Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Bure, Anders - 3. Bure, Jonas, d. ä. - 4. Bure, Olof - 5. Bure, Lars - Burén, af Burén, släkt - 1. Burén, Carl Daniel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bure
504
Burén
sällskapet. -— B. utnämndes 1628 till
generalmatematikus, ett enkom för
honom inrättat ämbete. Han skulle
bl. a. utbilda lantmätare ocli med
deras hjälp upprätta kartor av olika
slag; därmed lades grunden till det
statliga lantmäteriet. Till namnet var
B. aldrig dess chef men väl till
gagnet (till 1633), ocli de riktlinjer han
angav för lantmäteriverksamheten i
riket följdes i omkr. 200 år. — B.
deltog jämte F. Scheiding, H. Fleming
och E. Gyllenstierna i en
utomordentlig kommission till Kyssland 1634 för
att notificera Kristinas trontillträde
och tillvarata politiska och
kommersiella intressen. —- Under sina sista år
intresserade B. sig särskilt för att
ernå enhet i mått, mål och vikt, och
det första förslaget att i Sverige
införa decimalsystemet i mått och vikt
härstammar från honom. — Gift 1604
med Kjerstin Krabbe. S. L.
3. Bure, J o n a s, d. ä., före
adlandet Burens, diplomat, arkivman, f. 17
nov. 1575 i Säbrå skn, Västernorrl.
län, † 26 febr. 1655 i Stockholm. Bror
till B. 2. — B. fick som informator för
Nils Turesson Bielke tillfälle att
studera i utlandet ocli blev student i
Marburg 1599. Han tjänstgjorde i
kansliet, från 1612 med titeln sekr. Hans
arbetsuppgifter i kansliet rörde
krigen med Danmark och Ryssland,
senare åtskilliga inrikesproblem, bl. a.
rörande städers och enskilda
personers privilegier och rättsställning i
övrigt enligt stadgar och recesser. En
uppgift, som stod i samband med de
nämnda, var utgivandet av stadslagen
(1617—18) och en ny uppl. av
Kristoffers landslag (1621). Trol. har han
även redigerat övriga lageditioner från
denna tid. Som utgivare var lian
samvetsgrann och gjorde en högst
betydelsefull insats. — B. var 1625—29
diplomatisk agent i Danmark, en
viktig post under den tid, då Gustav
Adolf förberedde sig för kriget i
Tyskland. Efter hemkomsten tjänstgjorde
B. i Riksarkivet, från 1633 som dess
ledare (custos archivi). I Riksarkivet
sysslade B. främst med en genealogi,
stödd på Messenius5 och Peder
Månsson Utters forskningar. B. adlades
1624. — Gift 1614 med Anna Bagge
af Boo. T. D.
4. Bure, Olof (Olaus), före
adlandet Burens, läkare, ämbetsman, f.
2 sept. 1578 i Säbrå skn,
Västernorrl. län, † 13 dec. 1655 i Åbo. Bror
till B. 2 och B. 3. — B. blev student
vid Uppsala univ. 1601, studerade
medicin där och vid utländska univ.
och sjukhus, blev med. dr. i Basel
1611, livmedikus hos hertig Johan
av Östergötland 1612 och hos
Gustav II Adolf 1618. Han verkade
därefter huvudsakl. i högre förvaltnings-
Carl Daniel Burén. Målning (detalj) av L.
Pasch d. y. 1791.
tjänst, utarbetade 1620—21
stadsplaner för åtta nya städer,
Söderhamn, Sundsvall, Umeå, Piteå,
Luleå, Torneå, Gamlakarleby och
Nykarleby, var överborgmästare i
Stockholm 1621—33, deltog i riksdagarna
1627—47 och var v. president i Åbo
hovrätt 1633—40. — B. hade
grundliga kunskaper i medicin och
matematik samt var en verksam och
skicklig läkare. Han gjorde betydande
insatser i Stockholms stadsförvaltning
och innehade där många uppdrag.
Ohälsa nödgade honom att i förtid
lämna sin tjänst i Åbo. Han adlades
1621. — Gift 1612 med Elisabet Bagge
af Boo. S. L.
