stor uppskattning och
spridning även utanför Sverige. — Ogift.
(Th. N.)
Brusewitz. Släktens äldste kände
medl., Martin B. (f. 1646, † 1720),
inkom till Göteborg i slutet av
1600-talet och blev handlande därstädes.
Han tillhörde den sedan 1200-talet i
Pommern bosatta tyska
medeltidssläkten B., ehuru släktsammanhanget
i alla detaljer icke är till fullo
utrett. Martin B. hade sönerna
assessorn i Svea hovrätt Martin B. (f.
1687, † 1740), stamfar för släktens
numera utslocknade stockholmsgren,
samt handlanden och rådmannen i
Göteborg Johan Fredrik B. (f. 1690,
† 1742). Dennes äldre son,
sidenfabrikören Jacob Gabriel B., blev
stamfar för den ännu fortlevande
västgötagrenen, medan den vitt utgrenade
likaledes fortlevande göteborgsgrenen
härstammar från Johan Fredrik B:s
yngre son, justitieborgmästaren i
Göteborg Carl Gustaf B. (f. 1733, †
1800). Med dennes söner,
justitieborgmästaren i Göteborg Erie Elias
B. (f. 1771, † 1846) och
grosshandlaren i Göteborg Gustaf B. (f. 1777,
f 1828), delade sig grenen i en äldre
och en yngre linje. Till den förra höra
Erie Elias B:s sonsöner, kusinerna
kommendörkaptenen Erie Cornelius
B. (f. 1844, † 1919), som var second
på fartyget Vega under
nordostpassagefärden 1878—80, och chefen för
Myntverket Emil B. (B. 2), far till
skriftställaren Per Emil B. (B. 5). En
syssling till denne är
statsvetenskapsmannen Axel B. (B. 4). Till den yngre
göteborgsgrenen höra Gustaf B:s
söner, museiintendenten Gustaf B. (B.
1) samt ägaren av Limmareds
glasbrak, riksdagsmannen i Första K.
Fredric Ludvig B. (f. 1816, † 1888),
far till bergsingenjören Fritz B. (f.
1856) ocli bruksdisponenten Carl B.
(B. 3).
1. Brusewitz, Gustaf Henrik,
konstnär, museiman, f. 3 okt. 1812 i
Göteborg, † 16 juni 1899 därstädes.
Föräldrar: grosshandlaren Gustaf B.
och Maria Charlotta Busk. — Genom
en sjukdom i barnaåren miste B.
hörseln och en god del av talförmågan,
varför han måste undervisas i
hemmet. Han visade tidigt konstnärliga
anlag och sattes i stånd att studera
vid Konstakad. 1829—35, utbildade
sig vidare i Bom 1839—40 och hos L.
Cogniet i Paris 1842—45. Efter
hemkomsten blev han teckningslärare vid
C. J. Meijerbergs skola i Göteborg men
övergick 1871 till samma befattning
vid Slöjdfören:s skola därstädes,
vilken ban lämnade 1881. Från 1865 till
1891 var han intendent för den
histo-riskt-etnografiska avd. vid Göteborgs
mus. — Som konstnär odlade B.
genremåleriet och de historiska
ämnena, spec. sådana som anknöto till
hembygdens och hemstadens historia,
men lian sysslade även med bibliska
motiv och har bl. a. utfört
altartavlorna i Båda kyrka i Värmland och
Ljunits-Nöbbelövs kyrka i Skåne.
Som ex. på hans konst kunna nämnas
"Linné och hans lärjungar",
"Venderna i Kungahäll", "Göteborgs
anläggning" och "Bondflicka med ett
barn". Han var även verksam som
porträttör. Sin största betydelse liar
emellertid B. som skapare av de
histo-riskt-etnografiska samlingarna i
Göteborgs mus. Vid hans tillträde till
intendentsbefattningen voro de
syn-nerl. anspråkslösa. När han lämnade
den, fyllde de flera salar. Det var
under långa fotvandringar i Bohuslän,
som han hopbragte en mängd
kyrkliga inventarier och föremål
belysande den folkliga kulturen. Hans
sam-larnit förenades med vetenskaplig
noggrannhet i fråga om anteckningar
och beskrivningar rörande fynden,
och de historiska minnen han inte
kunde föra med sig avtecknade han i
bild eller text. Resultatet av sina
forskningar framlade han i ett stort
antal artiklar i tidn. och tidskr., i de
vägledningar ocli kataloger över
mus:s samlingar, som han utgav,
samt i ett arbete om "Elfsyssel"
(1860—64). — Gift 1850 med Sofia
Amalia Lindhé. (Th. N.)
2. Brusewitz, Emil Henrik,
myntdirektör, f. 17 dec. 1840 i
Göteborg, † 24 sept. 1908 i Stockholm.
Föräldrar: grosshandlaren Elis
Fredrik B. och Anna Cecilia Hegardt. —
Efter studentex. i Uppsala 1858
praktiserade B. på några bruk, först Hölle
och sedan Lindefors, båda i Småland.
Han avlade bergsex. i Uppsala 1867,
inskrevs s. å. som auskultant i
Kommerskollegium och genomgick
Bergsskolan i Falun 1867—68. Efter att
1869 ha blivit elev på Jernkontorets
stat ägnade han sig några år åt
enskild metallurgisk verksamhet,
varefter han 1876 förordnades till
mynt-dir. Under de 32 år, som hans
verksamhet omfattade, återfanns hans
myntmästaremärke E. B. på alla sv.
mynt av guld eller silver. Han
moderniserade myntverkets tekniska
utrustning, så att myntproduktionen
väsentligt kunde ökas och
myntpräglingen ske med större noggrannhet än
förut. Från 1883 kunde han beskicka
myntdeglarna med sv. guld, utvunnet
vid Falu grava. "Bergsman och
hedersman, dessa två betecknande
äretitlar kunna ristas över hans grav"
(C. Sahlin). — Gift 1878 med Hedvig
(Hedda) Elisabeth Lovisa Bredberg.
S. R.
3. Brusewitz, Carl Axel,
bruksdisponent, f. 6 dec. 1870 i Limmared,
S. Åsarps skn, Älvsb. län, † 27 jan.
1937 därstädes. Föräldrar:
bruksägaren Fredric Ludvig B. och Anna
Elisabet (Betty) Sofia Salén. Brorson
till B. 1. — B. utexaminerades från
Tekn. högskolans kemiska fackavd.
1893 och ägnade sig sedan åt skötseln
av Limmareds bruk, som nu är det
äldsta av landets i gång varande
glasbruk. I mitten av 1800-talet ägdes
bruket av justitierådet V. Sparre och
förvaltades av B:s fader, som efter
Sparres död övertog bruket. B. och
hans två äldre syskon ärvde bruket
efter faderns död och bildade 1900 ab.
Carl Brusewitz.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
