Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cahman, släkt - Cainberg, Erik - Cajanello, Anne Charlotte di, författarinna, se Leffler - Caldenius, Carl - Callerholm, af, ätt - Callerholm, Theodor - Callmander, släkt - 1. Callmander, Reinhold
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cainberg
3
Callmander
kyrka i Stockholm (1724), Nicolai
kyrka i Nyköping ocli Linköpings
domkyrka (1733) samt Göteborgs
domkyrka (1734). Hans sonson,
brukspatronen Johan von C. († 1780), som
ägde flera järnbruk i Älvsb. län,
upphöjdes 1768 i polskt friherrligt stånd.
Han är berömd i den sv.
industrihistoriens annaler ss. grundare av
landets första anläggning för gjutning
med omsmält tackjärn, belägen vid
Röda sten, Göteborg, och anlagd 1764,
och han började en omfattande
tran-kokningshantering i Bohuslän.
Släkten tros ha utslocknat i Sverige på
manssidan i början av 1800-talet.
Cainberg, Erik, bildhuggare, f.
4 sept. 1771 på Kaino gård i
Nedervetil skn, Österbotten, Finland, † 31
mars 1816 i Åbo. Föräldrar: bonden
Erik Mattson och Anna Eriksdotter.
—• I Stockholm, där C. fick möjlighet
att utbilda sig, kom han snart under
Sergels ledning och var 1793—97 elev
vid Konstakad. Från 1793 till 1802
deltog han i akad: s utställningar med
porträttmedaljonger och
kompositioner över svensk-historiska, antika
eller allegoriska ämnen. År 1802 for
han till Rom, där han stannade till
1809. En marmorgrupp, "Jupiter och
Tellus", omtalas ss. utförd där,
varjämte han hemsände några
lödkrits-teckningar till planerade arbeten.
Efter återkomsten fick han ånyo
sysselsättning hos Sergel och utställde
bl. a. ett par allegoriska hyllningar i
relief till kronprinsen Karl Johan
(1811 och 1813). Sistn. år kallades
han till Finland för att utföra sex
reliefer i Åbo akad:s solennitetssal
med ämnen ur Kalevala och Finlands
historia. Utom dessa reliefer äro
endast några porträttmedaljonger av C.
kända. De vittna om hans beroende
av Sergel. C. har kallats "Finlands
förste skulptör", ocli det skulle dröja
flera decennier, innan han fick någon
efterföljare. — Han blev led. av
Konstakad. 1812. — Ogift. Th. N.
Cajanello, Änne Charlotte
d i, författarinna, se Leffler.
Caldenius, Carl Rupert C:eon,
kvartärgeolog, geotekniker, f. 12 febr.
1887i Stockholm. Föräldrar:
köpmannen Jac. Carlzon och Elin Falk. —- C.
blev student 1906, fil. kand. 1911, fil.
lic. 1914 och fil. dr 1924, allt i
Stockholm. Han var amanuens i geologi vid
Stockholms högskola 1910—14, geolog
vid Statens järnvägars geotekniska
kommission samt sv.-norska
mellan-riksbanekommissionen 1914—22 och
statsgeolog i Argentina 1925—30.
Sedan 1932 är C., som dessutom varit
verksam ss. konsulterande geotekniker
(1922—25, 1930—33 ocli sedan 1934),
docent i geologi vid Stockholms
högskola. — C. deltog i internat, geolog-
kongressens exkursion till
Spetsbergen under G. De Geers ledning 1910
och företog 1924 en resa till Förenta
staterna för att studera geotekniska
undersökningsmetoder. På G. De Geers
initiativ anställdes han vid Argentinas
geologiska undersökning för att
bedriva geokronologiska studier, och i
samma syfte företog han
forskningsresor i Patagonien (och delar av Chile)
1925—28. Under en expedition 1933—
34 utsträckte han den sv.
