Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Calonius, Matthias - Calwagen, Ernst - Caméen, Sveno Benedicti, biskop, se s. 6 - Caméen, Camoenius, von Caméen, släkter - 1. Camoenius, Sveno - 2. Camoenius, Benedictus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Calwagen
5
Camoenius
ocli av Juridiska fören. i Finland 1925
(yttranden i generalauditörsmål
avgivna i Högsta domstolen). Från 1774
var C. ständig led. av slottsrätten i
Åbo och idkade även enskild juridisk
praktik. Ären 1793—1800 tillhörde
han Konungens högsta domstol i
Stockholm. Hans där avgivna vota
utmärka sig för grundlighet och
skarpsinne. De äro tryckta i lians samlade
arbeten och ha ansetts
representera en förnämligare domarinsats än
hans kollegers. Han tillhörde vid
domsluten ofta minoriteten ocli visade sig
för övrigt vara obekväm för
regeringen genom sin oböjliga
självständighet oeh fullkomliga motvilja mot
att engagera sig politiskt. Efter
återkomsten till Finland återupptog C.
sin akademiska undervisning i Åbo
och föreläste där intill två år före sin
död. Sin viktigaste insats gjorde han
efter Finlands skilsmässa från Sverige.
Sedan han in i det sista, då Åbo var
besatt av fienden, offentligt visat
konungen obrottslig lojalitet, utformade
ban organisationen av det nya
Finlands regering och blev led. av
densamma i egenskap av prokurator,
d. v. s. högste övervakare av
konstitutionens och lagarnas efterlevnad.
Detta verk fullföljde C. kraftfullt och
oförskräckt och bidrog därigenom på
ett avgörande sätt till
rättssäkerhetens stabilisering och samhällslivets
integritet gentemot Ryssland under
de nya förhållandena. — Ogift. —
Litt.: R. A. Wrede, "M. C." (1917).
T. D.
Calwagen, Ernst Gottfrid,
lärare, läroboksförfattare, f. 7 mars
1829 i Härnösand, † 8 nov. 1906 i
Uppsala. Föräldrar:
kontraktsprosten teol. dr Per G. och Kristina
Margareta Norrbom. — C. blev student 1S47
samt fil. kand. ocli fil. dr 1854, allt
vid Uppsala univ. Han var duplikant
eller vik. kollega i Härnösand 1854
—56 och kollega i Luleå 1856—59.
Ernst Calwagen.
Som adjunkt vid Nya
elementarskolan i Stockholm 1859—92 och som
lektor i tyska och engelska där 1892
—94 fungerade han från 1870 som
skolans huvudlärare i tyska. För
språkstudier företog han resor till
Tyskland, England och Frankrike ocli
var led. av kommittén ang.
likformig uppställning av grammatiska
läroböcker 1878—81 och av Nya
elementarskolans direktion 1896—1901.
— C. har blivit mest känd som förf.
till allm. använda läroböcker. Hans
språkläror äro redigt och klart
uppställda; genom utförlighet och
detaljrikedom ha de varit till nytta
särskilt för den högre
skolundervisningen. Han utgav bl. a. "Tysk
språklära" (1874; 14:e uppl. 1903, därefter
oniarb. ocli utökad av C. O. Nordgren,
17 :e uppl. 1925) och "Engelsk
språklära" (1882;- 7:e uppl. 1905). Bland
hans läseböcker märkas "Tysk
läsebok" (1877; 7:e uppl. 1898) och
"Tysk elementar- och läsebok" (1888;
11 :e uppl. 1905, därefter omarb. av
C. O. Nordgren, 17:e uppl. 1925). —
Gift 1860 med Charlotta Margareta
Carslerg. S. L.
Caméen, Sveno Benedicti, biskop,
se s. 6.
