Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cabiljau, ätt - Cabiljau, Abraham - Cadier, Axel - Cadier, släkt - Cadier, Régis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
C
Cabiljau [-jao′]. Ätten härstammar
från. Flandern. Köpmannen från Gent
Johannes C. var inblandad i det
engelska invasionsförsök i Holland, som
earlen Robert Dudley av Leieester
1585 gjorde i syfte att bispringa
de protestantiska holländarna. Efter
företagets misslyckande måste
Johannes C. med sin familj 15S8 fly till
England. Hans son, köpmannen
Abraham C. (se nedan) återvände 1590
till Holland oeh inkom 1607 till
Sverige. Dennes son, Johannes C. (f. 1600,
† 1652), studerade juridik i Holland,
promoverades till jur. utr. dr och blev
prof. i Amsterdam, flyttade senare
till Sverige och utnämndes till
borgmästare i Göteborg. Han utgav sin
brevväxling med samtida lärda under
titeln ”Epistolarum centuria prima”
(1626) och tillägnade den Gustav II
Adolf; han naturaliserades 1652 som
sv. adelsman. Med hans son Gustaf C.
utdog ätten 1655.
Cabiljau, Abraham, köpman,
ämbetsman, f. 1571 i Leiden, † 1645
i Stockholm. Föräldrar: köpmannen
Johannes C. från Gent och Anna von
Bruggen. — C. slog sig efter 1590
ned som borgare och köpman i
Amsterdam, drev 1598 byteshandel med
infödingarna på Guyanakusten och
förvärvade under de närmaste åren en
ansenlig förmögenhet. Med Sverige
hade C. troligen förbindelser sedan
1604. Året förut hade Karl IX
utfärdat privilegier för holländare oeh
andra utlänningar att bosätta sig i
den då planerade staden Göteborg, och
O. anmodades att medverka till en
holländsk kolonis överflyttning till
Sverige. Då C. 1607 själv reste till
Sver]ge, utnämndes han av Karl IX
till generaldir. över ett handelskompani,
som skulle bedriva handel med
Persien, oeh anlitades samtidigt i
flera andra ekonomiska uppdrag för
kronans räkning. År 1609 bosatte han
sig på allvar i Göteborg, utnämndes s. å.
till dir. över myntverket därstädes
samt till stadens borgmästare.
Under Kalmarkriget 1611—13 skaffade
han sv. kronan penningförsträckningar
i Holland och var befälhavare över
tre för kriget med Danmark utrustade
örlogsskepp, med vilka han
framgångsrikt bedrev kaperi. Då Göteborg
1612 hade förstörts av danskarna och
flera företag, i vilka C. var
intresserad (t. ex. det äldre sv.
kopparkompaniet), misslyckats, lämnade han 1617
Sverige för att fortsätta sin
affärsrörelse i Amsterdam. År 1621
återvände han på Gustav II Adolfs
enträgna önskan till Göteborg men
flyttade 1624 till Stockholm. Gustav *II
Adolf utnämnde honom då till
generalbokhållare och kamrerare i
räknekammaren med uppgift att ”hålla
boken över all vår ränta och
uppbörd ... såväl som alla utgifter”,
d. v. s. inrätta statens bokföring
enligt de beprövade metoder, som sedan
länge hade använts vid privata
företag. C. upprättade Sveriges äldsta
bevarade rikshuvudbok (för år 1623)
och införde det dubbla italienska
bokhålleriet, ”den uppriktiga
räknekonsten”, i Sverige. Sin befattning
lämnade han 1630, då han blev en av
direktörerna i Skeppskompaniet, som
1631 sammanslogs med Södersjökompaniet.
S.å. började sjöexpeditionerna
med 16 nybyggda fartyg. Företaget
hade dock många motgångar;
spanjorerna och holländarna kapade en
stor del av kompaniets flotta, och
talrika förtretliglieter uppstodo mellan
C. och delägarna, som beskyllde
direktörerna för ”fauter och nachlessigkeit”.
De båda kompanierna uppgingo
1640 i Västindiska kompaniet. —
Gift 1590 med Maria van Leest.
 |
| Axel Cadier. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
