Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bång, Lars Augustin - Bååt, ätt - 1. (Bååt), Erengisle - 2. Bååt, Seved - Bååth, Båth, Båt, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bååth
515
Bååth
och Anna Brita Åberg. ■— Då B. hade
en obestridlig studiebegåvning, hade
fadern önskat, att han skulle bli
präst. Men då han visade "mera håg
för yxan och hyveln än för Benzelii
theologia och logican", slutade han
redan tidigt skolan. Om somrarna följde
han föräldrarna på deras fiskefärder
till Ångermanlands skärgård och
fortsatte dem under några år även efter
faderns död. Om vintrarna arbetade
han emellertid som timmerman på
Gävle skeppsvarv, där han 1833 för
eget behov byggde en galeas. Så
småningom hade skeppsredarna i Gävle
upptäckt B:s ovanliga tekniska
begåvning, och han anställdes ss.
skeppsbyggmästare vid handelshuset
Elf-brink & Luth. Vid sidan av sitt
dagliga arbete kompletterade B. under
denna tid sin bristfälliga
allmänbildning och sina matematiska och
tekniska kunskaper. Genom outtröttlig
flit lyckades han samtidigt förvärva
en liten förmögenhet, som satte honom
i stånd att 1841 tills, med
grosshandlaren J. A. Forssberg grunda
redarefirman Forssberg & Bång. För detta
företag byggde han 13 fartyg men
fortsatte tillika att bygga för andra
redares räkning. År 1847
arrenderade B. ensam stadens n. varv, senare
kallat det bångska varvet, där han
med varje år byggde allt större fartyg,
fastän stapelavlöpningen i den vid
n. varvet mycket smala Gavleån blev
ett allt farligare problem. När han
1853 dog i kolera, endast 47 år
gammal, skrevs om honom i en
minnesruna: "100 farkoster, berömda såsom
utmärkta seglare, föra hans namn
såsom skeppsbyggmästare kring alla
jordens haf. Sednast skapade hans
snille det herliga ’Sverige’, det största
fartyg (cirka 650 läster), som hittills
lämnat något svenskt varf." — Gift
1829 med Elisabet Kristina Wedin.
— Litt.: J. A. D. Ekelund, "Gefle
städs hamn." (1905).
Bååt, gammal småländsk frälseätt,
som förde en båt i sköldemärket;
ätten omtalas redan under 1000-talet,
men ättartalets uppgifter före
1300-talet kunna ej med säkerhet bevisas.
Släktnamnet B. upptogs först i början
av 1600-talet, och ätten
introducerades på Riddarhuset 1625. Ättens äldste
med visshet kände stamfar är
väpnaren Jon Petersson i Flishult, Näsby
skn, Jönköp. län (omnämnd i
handlingarna 1390—1418), som med stor
sannolikhet var son till riksrådet
Peter Jonsson; denne vann
riddarsla-get vid kung Magnus Erikssons
kröning 1336 och var under några
decennier sv. hövitsman i Viborg. Hans
äldre bror, riddaren och riksrådet
Sune Jonsson († före 1339), blev far
till titulär j arlen av Orkneyöarna,
Seved Bååt. Målning (detalj) av A. Wuchters
(Skokloster).
stormannen Erengisle Sunesson (B.
1). — Jon Peterssons äldre son,
väpnaren Nils Jonsson († 1440), var trol.
farfars far till borgmästaren i
Jönköping Nils Arvidsson, bekant genom
1529 års uppror. Denna ättegren
utslocknade redan under 1500-talet.
-—-Alla släktgrenar, som ännu fortlevde
under 1600-talet, härstammade från
Jon Peterssons yngre son, väpnaren
Peter Jonsson († efter 1440). Till den
äldsta av dessa grenar hörde Peter
Jonssons sonson, riksrådet Henrik
Erlandsson (f i slutet av 1520-talet);
med dennes sonson, häradshövdingen
på Värmdön och i Åkers skeppslag
Göran Ulfsson, som jämte brodern,
ståthållaren på Stegeborg Jöns Ulfsson
(† 1600), kallade sig Snakenborg, utdog
grenen 1629. — Henrik Erlandssons
yngre bror, riksrådet Peder
Erlandsson († 1540), hade tre söner; den
äldste av dem, Gustav Vasas kammarråd,
riksrådet Björn Pedersson († 1570),
blev farfars far till bröderna
riksskattmästaren Seved B. (B. 2) och
generalmajoren och guvernören i Riga
Nils B. (f. 1617, † 1659), vilka 1650
upphöjdes i friherrligt stånd. Den
fri-herrliga grenen utgick på manssidan
med Seved B:s son, landshövdingen i
Stockholms och Uppsala län friherre
Carl Gabriel B. (f. 1650, † 1698). Den
adliga ättegrenen utdog på
svärdssidan med landshövdingen i
Södermanlands län Peder Erlandsson B. d. y.