Caméen, Camoenius, von
Cain é e n, släkter, härstammande från
kyrkoherden över hela Älvdalen i
Värmland Jonas i Rangedal († 1537),
som antog lutherska läran. Hans
sonson, kyrkoherden i Älvdalen
Benedictus Erici (f. 1559, † 1634), kallade sig
efter hemorten Elfdalius och blev
far till superintendenten i Värmland
Sveno Benedicti Elfdalius (C. 1), som
för sina poetiska försök av Johannes
Messenius erhöll namnet Camoenius
(lat. camæna, sång). Han fick 1658
brev på adlig frihet men uttog icke
något sköldebrev. C. 1:8 söner Daniel,
Benedictus och Sven blevo stamfäder
för släktens tre huvudgrenar. — a)
Daniel Camoenius, senare Caméen,
justitieborgmästare i Stockholm (f.
1625, † 1692), adlades 1687 med sistn.
namn. Hans sonson Carl C. (f. 1712,
† 17S1) gick 1736 i rysk tjänst och var
slutligen generalmajor vid sibiriska
kåren. Genom hans efterkommande
fortlever den i Sverige utgångna ätten
möjligen i Ryssland. -—- b) Benedictus
Svenonis Camoenius, senare Caméen,
superintendent i Karlstad (C. 2), blev
far till biskopen i Västerås Sveno
Benedicti C. (C. 3) och kommerserådet
Erland C., en av dir. för Alingsås
manufakturverk (f. 1670, † 1729), som
1720 adlades under namnet von C. och
själv slöt sin ätt. C. 3:s barn adlades
1726 för faderns förtjänster med
namnet Caménsköld och slöto själva
sin ätt. —- e) Sven C., prof. i historia
vid akad. i Pernau (f. 1658, † 1708),
Sveno Camoenius. Målning (detalj) av M.
Mijtens d. ä. (Karlstads domkapitel).
adlades 1701 med namnet
Camén-hielm; även han slöt själv sin ätt.
1. Camoenius [-më-], Sveno
Benedicti Elfdalius, superintendent, f.
1588 i Älvdalen i Värmland, † 26 aug.
1666 i Karlstad. Föräldrar:
kyrkoherden Benedictus Erici och
Magdalena Svensdotter Brunia. — C. blev
1606 student i Uppsala och kom
där under inflytande av J. Messenius.
Under studietiden reste han i
Tyskland och blev fil. mag. i Greifswald
1618. Han prästvigdes 1619 och blev
s. å. kyrkoherde i Hammarö
prebende-förs. och rektor i Karlstads skola. År
1632 blev lian prost över Fryksdals
prosteri och 1647 superintendent med
säte först i Mariestad och senare s. å.
i Karlstad, som alltså därigenom blev
stiftsstad. I samband med denna
förändring överfördes Dalsland och en
del av Bohöslän till Karlstads stift,
medan Vadsbro och Valle härader
återförenades med Skara stift. — C.
hade nu uppnått den för honom
naturliga ställningen som ledare av
kulturvården i Värmland. Särskilt
betydelsefullt för Värmland var, att C.
utvecklade Karlstads skola till
jämställdhet med gymnasierna i de gamla
stiftsstäderna. —- Gift 1) 1619 med
Sara Norenia Erlandsdotter, † 1651;
2) 1653 med Maria Roman. T. D.
2. Camoenius, Benedictus
Svenonis, senare Caméen,
superintendent, f. 5 maj 1635 i Fryksdalen i
Värmland, † 5 sept. 1704 i Karlstad.
Son till C. 1. — C. blev student i
Uppsala 1655, fortsatte studierna tre
år i Tyskland ocli blev fil. mag. i
Leipzig 1660. Efter hemkomsten s. å.
prästvigdes han av sin far och blev
hans hjälppräst i Karlstad och Kil.
Han utnämndes till kyrkoherde i Köla
och Järnskog i Värmland 1663, prost
över Jösse härad 1680 och
superintendent i Karlstad 1693. Han synes ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
