Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Burén, Carl Daniel - 2. Burén, Carl Pontus af - 3. Burén, Axel - 4. Burén, Julia af - Burensköld, Burenskiöld, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af Burén
505
Burensköld
1779 drev B. upp framställningen av
smältstål — brännstål oeh garvstål
—- som kulminerade omkr. 1800. En
stor del av produkterna exporterades,
särskilt till Portugal. B. förvärvade
även egendomarna Sonstorp,
Stråisnäs, Laggarp och Sommevik. Han
gjorde sig bemärkt som riksdagsman
i borgarståndet åren omkr. 1800. —
B. var en ovanligt dugande gods- oeh
bruksägare, som förde stort hus på
Boxholms herrgård; lian var patronus
i Ekeby och Rinna pastorat. "Med
mildhet och förstånd skötte han de
råa och svårhandterliga bergsmännen
i deras ständiga fejder om mitt och
ditt" — detta åsyftar lians
delägar-skap i Grytgöls hytta. Själv var
han en mångsidigt intresserad och
bokligt bildad man, en typisk repr.
för det senare 1700-talets
medborgar-ideal i vårt land. Han samlade ett
värdefullt bibi. på Boxholm, vilket
till stor del finns bevarat i
Linköpings stiftsbibi. Han författade ett
för sin tid värdefullt bergs- och
indu-strihistoriskt arbete, "Tankar öfwer
landtbruket, bergsrörelsen,
manufac-turerne och handelen m. m., til
åminnelse af stamfadern herr Louis De
Geer" (1789). B:s fyra handskrivna
bd dagböcker och anteckningar,
värdefulla källor till dåtidens bruks- oeh
personhistoria och omfattande tiden
1790—1815, finnas numera i K. bibi.
— Gift 1779 med Didrika Zetterling.
— Litt.: Alma Burén, "Minnen och
anteckningar om Grytgöls bruk och
ofrälse släkten Burén" (1920). S. R.
2. Burén, Carl Pontus af,
bruksägare, politiker, f. 26 mars 1835
på Boxholm, Ekeby skn, östergötl. län,
† 11 april 1905 i Stockholm.
Föräldrar: brukspatronen Didrik Pontus af
B. och friherrinnan Carolina Mariana
Ehrenkrona. Sonsons son till B. 1. —
B. blev student i Uppsala 1853, avlade
kameralex. 1854, tjänstgjorde ss. e. o.
kammarskrivare i Kammarkollegium
och vid Postverket 1855 och innehade
befattningen ss. postmästare i
Boxholm 1858—85. År 1864 blev han
delägare i Boxholms bruk och var ensam
ägare därav 1865—72, då lian
ombildade bruket jämte skogs- och
lantegendom till Boxholms ab. Till en
början övertog han själv bolagets
ledning men drog sig tillbaka redan 1873.
Han anlade 1875 Flemminge järnverk
i Ekeby skn nära Boxholm, vilket
han sedan innehade till 1903. Vid
faderns död 1878 blev B. adelsman,
ärvde Boxholms säteri och
ägnade sig sedermera outtröttligt åt dess
skötsel samt deltog tillika ivrigt i det
offentliga livet. Han var
landstingsman i östergötl. län 1886—87 och 1898
—1904 samt led. av Första K. för
Blek. län 1887—1904, därunder även
led. av olika utskott, bl. a. av
bevillningsutskottet 1891—1901, samt
v. ordf. i riksdagens
interparlamentariska grupp 1902—04. Huvudmålet
för B:s politiska strävanden var att
uppnå ett vidsträckt tullskydd framför
allt för järnmalm i syfte att
därigenom främja den sv.
järnförädlingsindustrin. B. ägnade även livligt intresse
åt skogsvårdsfrågor och motionerade
bl. a. upprepade gånger om åtgärder
för bildande av statsskogar och
ge-mensamhetsskogar. B. var en typisk
repr. för det senare 1800-talets
doktrinära protektionism inom en del av
sv. exportindustri. — Gift 1859 med
Lovisa Ulrika Amalia Key.
3. Burén, Axel Otto Gotthard,
operachef, f. 20 okt. 1842 på Ekeberg
i Ekeby skn, östergötl. län, † 23 nov.
1923 i Stockholm. Bror till B. 2. —
B. blev 1863 student i Uppsala och
avlade kameralex. där 1864. Efter
tjänstgöring i Kammarkollegiet och
Kammarrätten blev han
1876kammar-skrivare vid hovförvaltningen och var
1881—89 kammarherre hos prinsessan
Eugenie, varefter han övertog
förvaltningen av de k. enskilda fonderna.
Han var 1887—1903 ordf. i
Filharmoniska sällskapet i Stockholm och
1892—1907 chef för K. operan (K.
teatern efter 1898). B. var led. och
ordf. i styr. för flera industriella
företag och kommittéer. Han blev
överintendent i K. M:ts hov 1900.
—- B. mottog chefskapet för operan
vid en tidpunkt, då operans
ekonomiska ställning var ytterst dålig. Med
sitt ekonomiska sinne förstod B. att
ordna upp operans affärer och
lyckades skaffa de medel, som erfordrades
för dess verksamhet. Han gjorde
mycket för att höja föreställningarnas
konstnärliga nivå och lät uppföra
en rad av musikens mästerverk, ss.
"Nibelungens ring" och verk av
Puccini, Massenet, Tjajkovskij,
Leonca-vallo och Stenhammar. Under hans
Axel Burén.
chefstid ägde även ett flertal
utländska gästspel rum, bl. a. av Nellie Melba,.
Eleonora Duse, Ida Aalberg, Sarah.
Bernhardt, Geraldine Farrar och
Mou-net-Sully. — Gift 1867 med
friherrinnan Hedvig Catharina Åkerhielm af
Blomiacka.
4. Burén, J u l i a Amelie Gustafva
af, blindfilantrop, f. 7 nov. 1876 it
Uppsala. Föräldrar: rektorn Julius
Centerwall och Tullia Björck. —
Redan som barn visade B. intresse för de
blinda och deras problem. Hon
ville-först utbilda sig till ögonläkare men
ägnade sig sedan i stället åt
blindundervisning. Hon studerade 1894—
95 vid Tomteboda blindinst. samt
praktiserade några år i Växjö och vid
Tomteboda. B. är led. av talrika fören. och
kommittéer för de blinda; bl. a. är hon
ordf. i centralkommittén för De
blindas dag sedan 1936 (styr.-led. i De
blindas fören. 1900—28) och är sedan
1917 ordf. i kronprinsessan
Margaretas arbetsnämnd för de blinda. Hon
var 1914—22 v. ordf. och är sedan
sistn. år ordf. i stockholmsavd. av
kronprinsessan Margaretas fören. för
landstormens beklädnad samt är
sedan 1936v.ordf. i l:a
majblommekommittén för Stockholm. Åren 1939—
40 var hon chef för Centrala
Finlandshjälpens beklädnadsavd. Hon erhöll
Illis quorum 1926. — Gift 1902 med
sjukgymnasten Knut Axel Daniel af
B. (f. 1875, † 1939, son till B. 3), som.
även var en av de främsta i
blindarbetet. Själv blind sedan unga år var
han en banbrytare för massagen som.
blindyrke och en framstående och
skicklig massör. N. P.
Burensköld, Burenskiöld.
Ätten är en gren av släkten Bure (se
denna). Kyrkoherden i Säbrå, Väster
-norrl. län, Johannes Laurentii blev
far till biskopen i Strängnäs Jacobus
Zäbråzynthius (f. 1572, † 1642).
Denne antog sina kusiner Anders, Jonas
Carl Pontus af Burén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