geokronologiska forskningen även till
Australien (Nya Syd-Wales) och Nya
Zeeland. C. har bidragit till de
geotekniska undersökningsmetodernas
utveckling. Bland hans skrifter märkas
drsavhandl. "Ragundasjöns
stratigra-fi och geokronologi" (1924), "Las
glaciaciones cuaternarias en la
Pata-gonia y Tierra del Fuego" (1932) och
"Några rön från
grundundersökningar i Göteborg rörande fasthetens
variation inom lerorna" (1939). Tills,
med R. Sandegren utgav C. 1925
läroboken "Vårt land under och efter
istiden" (i den populärvetenskapliga
serien "Natur och kultur"). — Gift
1918 med Selma Enström, som
deltagit i sin makes forskningsfärder.
N. Zn.
Callerholm, af, ätt, härstammande
från borgaren i Norrköping Nils
Jonsson, far till kyrkoherden i Åtvids
skn, östergötl. län, Jonas C. (f. 1698,
† 1757). Dennes son, borgmästaren i
Kristianstad, lagmannen Nils Jonas
C. (f. 1738, † 1795), blev far till
översten i armén Jonas Gustaf C. (f.
1772, † 1831), som 1819 adlades enligt
37 § R. F. med namnet af C. En
sonson till denne var häradshövdingen
Theodor af C. (se nedan). Med honom
utdog ätten på svärdssidan.
Callerholm, Gustaf Nils Theodor
af, ämbetsman, politiker, f. 11 juli
1852 i Hedemora, † 4 febr. 1912 i
Stockholm. Föräldrar: v. häradshövdingen
Gustaf Teodor Callerholm och Johan-
Carl Caldenius.
Theodor af Callerholm.
na Dorotea Callerholm. — C. blev
student i Uppsala 1871 och jur. utr. kand.
där 1877. Hans juridiska
tjänstgöring var huvudsakligen förlagd till
Hedemora domsaga, vars
häradshövding han blev 1890. Han blev led. av
Hedemora stadsfullmäktige 18S3, dess
ordf. 1894 samt tillhörde flera olika
institutioner, bl. a. fattigvårdsstyr.,
styr. för Hedemora samskola, vars ordf.
lian blev 1893, ocli styr. för S.
Dalarnes järnvägs ab. från 1894 (ordf. från
1904). Han var led. av Kopparb. läns
landsting från 1901, dess ordf. från
1905. C. blev led. av Andra K. 1900
och inträdde vid samma tid i Liberala
samlingspartiet. Som politiker var C.
saklig och lidelsefri. Han intog till
försvars- ocli rösträttsfrågorna, till
frågan om kvinnans engagerande i
politik och statstjänst m. fi. problem
en partitrogen ståndpunkt och
tillhörde från 1906 Liberala
samlingspartiets förtroenderåd. År 1903 blev
lian led. av konstitutionsutskottet,
1912 dess ordf., 1910 Andra K:s v.
talman, tillhörde flera kommittéer
och utskott samt utnyttjade i
riksdagsarbetet särskilt sin erfarenhet i
lagfrågor. — Gift 1881 med Aina
Charlotta Gustava Bovin. T. D.
Callmander. Släktens äldste kände
medl., sadelinakaren i Halmstad
Israel C. († 1753), hade sonen
sadel-makaråldermannen i Stockholm Isac
C. (f. 1730, † 1802), som ägde flera
tomter vid Götgatan därstädes. Han
blev farfars far till kollegan vid
öre-bro skola, från 1855 kyrkoherden i
Ekers prebendepastorat Carl Jacob
C. (f. 1S14, † 1864). Dennes son.
konstnären Reinhold C. (C. 1), blev
far till arkitekten Ivar C. (C. 2).
1. Callmander, Carl Reinhold
Constantin, konstnär, f. 25 dec. 1S40
i Örebro, † 1 nov. 1922 i Bollebygds
skn, Älvsb. län. Föräldrar:
kyrkoherden Carl Jacob C. och Sofia Ärna-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