(f. 1589, † 1654), sonson till
riksrådet Peder Erlandssons yngre son,
riksrådet Johan Pedersson († 1574).
1. (Bååt), Erengisle
Sunesson, riddare, riksråd, † 26 dec. 1392
trol. i Vadstena. Föräldrar: riddaren
och riksrådet, lagmannen i Tiohärad
Sune Jonsson och Karin
Henriks-dotter. — B., som tillhörde de
aristokratiska, konungafientliga kretsarna,
slöt sig i slutet av 1350-talet till ko-
nung Erik, vilken bekämpade sin far
konung Magnus Eriksson. Då Magnus
Eriksson senare avsattes och Albrekt
av Mecklenburg kom till makten i
Sverige, övergick B. till dennes parti. Han
synes ha haft politisk betydelse
särskilt på 1370-talet. B. ägde stora
gårdar i olika delar av Sverige. Han
förskaffade sig —- trol. genom sitt andra
giftermål — titeln jarl av
Orkneyöarna. — Gift 1) med Margareta;
2) med Annot (Agneta, Agnes), †
1360; 3) före 20 okt. 1377 med
Ingeborg Magnusdotter (lejon) i hennes
andra gifte. T. D.
2. Bååt, Seved, friherre,
riksskattmästare, f. 1 jan. 1615 på
Fållnäs i Sorunda skn, Stockholms län,
† 19 aug. 1669 i Stockholm.
Föräldrar: assessorn Bo Gustafsson B. och
Anna Ribbing. — B. blev student i
Uppsala 1627. Han nämnes i
rådsprotokollen 1640 som drottningens
hovjunkare och var kammarråd 1641
—45 och rikskammarråd 1645—52.
Under samma tid blev han
häradshövding i Tjurbo 1642, led. av
Riddarhusdirektionen 1644, riksråd
1645 och upphöjdes i friherrligt
stånd 1650. Han var främst
sysselsatt i kammaren med rikets finanser
fram till 1652 och övergick därefter
till Svea hovrätt. Åren 1657—68
innehade B. den lukrativa
befattningen som generalguvernör över
drottning Kristinas underhållsländer och
var president i Kommerskollegium
1660—61. Därpå efterträdde lian
riksdrotsen Per Brahe som president
i Svea hovrätt 1661—68. — I rådet
gjorde B. ingen bemärkt insats. Hans
sympatier sammanföllo
inrikespolitiskt i allmänhet men utan någon
skärpa med Per Brahes. Då han vid
riksskattmästarvalet 1668 slog ut sin
främste konkurrent, Sten Bielke,
berodde detta till stor del på Magnus
Gabriel De la Gardies ovilja mot
Bielke. — Efter ritningar av N.
Tessin d. ä. lät B. vid Blasieholmstorg i
Stockholm uppföra en ståtlig
byggnad, Bååtska palatset (nuv.
Frimu-rarhuset). — Gift 1642 med
friherrinnan Magdalena Stenbock. T. D.
Bååth, Båth, Båt, gammal
dansk-sv. släkt, härstammande från
borgmästaren i Lund och
landsdomaren i Skåne Magnus Baad, som
levde i början av 1400-talet. En
ättling till honom, handlanden och
rådmannen i Ystad Jöns Olofsson Båth
(f. 1667, † 1725),blev farfar till
kyrkoherden i Hästveda, Kristianst. län,
Martin B. (f. 1741, † 1820), som skrev
sig Bååth och blev stamfar för
släktens ännu fortlevande ystadsgren.
Dennes äldre son, häradshövdingen i
Norrvikens domsaga Johan Olof B. (f.
1776, † 1857), blev farfar till borg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
