Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Brusewitz, Carl - 4. Brusewitz, Axel - 5. Brusewitz, Per Emil - Bruun, Helge - Bruzelius, släkt - 1. Bruzelius, Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brusewitz
493
Brusewitz
Fredr. Brusewitz, Limmared; B. själv
blev bolagets verkst. dir. och ordf. i
styr. Under hans ledning har bruket
är efter år utvidgats och
moderniserats, så att värdet av tillverkningen,
som bl. a. omfattar textade
apoteksglas, reagenskärl, massartiklarför
kemisk industri, för juvelerare och
guldsmedsaffärer, kristall m. m., under
1920-talet uppgick till c:a 1 mill. kr.
per år. B. var led. av Älvsb. läns
s. hushållningssällskaps
förvaltningsutskott 1902—25, v. ordf. i
Limmareds skytteförenrs styr. 1901—23 och
ordf. i styr. för Sv.
hushållsglasfabrikanternas fören. 1923—37. — Gift
1896 med Mathilda Högdahl.
4. Brusewitz, Aæel Karl Adolf,
statsvetenskapsman, f. 9 juni 1881 i
kommunen Vihti i Nylands län,
Finland. Föräldrar: föreståndaren för
gas- och vattenverket i Eslöv Adolf
B. och Sigrid Jönsson. — Efter
mogen-hetsex. i Uppsala 1900 studerade B.
vid Uppsala univ., där han blev fil.
kand. 1903, fil. lic. 1909 och fil. dr och
docent i statskunskap vid univ. 1913.
Ären 1914—22 var B. lärare i
stats-och samhällslära vid Krigsskolans
officerskurser och 1919—23 lektor i
historia och modersmålet vid
folkskoleseminariet i Uppsala. B. blev
1923 skytteansk prof. i vältalighet
och statskunskap vid Uppsala univ.
— B:s drsavhandl. rörde
"Representationsfrågan vid 1809—10 års
riksdag", som tills, med "Studier öfver
1809 års författningskris" (1917)
utgör en grundläggande analys av vår
författnings tillkomst. Viktiga
resultat av B : s forskningar föreligga i "Det
konsultativa referendum" (1921),
"Folkomröstningsinstitutet i den
schweiziska demokratien" (1923),
"Riksdagens kontrollmakt" (1938, i
samlingsverket "Sveriges riksdag",
II: 15), "Utrikesfrågors behandling i
den svenska riksdagen" (i "Studier
över riksdagen och utrikespolitiken",
3, 1941) jämte åtskilliga mindre
studier och uppsatser. B:s sakkunskap i
statsrättsliga frågor har flera gånger
tagits i anspråk för offentliga
utredningar. Som lärare har B. i hög grad
stimulerat studiet av statskunskap i
Uppsala; skaran av hans lärjungar
är betydande. —• Gift 1916 med Sara
Ihran.
5. Brusewitz, P er E mil,
tjänsteman, skriftställare, f. 12 okt. 1887 i
Stockholm. Son till B. 2. — B.
avlade studentex. i Stockholm 1906 och
blev jur. kand. i Uppsala 1911. Sin
huvudsakliga verksamhet har han haft
förlagd till Pensionsstyr., där han blev
aktuarie 1914 samt sekr. och led. 1936.
År 1930 blev han kapten i
fortifikationens reserv. Åren 1917—18 var han
attaché och extra sekr. vid konsula-
Åxel Brusewitz.
tet i Petrograd och generalkonsulatet
i Moskva, och senare har han
företagit omfattande studieresor i skilda
delar av Sovjetryssland och utgivit
flera böcker om sina intryck därifrån,
bl. a. "Det röda zarriket" (1920),
"Bakom Rysslands järnridå" (1923)
och "Världsrevolutionens
vapensmedja" (2:a uppl. 1925). B., som även
utarbetat del 2 av "Den industriella
demokratiens problem" i "Statens
offentliga utredningar", 1923: 30 samt
utgivit "Ur världskrisen stiger
socialismen" (6:e uppl. 1932), har varit sekr.
hos sulfitspritsakkunniga 1919—20
m. m. Sedan 1936 är han ordf. i
Tjänstemännens socialdemokratiska fören.
— Gift 1929 med Elsa Uggla. R. A.
Bruun, Helge Oösta, botanist, f.
