Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Brändström-Ulich, Elsa - Bröms, Ingemund - Bröms, Catharina, märkeskvinna inom Gästriklands bruksrörelse, se Bröms, Sven - Bröms, Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bröms
498
Bröms
Elsa Brändström-Ulich,
att bispringa de kvarhållna
österrikiska och tyska fångarna i Sibirien
samt även för ett planerat
invalidhem i Tyskland. För de insamlade
medlen förvärvade B. två egendomar
i Tyskland, kuranstalten
Marien-born i Sachsen och godset
Schreiber-mühle i Brandenburg. Hennes avsikt
var att där upprätta
"arbetssana-torier" för f. d. krigsfångar, som
voro oförmögna till vanligt
förvärvsarbete, men av ekonomiska skäl fick
hon inskränka sig till att öppna
ett sommarsanatorium på
Marien-born. Där mottogos under årens lopp
976 f. d. krigsfångar, som fingo
sysselsättning och läkarvård. Genom
frikostiga gåvor fick B. möjlighet att
1923 för 10 år hyra slottet Neusorge
i Sachsen, där hon kunde motta barn
till avlidna krigsfångar. Till 1933
hade över 2 000 barn tillbragt sina
ferier på Neusorge, medan ett
hundratal andra erhållit sin uppfostran och
yrkesutbildning där. År 1934 flyttade
B. med sin familj till Förenta stater-
na, där hennes make erhållit
anställning vid Harvards univ. B. liar
erhållit ett flertal inhemska och
utländska utmärkelsetecken för sitt
storartade arbete i människokärlekens
tjänst, bl. a. Serafimermedaljen 1919,
Böda korsets guldmedalj s. å. och
medaljen Illis quorum 1920. Hon är
hedersdr vid univ. i Königsberg,
Tiibing-en och Uppsala. — Gift 1929 med prof.
Robert Ulich från Dresden. — Litt.:
Elsa Björkman-Goldschmidt, "E. B."
(1932). N. P.
Bröms, Ingemund, teolog, f. 28
juli 1669 i Länna skn, Stockholms län,
† 13 jan. 1722 i Kil, Värml. län.
Föräldrar: kyrkoherden Olaus Olai B.
och Catharina Hägg. — B., som blev
student i Uppsala 1687, blev fil. mag.
1697 och lektor vid Strängnäs
gymnasium s. å. samt var rektor där 1701
—03. Han blev prof. i Pernau 1703
(tillträdde 1705) och i Åbo 1709. Han
flydde från Finland till Sverige 1713
och blev 1717 superintendent i
Karlstad, deltog i riksdagarna 1719 och
1720 och var därvid medl. av sekreta
utskottet. Han blev teol. dr 1719. —
B:s utpräglat ortodoxa ståndpunkt
liade utbildats och stärkts genom
umgänge med Erie Benzelius d. ä. och
under en tvåårig utlandsresa 1703—
05. Hans livsgärning upptogs till stor
del av hans kamp mot den pietistiska
riktningen. I Pernau tillhörde han
huvudaktörerna i processen mot den
för pietism anklagade pernauprof.
Johan Folcher. Även under åbotiden
in-skred han mot pietisterna som vän
och vapendragare åt den likasinnade
biskop Gezelius d. y. Under
superintendenttiden i Karlstad utformade B.
bl. a. ett märkligt program för en
gymnasiereform. Gymnasierna skulle
icke blott vara
prästutbildningsanstalter utan lärdomsskolor för alla
stånd. Även för gymnasielärarnas
utbildning gav han där riktlinjer, som
blevo av betydelse för 1724 års
skolordning. Bland hans skrifter märkes
hans historik över Dorpats univ.,
"Athenae Dorpatenses" (1708),
bevarad i handskrift. —- Gift 1705 med
MagdalenaElisabetWetzler. E.B—n.
Bröms, Catharina,
märkeskvinna inom Gästriklands bruksrörelse,
se Bröms, Sven.
Bröms, Sven, läkare, f. 9 aug.
1612 i Ockelbo, Gävleb. län, † 1693
(begravd 22 okt. i Västerås).
Föräldrar: kyrkoherden Johan Svenonis B.
och Catharina Krok. — B. blev
student i Uppsala 1628, studerade
medicin där och efter 1643 i Leiden
samt i Padua, där han blev med.
dr 1651. På drottning Kristinas
befallning utnämndes han till prof. i
praktisk medicin vid Uppsala univ.
och e. o. hovmedikus 1652, var univ:s
rektor 1654 men avgick efter
tvistigheter från professuren s. å., då den
redan förut hade ord. innehavare.
Han blev då arkiater hos Kristina,
utnämndes till livmedikus 1655 hos Karl
X Gustaf, som han följde i fält, och
1661 hos Karl XI. B. nedlade på
1670-talet sin omfattande praktik och
bosatte sig i Ockelbo, där han
förvärvade betydande egendomar och
grundlade de s. k. Ockelboverken, först
(1675) Åbro masugn och Brattfors
stångjärnsbruk, sedan (1676) Viksjö
bruk i Hamrånge skn, senare
tillhörigt Hamrångeverken. — B. var
livligt teologiskt intresserad och
översatte bl. a. Luthers lilla katekes
(1681). — På apoteken funnos länge
de s. k. "Bromsens droppar", som fått
sitt namn efter B. och spelat en
viktig roll i folkmedicinen. — Gift 1)
1653 med Catharina Emporagria, †
1657; 2) 1663 med Catharina
Helle-day. — B:s bruksverksamhet
fortsattes framgångsrikt av dottern
Catharina B., f. 5 okt. 1664, † 27 okt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
