Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 1. A-B / 525 (1942-1948) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Börjeson, John - Börjesson, Erik - Börjesson, Karl - Börjesson, släkt - 1. Börjesson, Johan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Börjesson

525

Börjesson

ryttarstatyn av Karl X Gustav i Malmö 1896,
Karl XI i Karlskrona 1897, Magnus
Stenbock med sockelgruppen
Getapågarna i Hälsingborg 1901 samt Karl
IX och Jonas Alströmer i Göteborg
1904 och 1905. Samtliga dessa
gestalter äro återgivna i historisk kostym
och med en djärvhet i greppet och en
frisk energi inför varje nytt uppdrag,
som innebar något nästan
omstörtande för dåtidens konventionella
uppfattning av monumentalskulptur,
men som likväl övertygade genom
sin inneboende kraft och goda
karakteristik. Som B:s huvudverk inom
denna genre räknas allmänt
ryttarstatyn av Karl X Gustav med sin
mäktiga pondus, medan monumentet över
John Ericsson vid Nybroviken i
Stockholm (1901) knappast kan räknas till
de mest lyckade; själva bysten är
dock en god exponent för B:s
porträttkonst. Bland övriga byster kunna
i detta sammanhang nämnas det
vackra huvudet av sonen Börje samt
porträtten av Oscar II, Viktor Rydberg
och Gunnar Wennerberg. — En av
B:s mest kända statyer är
"Simmaren" (1885, i Saltsjöbaden och på
Langelinie i Köpenhamn). I hans
allegoriska arbeten, ss. statyettgrupperna
"Tröst" (brons, 1896), "Musiken",
"Poesien" och "Konsten och slöjden"
(samtliga 1889), "Dramatiken" (1905)
m. fi., framträder stundom det
elegiskt meditativa draget i B:s annars
robust maskulina konst med större
tydlighet. — Gift 1873 med Louise
Frederikke Anna-Mathea (Vitte)
Bartholin. Th. N., (I. F.)

Börjesson, Erik Oskar,
fabriksarbetare, idrottsman, f. 1 dec. 1886 i
Partille skn, Göteb. län. Föräldrar:
fabriksarbetaren Johannes B. och
Johanna Petersdotter. — B. är anställd
vid Jonsereds fabrikers ab., Jonsered.
— B., som var sv. mästare i fotboll
1908, 1910 och 1918 samt 1908—22
deltog i sjutton landskamper, är en
av de mest framstående och berömda
sv. fotbollsspelarna; som
centerforward sättes han främst av alla. Han
var stark och snabb och tekniskt
mästerlig, även i luftspel; hans förmåga
att dribbla och skjuta var uppdriven
till fulländning. Hans flärdfria
uppträdande bidrog mycket till hans
kolossala popularitet. — Gift 1911
med Hilja Karolina Syrjänen. G. T.

Börjesson, Karl Johan Eugen,
förlagsbokhandlare, f. 5 nov. 1877 i
Malmö, † 13 juli 1941 i Vallentuna
skn, Stockholms län. Föräldrar:
verkmästaren Sven Johan B. och Johanna
Charlotta Göransdotter. — Efter
tjänstgöring vid olika antikvariat i
Stockholm, Lund och Helsingfors
grundade B. 1901 i Stockholm tills,
med Albert Björck
antikvitetsbokhandeln Björck & Börjesson, av vilken han
blev ensam ägare 1907. Företaget, som
under B:s ledning snart utvecklades
till Skandinaviens största i sitt slag
(c:a 1 mill. bd vid B:s död),
förvärvade bl. a. Philipsonska samlingen av
sv. topografi, Jean Jahnsons bibi. (c:a
40000 bd) och Bergshammars
slotts-bibi. (över 4000 bd), av vilka det
sistnämnda sedermera inköptes till
Skogaholm på Skansen. B. vann anseende
genom sina talrika värdefulla
specialkataloger, gjorde som förläggare
betydande insatser särskilt på de
prisbilliga böckernas område och utgav
bl. a. serierna "Berömda böcker",
"Berömda filosofer" och "Socialistiskt
bibliotek" samt under Strindbergs
sista år tolv av dennes arbeten. — År
1892 deltog han i stiftandet av
Stockholms socialdemokratiska
ungdomsklubb, och i början av 1900-talet intog
B. en bemärkt plats inom den
politiska arbetarrörelsen ss. anhängare
av socialdemokratins radikala
riktning. År 1905, då han bevistade
partiets kongress, valdes han till
partirevisor. — Gift 1900 med Alma
Desideria Sahlberg. R. A.

Karl Börjesson.

Börjesson. Släktens äldste kände
medl. var bonden i Väddö i Tanums
skn i Bohuslän Börje Hansson (f.
1748, † 1826). Hans son, kyrkoherden
och skalden Johan B. (B. 1), blev far
till genremålarinnan Agnes B. (B. 2).

Johan Börjesson.

1. Börjesson, Johan, präst,
författare, f. 22 mars 1790 i Tanums skn,
Göteb. län, † 6 maj 1866 i Uppsala.
Föräldrar: lantbrukaren Börje
Hansson och Agneta Wingård.—B. fick i det
idylliska hemmet en strängt luthersk
uppfostran men påverkades även av
tidens sentimentala strömningar. Där
grundades hans starka naturkänsla.
Efter studier vid Göteborgs
gymnasium inskrevs han 1808 vid Uppsala
univ. och blev 1815 fil. mag. Där
kom han också att framträda som
skald i Atterboms krets. För den
numera förkomna dikten "Aphrodite" i
akademisk stil fick han 1814 pris av
Vet. o. vitt. samh., och från 1815
lämnade han bidrag till "Poetisk
kalender", elegiska och föga originella
utgjutelser med den paradisiska
hemidyllen som huvudmotiv. Sedan B.
1816 avlagt prästex. och prästvigts,
blev han adjunkt vid Uppsala
domkyrkoförs. och gjorde sig där snart
känd som andlig vältalare. År 1820
utnämndes han till syssloman vid
domkyrkan, avlade pastoralex. 1821
och erhöll s. å. hovpredikants titel.
Hans litterära verksamhet fortsattes
1820 med diktcykeln "Skapelsen", men
det ogynnsamma mottagande, som
mötte diktverket, i förening med den
krävande
domkyrkosysslomannatjänsten kom B. att tills vidare slå sina
diktarplaner ur hågen. Han blev
alltmer tungsint, genomkämpade omkr.
1827 en kris men erhöll så till sin
lättnad kyrkoherdebefattningen i
Veckholms, Kungs-Husby och Torsvi
regala pastorat i ärkestiftet 1828. Han
blev prost 1840 och teol. dr i Uppsala
1845. Hans aldrig slocknade litterära
äregirighet i samverkan med en
olyckshändelse — han förlorade en tid
talförmågan och kunde alltså inte
predika — drev honom åter till
författarskap, och 1842 inlämnade han
tragedin "Erik den fjortonde" till K.
teatern, där den i omarbetat skick
uppfördes 1846 och hade obestridlig
framgång. "Erik den fjortonde",
säkert det märkligaste i B:s
produktion, är det första moderna
historiedramat i Sverige. Schillers inflytande
är påtagligt men i ännu högre grad
Shakespeares. Hos Byron och de
franska romantikerna har B. väl sökt
förebilden till Göran Perssons
skräckinjagande övermänniskofigur. Stycket,
som präglats av Geijers
samhällsuppfattning, har dramatiskt liv och är
väl byggt, men högst når B. i de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>