31 dec. 1897 i Kalmar. Föräldrar:
grosshandlaren Johan Magnus B. och
Maria Jacquette Jeansson. — Efter
studentex. i Kalmar 1916 studerade
B. vid Uppsala univ., där han blev fil.
kand. 1922, fil. lic. 1931, fil. dr och
docent i botanik 1932 samt fil. mag.
1936. Han var 1923—25 anställd vid
John Innes horticultural institution
i London och är sedan 1938 lektor i
biologi med hälsolära och kemi vid
Högre allm. läroverket i Strängnäs.
B. har företagit botaniska resor inom
Sverige och Norge samt till Holland,
England, Skottland och Egypten. -—
Som botanist har B. huvudsakl. varit
verksam på cytologins och
ärftlighetsforskningens områden samt
genom exkursioner och föredrag arbetat
för vidgad användning av våra
matsvampar. Han har utgivit ett flertal
arbeten, bl. a. drsavhandl.
"Cyto-logical studies in Primula" (1932). —
Gift 1926 med Eivor Anbiörn. S. L.
Bruzelius. Släkten härstammar
från bonden Lars Nilsson på Brusås,
Hångers skn, Jönköp. län († 1670).
Hans son Nils, kyrkoherde i Iiuaröd
och Svensköp i Skåne (f. 1669, †
1737), antog släktnamnet B. efter
födelsegården. Han blev far till
kyrkoherdarna Nils, Jonas ocli Johannes B.
Söner till den äldste av dessa voro
kyrkoherden och kontraktsprosten
Nils B. d. y. (f. 1742, † 1823), stamfar
för den ännu fortlevande vitt
utgrenade skånska grenen, samt
skolföre-ståndaren i Stockholm Johannes B.
(f. 1751, † 1818), stamfar för släktens
likaledes fortlevande stockholmsgren
och far till bokhandlaren Emanuel B.
(B. 2). Till den skånska släktgrenen
höra Nils B. d. y:s söner a) prosten
Magnus B. (B. 1), far till läkaren
Ragnar B. (B. 6), b) kyrkoherden och
prosten Johannes B. (f. 1793, f 1860),
far till arkeologen Nils B. (B. 4) och
personhistorikern Anders B. (B. 5),
c) lasarettsläkaren Arvid B. (B. 3)
och d) lantbrukaren Thure B. (f.
1801, † 1876), far till förf. Victoria
B., gift Benedictsson. — Från den
ovannämnde kyrkoherden Jonas B.
och dennes yngre son,
lasarettsläkaren i Västerås Carl B. (f. 1762, †
1836), härstammar släktens ännu
fortlevande västeråsgren. — En
halvbror till släktnamnets förste bärare,
Nils B., kyrkoherden Jonas B. (f.
1683, † 1748), son till rusthållaren
Per Olsson och Lars Nilssons änka
Ingrid Bengtsdotter, antog namnet B.
och blev stamfar för släktens
do-marydsgren.
1. Bruzelius, Magnus, präst,
vetenskapsman, f. 10 aug. 1786 i
V. Tommarp, Malmöh. län, † 29 jan.
1855 i Lund. Föräldrar:
kontraktsprosten Nils Nilsson B. och Johanna
Charlotta Sommar. ■— B. blev student
i Lund 1799, fil. kand. 1805, fil. mag.
s. å. och docent i kemi vid Lunds univ.
1809. — B. ägnade sig först åt
fysiken men fångades snart av de
humanistiska vetenskaperna, främst av
arkeologin. Från trelleborgstrakten
samlade han en värdefull kollektion
fornfynd (nu tillhörande Stat. hist.
mus.). B:s beskrivningar och
klassi-fikationer av sina fynd, bl. a.
publicerade i Götiska förb:s tidskr. Iduna,
äga intresse genom hans metodiska
grundlighet och beläsenhet. B. var en
tid även kollega vid Lunds
lärdomsskola (från 1810). Sitt pedagogiska
intresse visade han på mångahanda
sätt. Han utgav tills, med C. A. Agardh
en fransk grammatik och en övers, av
Pestalozzis "Elementarböcker", första
delen (1812). Själv författade lian
"Sverges historia för ungdom" (1817
-—27). Den utgör en föregångare till
A. Fryxells sv. historia. B. prästvigdes
1819, blev kyrkoherde i Löderup och
Hörup i Kristianst. län 1824 och prost
1826. År 1834 deltog han i riksdagen.
— Gift 1826 med Sofia Wilhelmina
J ohansson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
