Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Bülow, Waldemar - Bünsow, släkt - Bünsow, Friedrich - Byström, Jakob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bünsow
510
Byström
Waldemar Bulow.
vid univ. därstädes och inträdde som
medarb. i den av fadern utg.
Folkets tidning, för vilken han själv var
redaktör 1891—1920, då den
nedlades. Han var stadsfullmäktig i Lund
1911—22 och innehade ett mycket
stort antal kommunala och enskilda
uppdrag, bl. a. som kommissarie vid
flera utställningar. — Som student
deltog B. flitigt i det akademiska
fören.-livet, där han blev känd och
uppskattad för humoristisk läggning
av samma originella art, som
karakteriserade kusinen Axel Wallengren
(Falstaff Fakir). B:s lilla skrift
"Allvarsord om allting och ingenting"
(1917) är typisk för hans spelande
kynne och dråpliga skämt. I det
politiska livet deltog B. flitigt och gjorde
betydande insatser, bl. a. som ordf. i
Lunds rösträttsfören. och som sekr.
vid folkriksdagarna i Stockholm 1893
och 1S96. B. var varm naturvän och
redigerade Skånes naturskyddsfören:s
årsskrift "Skånes natur" 1917—34.
På hans initiativ ha sådana
egenartade områden som Kullaberg och
Dalby hage utanför Lund samt Skånes
enda vattenfall Forsakar blivit
fridlysta, och han har verksamt bidragit
till skyddande av storken på dess
sista boplatser i Skåne. B:s skrift
"Vallfartsorter" (1911) har varit av
betydelse för spridandet av kännedom
om den skånska hembygden, och som
föredragshållare över ämnen rörande
vårt lands natur var han eftersökt.
Som mykolog gjorde han en utmärkt
insats med sitt arbete "Svampar"
(1916; 3:e uppl. 1917) samt genom
anordnande av svamputställningar. —
Gift 1898 med Ester Katarina
Charlotta Söderlund. S. L.
Bünsow, släkt,härstammande från
Pommern, känd redan vid 1300-talets
början. Patricierfamiljerna B. i
Greifswald tillhörde en gren av släkten,
medan en annan gren under 1400- och
1500-talen intog en högt ansedd
ställning i Anklam i Pommern, varifrån
den sv. släktens äldste med visshet
kände stamfar, Joachim Hinrieh B.
(f. i slutet av 1500-talet), i början av
1600-talet flyttade till Lybeck. Hans
ättling i sjätte led, porträttmålaren
i Kiel Joachim B. (f. 1789, † 1873),
blev far till industrimannen Friedrich
B. (se nedan). En äldre son till denne,
Wilhelm Andreas B. (f. 1854, † 1935),
var ss. faderns efterträdare 1888—99
verkst. dir. för Skönviks ab. i
Sundsvall. Hans yngre bror Axel Robert B.
(f. 1861, † 1939), f. d. sv. v. konsul i
Le Havre, har genom betydande
donationer understött den zoologiska
forskningen i Uppsala och bl. a. skänkt
en biologisk station vid Klubban i
Bohuslän till Uppsala univ. —- Litt.:
Rob. Bünsow, "Beitrag zur
Fami-lienchronik des Geschlechts Bünsow"
(1913).
Bünsow, Friedrich Christian
Ernestus, trävaruhandlare,
industriman, f. 10 juni 1824 i Kiel, † 7 sept.
1897 i Timrå skn, Västernorrl. län.
Föräldrar: porträttmålaren och
teckningsläraren Joachim Johann
Friedrich B. och Catrine Elsabe Postel. —
B. kom 1845 till Stockholm och erhöll
anställning hos bokhandlaren Adolf
Bonnier i Norrbrobasaren. Han
lämnade sin plats redan följ. år för att
inträda i sin morbrors,
trävaruhand-landen H. F. Postels affär i Sundsvall.
Då Postel avled 1847, övertog B.
affären och vattensågarna. Han inköpte
stora skogar i Jämtland och
Medelpad och förvärvade 1855 Skönviks
lastageplats och glasbruk, där han
anlade landets största ångdrivna
sågverk, omfattande åtta ramar. Den
europeiska penningkrisen 1857
hotade emellertid företagets bestånd, då
B:s alla utländska lån uppsades. I
denna situation visade han sin
eminenta affärsbegåvning. Han ombildade
1861 affären till bolag, Skönviks ab.,
Friedrich Bünsow.
där han var disponent 1861—88, och
lyckades få ett konsortium, bestående
av Hamburgs största bankirfirmor,
att 1861 överta hälften av det till 1,4
mill. kr. uppgående aktiekapitalet.
Efter krisens slut fortgick företagets
snabba utveckling. Sågverket
utvidgades 1889 till 17 ramar och 5 kantverk,
och 1890 anlades ett hyvleri,
bestående av 6 exporthyvelmaskiner. Efter
hand förvärvade B. själv en stor
förmögenhet, som gjorde det möjligt
för honom att köpa ut de flesta av
sina hamburgska kompanjoner. Under
sina sista år var han bosatt i
Stockholm, där han efter ritningar av I.
G. Clason lät bygga det s. k.
Bünsow-ska huset (Strandvägen 29—33). B.
var en av de stora föregångsmännen
för utvecklingen av Norrlands
skogsvård och trävaruhantering på
1800-talet. — Gift 1852 med Syster Allona
Krautmeijer. — Litt.: K. Falk,
"Märkesmän inom vårt ekonomiska liv"
(1929).
Byström, Jakob Jakobsson,
baptistpredikant, missionsledare,
nykterhetsman, publicist och politiker, f. 15
maj 1857 i Skorpeds skn, Västernorrl.
län. Föräldrar: hemmansägaren
Jakob Jakobsson B. och Anna Stina.
Olofsdotter. ■— B. studerade vid
Betel-seminariet i Stockholm 1878—82 och
vid Colgate univ., Förenta staterna,
1882—84, där lian 1914 blev teol.
hedersdr. Han var predikant i New
York 1883 och i Eskilstuna
baptist-förs. 1884—89 samt föreståndare för
Stockholms fjärde baptistförs. 1892
—93. —- B., som med rätta räknas
till de andliga föregångsmän och
ledare, vilka ISOO-talsväckelsen
frambragte, tilldrog sig tidigt
uppmärksamhet som en framgångsrik
predikant. Genom sina predikningar,
framförda med värme men också kraft,
ofta präglade av ett träffande,
stundom drastiskt bildspråk, framstår
B. som en god repr. för den
folkliga förkunnartyp, som den sv.
väckelserörelsen under anglo-amerikansk
påverkan skapade. — B. har i
studiesyfte och i missionens intresse
företagit resor till ett flertal länder. För
baptistsamfundets yttre mission var
han sekr. och ledare 1905—22, ocli
han har även i många år varit led. av
Sv. missionsrådet samt ordf. i
Baptisternas missionsstyr. — Som
nykterhetsman framträdde B. redan i
slutet av 1870-talet. Under sin
vistelse i Eskilstuna var han ivrigt
verksam som nykterhetstalare och
organisatör av nykterhetsfören., och sedan
han 1889 flyttat till Stockholm, blev
lian snart en av de ledande krafterna
inom Sveriges blåbandsfören., där han
var sekr. och kassör 1892—1909 och
ordf. 191S—28. B. har varit led. av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
