Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bäcklund, Victor - Bäckman, se även Beckman - Bäckman, Jonas - Bäckman, Wilhelm - Bäckman, Ida - Bäckmark, Carl - Bäckström, se även Bæckström - Bäckström, Arthur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bäckman
519
Bäckström
Victor Bäcklund.
erhöll avsked 1910. Han var univ:s
rektor 1907—09 ocli blev led. av Vet.
akad. 1S88. — B. liar kallats "en av
de mest betydande matematiker
Sverige hittills haft". Hans tidigaste
arbeten tillhöra den syntetiska
geometrin. Genom norrmannen Sophus
Lies transformationsteoretiska
skrifter fördes han in pä det område av
matematiken, där han genom arbeten
rörande de partiella
differentialekvationernas teori och allm. geometriska
transformationer (1873—83) gjort
sina viktigaste insatser. En berömd
sats om beröringstransformationer
bär B:s namn. -—- Ogift. — Litt.:
biografi av C. W. Oseen i Vet. akad:s
årsbok 1924. S. L.
Bäckman, se även Beckman.
Bäckman, J onas, skolman, f. 11
mars 1832 i Rönö skn, östergötl. län,
† 16 maj 1906 i Härnösand.
Föräldrar: kronobåtsmannen Olof B. och
Lena Larsdotter. — B. genomgick
folkskollärarseminariet i Linköping
1851—53, var därefter folkskollärare
i Borrby, Kristianst. län, och i
Torsåker, Gävleb. län, 1854—57, blev
lärare vid Härnösands seminarium
1862, var adjunkt därstädes 1866—
1904, blev folkskoleinspektör i
Medelpad 1872 och i Ångermanlands s. och
ö. kontrakt 1876 (till 1886). Som
lärare var B. skicklig och högt skattad.
Han utgav läro- och läseböcker för
olika undervisningsstadier i
folkskolans samtliga läroämnen. Många av
hans böcker kommo till vidsträckt
användning och utgåvos i åtskilliga
uppl. — Gift 1864 med Maria
Fredrika Elfsberg. T. D.
Bäckman, Wilhelm, Olof
Anders, sagoförfattare, f. 12 nov. 1824
i Stenberga skn, Jönköp. län, † 14
april 1911 i Teg i Umeå landsförs.,
Västerb. län. Föräldrar: kyrkoherden
Karl Gustaf B. och Eva Sofia
Andersson. — B. blev student i Uppsala
1845 och studerade där till 1849; han
var därefter privatlärare och
litteratör i Stockholm och blev assistent
vid telegrafstationen i Göteborg 1855
och telegrafstationsföreståndare i
Nederkalix 1862. Redan 1849 och 1850
publicerade B. anonymt ett flertal
bd sagor och skisser, men först lians
1850—51 utg. två samlingar
"Sjöjungfruns sagor" vunno allm.
uppmärksamhet och livligt bifall. B.
skrev sina sagor närmast i H. Chr.
Andersens stil och erhöll från denne
diktare välvillig uppmuntran. Under
de närmast följ. ären utgav B. "Grönt
under snön" (1853), "Historier i
skymningen" (1854),
"Stjernblom-man" (1855) m. fi. Även dessa
sagosamlingar mottogos gynnsamt av en
stor läsekrets "av barn och
barnafromma", som delade B:s
"förtröstansfulla livssyn och orubbliga tillit
till livets goda makter". — Gift 1)
1862 mied Amanda Silfverbrand, †
1869; 2) 1873 med hennes syster
Charlotta Silfverbrand.
Bäckmann, Ida,
skriftställarin-na, f. 19 febr. 1867 i Åmål. Dotter till
målarmästaren Nils B. och Helena
Maria Halvarsson. — Efter mogenhetsex.
1889 var B. föreståndarinna för
samskola i Säffle 1890—95 och i Åhus 1895
—98 samt lärarinna i Sofi Almquists
samskola i Stockholm 1900—07. Hon
liar företagit resor i bl. a. Belgien,
Holland, Ryssland och Sydamerika
och skrivit korrespondenser därifrån
till Dagens nyheter och Stockholms
dagblad samt skildrat sina
reseintryck i ett flertal böcker, ss.
"Farliga färder och roliga" (1906),
"Blodiga dagar i Paraguay" (1910),
"Sveriges handelsintressen i ryska riket"
(1912) och "På och i vägen med
Fordhoppa" (1926). Som skönlitterär
förf. liar hon bl. a. framträtt med den
av Selma Lagerlöf influerade
Röpec-ka-serien (1933—37). Mest känd har
hon dock blivit genom sina minnes-
Arthur Bäckström,
böcker om Fröding. "Gustaf Fröding"
(1913) och "Gralsökaren" (1940). —
Ogift. R. A.
Bäckmark, Carl Johan,
försäkringsman, f. 11 dec. 1861 i Gåsinge
skn, Södermani. län, † 30 aug. 1929 i
Stockholm. Föräldrar: soldaten Carl
Feldt ocli Johanna Malmlöf. — B.
genomgick folkskola och blev 1884 extra
vaktbetjänt vid Postverket i
Stockholm, där lian avancerade till
brevsor-teringsförman och vaktföreståndare.
Han var sekr. i Sveriges
postbetjente-fören:s förbundsstyr. 1896—1902, dess
ordf. 1902—08 och redaktör för förb:s
tidn. 1898—1901. B. var spec.
intresserad av försäkringsväsendet och blev en
ledande kraft i den 1S98 bildade
Sveriges praktiska livförsäkringsfören.,
som var en ömsesidig
understöds-fören., vilken av B. omorganiserades
och utvidgades, så att den från 1911,
då han avgick ur Postverket, helt tog
hans krafter i anspråk. Då
kooperativt intresserade kretsar 1914 bildade
Livförsäkringsanstalten Folket,
tillhörde B. stiftarna, och hans eget
företag gick upp i den nya anstalten.
Själv var han
Livförsäkringsanstalten Folkets verkst. dir. 1918—23 och
kassadir. 1924—29 och sistn. tid även
kassadir. och styr.-led. i
Försäkrings-anstalten Samarbete. —■ Gift 1889
med Augusta Carlsson. T. D.
Bäckström, se även Bæckström.
Bäckström, Johan Arthur,
godsägare, hembvgdsvårdare, f. 21 aug.
1861 i Stockholm, † 5 dec. 1941 på
Julita, Södermani. län. Föräldrar:
grosshandlaren Johan B. och
Valfrida Lilly von Ehrenclmi. — B. blev
1884 underlöjtnant vid
Södermanlands reg. och avgick ss. löjtnant
1896. Därefter brukade och bebodde
han godset Julita i Södermanland,
vilket lian ärvde vid föräldrarnas
död. — Tidigt intresserad av
hembygdsvåld anlade B. på sin egen-
Carl Bäckmark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