5. Bure, Lars (Laurentius
Bure-us), fornforskare, universitetslärare,
f. 1623 eller 1624, trol. i Stockholm, †
1665 därstädes. Föräldrar: biskopen
Jacobus Zäbråzynthius (Bureus) och
Catharina Nilsdotter Bothniensis
Stiernman. — B. blev student i
Uppsala 1640. Från 1647 var han på
antikvariska forskningsresor runt om i
landet assistent åt Johan Bure (B.l),
som tidigare privat givit honom
undervisning. År 1651 var han
transla-tor i Riksarkivet och reste samma år
utrikes. Sedan han bedrivit studier i
Leiden och Köpenhamn, blev han
riksantikvarie 1657. Åren 1658—61 var
han även prof. i historia vid Uppsala
univ. — B. var knappast någon mera
betydande fornforskare, och intet av
hans arbeten kom att tryckas. Hans
insats torde likväl förtjäna ett visst
beaktande. Han fortsatte runarbetet
efter samma linjer som sin lärare
Johan Bure och påbörjade ett större
verk, "Afritningar af swenska
runstenar", av vilket emellertid endast de
två delar, som omfattade Uppland,
blevo färdiga. Av en stort anlagd
fornsv. ordbok från 1650 skrev han
aldrig mer än bokstäverna A och B.
Som resultat av hans
handskriftsstudier föreligga dels en avskrift av
äldre Västgötalagen, dels en avskrift
jämte en i stort sett tillfredsställande
övers, av den isländska Olofssagan.
Av B:s rätt fåtaliga efterlämnade
manuskript förvaras de flesta i K.
bibi. — Ogift. A. A.
Burén, af Burén. Släktens äldste
kände medl., Måns, levde i senare
hälften av 1500-talet i Tjällmo skn i
Östergötland. Han blev farfar till
häradsdomaren Joen Danielsson i
Skön-narbo i samma skn (f. 1672, † 1757),
vara son Daniel Jonsson, bruksägare
på Grytgöls bruk i Hällestads skn
(f. 1708, † 1791), upptog namnet
Borijn, senare Burén. Från dennes
äldre son, brukspatronen Carl Daniel
B. (B. 1), härstamma alla nu levande
bärare av namnet B., medan en yngre
son, Olof (f. 1752, † 1821), adlades
1791 med namnet Burenstam (se
denna ätt).—-B. l:s äldste
son,bruksägaren Peter Carl B. (f. 1773, † 1828),
adlades 1814 enligt 37 § R. F. under
namnet af B. Dennes son,
brukspatronen Didrik Pontus af B. (f. 1802, †
1878), utvidgade som bruksägare 1849
—65 på Boxholm brukets
tillverkningskapacitet av stål (råstål,
brännstål, garvstål, klöverstål, patentstål)
och införde 1862 tillverkning av
klippspik. Söner till honom voro bröderna
godsägaren Carl Pontus af B. (B. 2)
och överintendenten Axel B. (B. 3),
vars son, sjukgymnasten Daniel af B.
(f. 1875, † 1939), var gift med
blind-filantropen Julia af B., f.
Center-wall (B. 4). -—- Från B. l:s andra ocli
tredje söner, brukspatronen Adolf
B. (f. 1777, † 1848) och
brukspatronen Olof Ulrik B. (f. 1783, † 1842),
härstamma två ännu fortlevande
ofrälse släktgrenar. Adolf B:s
sonsons son, bruksägaren Arvid B. (f.
1872), är numera verkst. dir. och ordf.
i styr. för det burénska
familjebolaget Grytgöls bruk.
1. Burén, C ar l D a ni el,
bruksägare, f. 4 maj 1744 på Skönnarbo
herrgård, Tjällmo skn, östergötl. län, †
22 dec. 1838 på Boxholms bruk, samma
län. Föräldrar: bruksägaren Daniel
B. och Hedvig Altijn. -— B. blev
student 1762 vid Uppsala univ. och
avlade där ex. till rättegångsverken
1764. Han ägnade sig därpå med
framgång åt bruksaffärer och inköpte
Grytgöls, Folkströms och Boxholms
bruk i Östergötland. Han utvecklade
det sistnämnda till ett av landets
största stål- och manufakturverk och
gjorde 1779—82 en mängd
nyanläggningar där ss. stångjärnshammare,
knipphammare, spikhammare,
valsverk av för denna tid ny
konstruktion, plåtsmedja och plåtvalsverk,
tråddrageri och två stålugnar. Från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
